Det var ingen bra natt inatt. Jag kunde inte sova ordentligt, jag var jättetrött men kunde inte somna. Det kändes inte alls bra. Och när jag inte kan sova ordentligt för att tankarna snurrar så fortsätter det när jag vaknar. Det är precis vad det har gjort idag. Jag har suttit med en klump i magen enda sen jag vaknade -av saknad tror jag. Det känns så konstigt. Denna saknad handlar nog om det som var förut. Jag saknar det gamla. Mitt liv då, när jag inte behövde bry mig om allt. När det alltid fanns något att göra. Ingenting var fel, allt gick att lösa. Jag tror att det här är någon sorts åldersnojja. Allt blir bara svårare och svårare, tiden går. Alla förändras medan det känns som att jag har fastnat. Alla går vidare medan jag ältar gamla saker, händelser -misstag, glädjestunder. Jag vill tillbaka. Vill kunna ändra det som blivit fel, uppleva allt roligt en gång till. Jag vill tillbaka 3 år. Det var då som allt var bäst. Det var då allt roligt hände, eller allt tråkigt hände. Men det är det jag minns bäst, det som jag saknar.
Men varför just nu, varför ska jag tänka såhär nu? Är det för att allt inte står riktigt rätt till för mig. För att allt inte fungerar som jag vill att det ska. Är det för att jag kanske tänker för mycket, är för orolig för allt som händer, eller ska hända? Självklart vill jag inte ändra mitt liv som jag har nu, helt och hållet. Men det finns saker som jag gärna vill ska finnas kvar, människor jag vill behålla -men som har glidit ur mina händer.
Det går inte att föralltid leva på minnen från förr. Även fast jag vill det. Men livet går vidare, jag förändras. Alla förändras. Det är livets gång.
Det finns mycket jag ångrar att jag har gjort, men det finns också mycket jag ångrar att jag inte gjort. Nu går det inte att ändra något av det. Det som har varit- har varit.

Just nu känns allt som ett enda stort kaos. Ingenting fungerar riktigt som jag vill att det ska göra. Men egentligen, vad vill jag göra? Jag kan inte styra allt, även fast jag skulle vilja det. Men jag kan samtidigt inte bara sitta tillbaka lutad och se på medan ödet bestämmer åt mig. Om jag bara sitter i min soffa och inte gör någonting då är det klart att det inte händer något. Självklart får jag ett sämre liv, mindre innehållsrikt. Jag vill att det ska hända saker, massa roliga minnen som jag kan bära med mig resten av mitt liv. Minnen jag kan dela med mig till andra när jag är äldre.
Då måste jag ta tag i mitt liv, göra något!