En dag vid planen

Nej nu får jag skärpa mig. Jag brukar bli lite sur på de som inte uppdaterar sin blogg dagligen. Så gör jag precis samma sak själv. Men det är väl som för alla andra, att man är upptagen hela dagen och sen inte orkar skriva om kvällarna. Jag orkar knappt starta datorn, men idag tänkte jag att jag gör ett försök. Jag har juh inte direkt överansträngt mig men har faktiskt varit ute nästan hela eftermiddagen. Syrran hade seriestart idag. Tyvärr gick det inte alls så bra men jag hoppas verkligen att det ändrar på sig. I och försig så spelade dom mot ett lag som egentligen skulle ha gått upp i 4an, men som inte fick det av någon anledning. Men det var synd att det blev så stortorsken. Vi får hålla våra tummar till nästa match. Humöret va ändå lite på topp idag hos tjejerna. Solen sken och det var fint väder.
Jag stannade kvar för vi hade bestämt att vi skulle åka och käka pizza senare, men bestämde oss för att stanna kvar och titta på herrarnas B-lagsmatch. Jag fick frågan flera gånger om när och varför jag inte började spela igen. Och om jag inte blev sugen av att börja när jag tittade på när de andra spelade. Klart jag blir sugen på att börja spela igen! Men jag kan inte de än. Jag tror inte att jag skulle palla det faktiskt. Det är synd för jag älskade verkligen att spela fotboll förut. Men samtidigt som jag blev tillsagt att sluta så hade jag sluta brinna för det. De var liksom ingen direkt sammanhållning i laget och det va massa snack och nästan lite utfrysning på plan bland vissa spelare. Så ska det inte vara i ett lag.

Efter att vi hade sett på halva matchen åkte vi ner och tog en pizza, jag, Petra, Soso och Emma (en tjej ifrån laget). Det var riktigt kul faktiskt. De är skönt att bara kunna åka ner och sätta sig sådär några stycken och snacka om allt och inget.
Soso följde med tillbaka och upp till Petra. Vi satt där ett tag och snackade sen skjutsade jag hem Soso och åkte hem. Bänkade mig i soffan framför tvn. Man känner sig helt slut när man varit ute i solen. Eftersom det blåste rätt mycket också känns det lite som att huvudet är helt urblåst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0