Det blev inte så mycket mer pluggande. Det blev mest en ledsen eftermiddag. Jag visste att det var på gång men ville ändå inte att det skulle bli såhär. Samtidigt som den onda klumpen i magen försvann så kom trycket av ledsamhet i bröstet. Jag ville igentligen inte träffa någon då, ville bara lägga mig under filten och glömma omvärlden.
Men det gick inte. Jag skulle juh jobba med småknoddarna ikväll. Det blev en filmkväll med popcorn och saft. Vi såg på Evan den allsmäktige, den är faktiskt riktigt bra.
Jag åkte till Anette också, för att heala mig. Jag fick både ny energi och lite massage. Hon märkte på en gång att något var fel. Det var nästan så att hon fick dra ur mig det. Jag ville egentligen inte säga nått men eftersom hon märker saker så är det lika bra att lägga alla korten på bordet.
Men detta var precis vad jag behövde. Speciellt efter denna känslomässigt kaotiska dag.
Nu gäller det verkligen att ta en dag i taget, inte förhasta mig alls och inte göra något drastiskt, bara för att jag inte mår så bra. Det skadar enbart mig själv.
Nu ska jag ta min nyfunna vishet och lägga mig i sängen, helst utan att tänka och känna efter. Bara somna och få en god natts sömn.