Jag har blivit något av en nattuggla igen. Jag som hade vant mig vid att lägga mig tidigt har återigen vänt på dygnet. Trots att jag ska upp tidigt på morgonen. Igår gick jag och la mig sent också och skulle upp jättetidigt imorse. När jag kom hem igen slocknade jag på soffan och sov i två timmar eller nått. Så nu är jag inte riktigt trött än.
Jag hade något slag av tvångstanke eller vad man ska säga, jag var tvungen att somna till en film varje kväll. Hade jag ingen film kunde jag inte sova. Nu har jag försökt tvinga mig själv att inte ha tvn igång på kvällarna. Det har fungerat bra i fyra dagar nu. Jag har ganska svårt att somna men det blir bättre och bättre för varje kväll. Jag tror att jag har tvn igång för att jag inte vill vara ensam. Men jag försöker vänja av mig nu. Jag sover mycket bättre, jag vaknar inte tidigt på morgonen av att skivan står och snurrar.

Men trots att jag sover bättre så är jag nästan alltid trött, eller mer hängig. Det är bara grått och trist hela dagarna, det finns ingen ork till att göra något heller. Idag har tydligen solen tittat fram också men den missade jag. Däremot såg jag att himlen var blå när jag tittade ut genom fönstret. Men sen har det bara regnat hela dagen i stort sett. Det känns inte speciellt skoj att vara ledig på dagarna då.
På ett sätt längtar jag efter snön, det blir lite ljusare ute då. Men det bästa är när det är sådär en meter snö, blå himmel och strålande sol. Så ska det vara på julafton och nyårsafton. Det är drömmen. Sen kan det gärna få försvinna och bli vår.
Fast alla årstider har väl sin charm antar jag. Lite tråkigt att det är lera och äckligt ute. Men så är det väl när man bor på landet. Hur mycket jag än klagar så trivs jag nog bäst på landet ändå.