Fick hem kläderna idag. Det är alltid kul med lite nytt. Så nu kände jag mig lite gladare. Har även jobbat ikväll, jag skratta så att jag grät. Ibland undrar man hur mycket IQ barnen har egentligen. Jag och Thomas, som båda hade huvudvärk, fick oss helt klart ett gott skratt. Barnen fick köra mörkerkurragömma. Och oftast när man leker så brukar man vara tyst. Men jag kan juh säga att dom inte var det. Den som letade hörde vart dom andra gömde sig så det var juh inte så svårt att hitta allihopa.
När jag kom hem kokade jag ägg och gjorde mig lite nässelté. Det var riktigt gott, men tyvärr så är jag fortfarande hungrig. Jag kan inte förstå varför jag alltid är hungrig. Men det är så har jag insett, att när jag mår dåligt äter jag mer och inte som många andra som tappar aptit. Jag kan äta hur mycket som helst känns det som. Det är verkligen tur att jag inte har chips och godis hemma. Annars skulle jag bara trycka i mig det. Så jag känner mig ändå duktig som äter någorlunda nyttigt(jämfört med vad jag brukar).

Varför känns det alltid som att när man är ledsen och mår dåligt får man inte skratta när det händer något kul? Det finns jättemycket som får mig att skatta om dagarna och som får mig att bli glad, men ändå så känns det som att jag inte får känna mig glad just för att jag är ledsen. Självklart är jag ledsen eftersom att jag inte ville ha det såhär, jag ville inte att det skulle bli så som det har blivit. Men jag måste juh få vara glad ändå. Även fast det gör ont så ska det här inte förstöra hela mitt liv. Trots detta så ska jag klara av att fortsätta som jag har gjort hittills.