Vilken hysterisk jävla kväll!!
Helt otroligt att barnen kommer tillbaka vecka efter vecka, med oss som ledare. Vi är juh inte friska någon utav oss.
Vi träffades nere på stationen, tre visste vad som skulle hända, tre hade inte en aning. Men buss skulle vi åka och redan där började urspårningen, men bara lite smått. Fick reda på en överraskning på bussen och den innebar en fotografering med en rätt duktig fotograf. Han fotar bland annat för Slitz om jag inte minns fel. Och dessutom har han gått i samma klass som Sandra i högstadiet, så vi känner juh till killen. Det var en rolig överraskning (men de visste jag juh).
I alla fall, när vi väl kom till tunnelbanan var det smetat med folk. Det var förseningar och det gjorde att det kom ännu mer folk som skulle på samma tunnelbana som vi. Tillslut kom tåget, folk började gå på och Sofie stoppar oss och säger:
- Låt gubb.. Herrn gå på först.
Där bryter vi alla ut i skratt, Sofie skäms litegrann. Men det var juh inget illa menat. Men vi kliver liksom inte riktigt på sist och redan när vi kliver på är det massor med folk i vagnen. Ju längre vi åker, desto mer folk kliver på, vår vagn, som redan är proppfull, vid två tillfällen gick inte ens dörren igen. Då kan ni tänka er hur packat det var i vagnen. Jag och Sandra stog intryckta mot varandra, som packade sillar. Vi fick i alla fall några i vagnen att skratta. Men jag tror att jag kan hålla med Sandra, skulle de ha skett en krock så skulle alla överleva, ingen skulle kunna flytta sig en centimeter, så de skulle inte bli någon skada. Helt hysteriskt. Kvällen fortsatte i den andan. Vi skratta så vi fick ont i magen.
Vi fick veta att vi skulle se på bio, En julsaga i 3D. Men hela torget va avspärrat. Nobel ni vet. Det var massor med folk där också. Folk, poliser och snygga bilar, i mängder. Petra tyckte vi skulle kapa en bil, Sofie skulle uppehålla polisen.
Mary hade bokat såna där plusstolar på bion, det var riktigt nice. Men jag hamnade längst ut av oss, på ena kanten, Sandra på den andra. Först såg det ut som att jag skulle få en tom plats bredvid mig. Yes! Tji fick jag. In kommer två högljudda brudar med McDonalds påsen i högsta hugg. Jag fick sitta och kramphålla min cola så att inte den ena putta omkull den. Hon kunde inte sitta still. Dom snackade sig igenom nästan hela filmen. Idioter.
Mary hade bokad bord till åtta, på Pizza Hut. Det var precis där det spårade ut så totalt det bara gick. Det var inte direkt rumsrena ord som kom ur munnarna jämt och Mary hade bokat bordet i Svenska Kyrkan. Ajjah, alla fick i sig sin mat, alla förutom Sandra. Vi la skulden på Hulken. Stackars krake. Sen skickade han ett sms till Sandra och frågade om HAN hade skött sig. Åjo, nog gjorde han det alltid.., den här gången.

En helt lyckad kväll med totalt flippade kollegor! Ni är klockrena.