This day didn't end very well

Jag blev klar med rapporten i tid idag. Jag behövde inte använda hela kvällen till att stressa med att bli klar. Det känns rätt bra, fast endå inte. Men de är bara för att jag va ute i sista sekund som vanligt. Men jag får skylla mig rätt mycket själv också. Det kändes som att mitt huvud skulle sprängas i bitar hela dagen. Det har blivit lite bättre nu men det har inte släppt helt.

Jag ringde till förskolan idag och fick prata med den ansvarige. Hon lät väldigt positiv till att ta emot en praktikant. Så nu ska jag dit på måndag för att prata med henne och försöka få fram ett bra schema som alla kan bli nöjda med. Jag måste juh ta hänsyn till att jag jobbar också. Men det ska nog inte bli några större problem tror jag.
Jag jobbade idag på affärn, det var rätt segt vill jag lova. Man gjorde juh inte direkt många knop. Jag satt mest och pluggade och kände mig allmänt duktig.
Petra kom förbi ett tag efter att jag började jobba. Hon stannade kvar ett tag och drack lite kaffe med mig medan Renée tog sig en bit mat. Men sen var det dags för dom att åka, Petra tog nämligen mitt pass med miniorer och juniorer ikväll. Då blev jag ensam ett tag men sen såg jag helt plötsligt hur Nattis och Token släntrade in genom dörren. Då fick man lite mer sällskap och lite mer kaffe. Det är alltid kul med sällskap, oavsett om jag är där på jobbet eller hemma.

Sen vill jag bara meddela; Jag hatar is. Jag kom fram till det nu ikväll. För det första höll jag på att klota uppe hos mamma och pappa när jag skulle dit efter jobbet. Det var nästan så man ville lägga sig ner och åla fram för att inte ramla och göra illa sig. När jag skulle åka därifrån höll jag på att åka rakt ut på åkern. Bilen ville inte riktigt följa kurvan. Sen gjorde den samma sak igen, och då var det nästan så att jag snurrade ett helt varv. Tur va att jag bara kunde backa och fortsätta åka. De va riktigt nära. Jag har liksom klarat mig enda till nu. Men det värsta var endå när jag skulle parkera. Jag pratade med min far i telefonen just då och precis när jag la på luren och bestämde mig för att jag inte skulle parkera där, för att idioten till granne parkerar som om han äger hela parkeringen, skulle jag köra iväg men jag kom ingenstans och då upptäckte jag att jag hade kilat fast stötfångaren i brevlåderna (det är som ett litet hus, eller vad man ska säga). Precis då kom Nattis och Token in på parkeringen. Dom tyckte att det hade sett skumt ut. Det kan jag i och försig förstå eftersom jag stog som ett arsle med bilen. Vi försökte dra loss skiten men det bara spann. Ringde till far min igen, hysterisk denna gång, så han fick komma och hjälpa till. Tre personer behövdes för att bilen skulle komma upp.
Och dom här förbannade jävla grannarna som inte kan parkera sina bilar ordentligt tyckte det var skitkul att titta på när jag fick mitt utbrott. Man såg liksom hur dom släckte ner hela lägenheten. Vet inte om dom tror att jag är dum i huvudet eller så. För man fattar juh att dom stog klistrade vid fönstret.
*Tack för hjälpen* 

Jag tror nog att jag har lugnat ner mig nu. Känner bara att jag är fruktansvärt trött så ska nog lägga mig i sängen och läsa ett tag. Om jag ens orkar det. Ska försöka sova i alla fall åtta timmar inatt.  

Kommentarer
Postat av: Magnus

Hehe visst har vi underbara grannar ;) not



älskar dig med <3

2009-02-20 @ 01:16:01
URL: http://masus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0