Klockan är snart tio och det känns som om klockan är jätte mycket mer än så. Jag har varit själv sen jag kom hem från jobbet. Var iväg till mamma och pappa för att äta bara. Men nu börjar jag nästan klättra på väggarna. Inte vill jag lägga mig nu heller. Klockan är alldeles för lite för det. Men jag försöker tvinga mig själv att vara ensam. Jag är liksom van att vara ensam. Jag är inte van att ha massa folk omkring mig så som jag har haft det senaste veckorna. Och nu, när jag har bestämt att jag ska vara ensam för en kväll, saknar jag rörelsen omkring mig.
Men det är bra att få vara ensam och ladda batterierna ibland. Nästa gång ska jag nog försöka vara helt okontaktbar, bara för att liksom. Inget ont mot någon men ibland behöver man det.
Fast jag kan juh erkänna att jag hoppades och önskade att karln min på något mirakulöst sätt inte skulle jobba idag utan komma till mig och mysa. Men han ringde vid sju tiden och sa att han va på väg in nu för att jobba. Jag blev inte besviken egentligen men lite tråkigt är det juh. Men jag jobbar juh imorn så det gör väl inget så.
Jag laddade upp med chips, dipp och cola inför melodifestivalen. Och massa med värmeljus i hela vardagsrummet, som är nystädat. Mysfaktor på hög nivå! Nu spelas dessutom Cornelis Vreeswijk och det är ännu mer mys. Det är han och Michael Bolton som går på högvarv här hos mig.
Det enda som saknas nu är ett bubbelbad. Tyvärr har jag inget badkar, hade jag haft det hade jag legat där nu. Men det är något som jag verkligen saknar. Jag älskar bubbelbad. Det är verkligen mysigt. Måste se till att skaffa mig ett badkar inom en snart framtid.

Vet inte riktigt vad jag ska göra resten av kvällen som är kvar. Men så småningom blir det nog sängen, så jag är redigt utvilad till jobbet imorgon.