jag har bävat för detta
men nu har bägaren runnit över
och jag klarar inte av de längre
de har blivit för mkt för mig.

jag har blivit anklagad för att ha gjort
nått jag aldrig skulle göra.
och jag klarade de inte längre
nu har de brustit.

jag trodde att jag klarade av allt
som va jobbigt runt om kring
men de gick inte.

känns som att allt händer
och ja kan inte göra annat
än att bara titta på.
spelar ingen roll vad ja gör
de blir inte bättre för de.

de finns ingen återvändo
å jag kan inget göra.
jag får leva mitt liv som de är,
bara skit.
de finns,vad jag vet, inget längre som kan
ändra de.

det är meningen att jag föralltid ska
vara själv.
ingen att vända mig till
och ingen att bry mig om.