För en gång skull så är jag uppe i tid. Jag är påklädd i lagom tid. Annars när jag är ledig eller börjar senare så går jag alltid i pyjamas sent in på eftermiddagen eller precis till jag ska åka i stort sett. Det kan kanske bero på att mamma är påväg till mig och vi ska åka snart. Jag ska följa med till sjukan tror jag det var, men mamma och lillsyrran. Sen ska vi handla lite också. Och jag kände att jag inte ville sitta hemma hela dagen. I och försig skulle det vara bra. Då kan jag plugga, men jag har ingen motivation och då tänkte jag att jag kanske får mer energi till det om jag bara kommer ut från lägenheten en sväng. Det gick bra sist jag gjorde så. Det kanske fungerar en gång till.
Men min mamma har inte kommit än. Hon sa att hon skulle vara här halv tolv men hon har inte synts till än. Hon som brukar vara i tid, kanske dyker hon upp vilken minut som helst.
Ikväll ska jag jobba en sväng med. Det blir nog förhoppningsvis inte så ansträngade, det orkar jag inte. Vi får se hur det blir.
Igår var jag ner och hämta syrran på jobbet och då pratade jag med Mary om Husarölägret som vi alltid åker på. Jag har juh fått för mig att vi är sent ute. Men dom hade inte ens lagt ut det på hemsidan. Men vi fick däremot med oss papper om priser och sådant som är bra att veta. Jag längtar verkligen till den dagen vi åker ut. Det är så fruktansvärt härligt att vara där ute med alla underbara människor. Det känns inte direkt som att jag jobbar då utan det känns mer som en semester.
Vem skulle inte tacka ja till en vecka ute i skärgården?