Trots att jag somnade på soffan igår igen så känner jag mig utvilad. Ont i kroppen får man juh men ändå så känner jag mig utvilad. Utvilad, men har lite ångest.
Jag ska till skolan imorgon (javisst, en lördag) och det känns som att det kommer skita sig. Jag fick den känslan igår, att det bara kommer skita sig. Men det är väl bara göra så som med allt annat, ta det som det kommer.

Jag känner mig alldeles tom innuti, allt är bara svart. Det finns inget att skriva liksom. Jag satt och tänkte efter och det enda som kom upp var "näe, det finns ingenting att berätta".  I och försig så gör jag inte så mycket mer än att jobba eller sitta hemma. Men jag verkar juh inte ens ha någon fantasi längre. Jisses, jag märker nu att jag måste göra mer saker som jag kan skriva och berätta om.
Jag bestämde att en vän skulle bestämma vad vi skulle göra. Det är nämligen så att vi ska träffas någongång, vi har inte umgåtts på typ ett år. Men min vän bestämde i alla fall att vi kanske skulle se på film. Film är alltid kul, beroende på vilken sorts film man väljer. Det jag inte nämnt är att jag egentligen vill gå på bio, jag vill se Män som hatar kvinnor. Jag har läst triologin och har väntat på filmerna. Men hittills har jag inte haft möjlighet att åka iväg på bio. Men den filmen har jag lovat mig själv att se på bio. Allt blir så mycket bättre på bio, faktiskt.

Nu har jag ändå fått ner litegrann, mer än vad jag hade tänkt. Ajjah, nu ska jag äta klart och sen ska jag fixa lite här hemma innan min syster kommer(känner jag mig själv, kommer jag inte göra något alls) och sen ska vi åka till jobbet. Ja, syster ska med mig idag. Hon tycker det är så kul att vara i affären så periodsvis är hon med mig på fredagar. Inte för att hon har så mycket att göra, men har hon kul så får jag låta henne vara.