Oj, min annars så lugna dag tog en rejäl svängning nu. Är inte alls på samma någorlunda glada humör som tidigare. Om jag har rätt nu så kommer jag att explodera. Jag hoppas verkligen att allt bara är ett missförstånd och att jag har fel. Jag vill inte gå in på exakt vad det är men jag kan säga att min gräns är nådd. Och det ska krävas en mycket bra förklaring för att jag ska lugna ner mig. Så som jag har blivit behandlad på den senaste tiden ska ingen behöva bli behandlad på. Det är så fruktansvärt respektlöst! Jag förstår inte ens hur man kan leva med sitt samvete på detta sätt. Jag skulle må dåligt av att bete mig så utan att ens förklara mig.
Jag min idiot har bara blundat för det och låtsas som att solen skiner när det varit storm ute. Hur kan jag leva så?
Det är inte acceptabelt längre, jag har insett det nu och jag ska fanimej stå på mig!
Jag behöver en push nu. Jag menar en rejält stor push. Jag ska klara allt själv, behöver bara någon som kan hålla upp mig så jag inte sjunker ner och "lägger locket på" för det kommer inte jag må bra av.
Jag vet nu att allt som mina vänner har sagt är sant. Men jag behövde inse allt sånt själv för att verkligen förstå.
Nu har jag förstått.