Roadtrip with the family

Jag blev väckt av den gälla ringsignalen på telefonen. Inte mobilen, utan hemtelefonen. Det var min far som ringde. Jag gillar egentligen inte att bli väckt sådär, men jag försöker lära mig att inte väsa och låta arg i telefonen.
Pappa undrade om jag ville följa med och hälsa på några släktingar i Ljusdal. Det var i och försig 3 år sen som jag var upp och hälsade på dom. Det var då när jag inte hade körkort, utan fick övningsköra. Tyckte att det var på tiden att jag  gjorde det. Tvätta kan jag göra en annan dag.
Men nu sitter jag här i bilen med nästan hela familjen, det är bara två som saknas.
Det regnade jättemycket i Gävle, men när vi passerat så slutade det helt tvärt. Konstigt det där med väder. Jag kan juh inte direkt säga att det är fint väder här heller, men  det regnar i alla fall inte. Fast det ser ut som att det spricker upp lite här.

Det roligaste med den här resan är att mammas kusin, som vi ska till, vet inte om att vi är påväg. Det blir en liten överraskning. Vi gjorde så sist när jag var med. Det var på hennes födelsedag. Hihi jag gillar att vara med på överraskningar, men jag gillar inte att bli överraskad. Det tycker jag är läskigt. Jag vill gärna veta vad som händer omkring mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0