Min vanliga otur skulle jag säga

Dansuppvisningen var jättekul att titta på. Alla var så himla duktiga.
De va allt ifrån barn från 3 år upp till seniorer. Både jag och syrran fick sånt där infall om att "jag vill också..". Men jag har inte den koordinationen för att få ihop armar och ben och samtidigt kunna hålla takt. Men de skulle vara jättekul att kunna dansa sådär.

  

 

Men inte blev de något samtal till min vän heller. Bilen började strula när jag nästan va framme. När vi skulle åka hem ringde jag min far så han fick lyssna på ljudet och han tyckte vi skulle bogsera hem bilen. Det betydde alltså att syrran va tvungen att forsla hem mig. Det slutade med att jag körde hem i alla fall, med henne i släptåg. Sakta men säkert gick det.
Så min bil mår inte sådär jättebra. Men den rullar än så länge. Nu är det bara en tidsfråga innan bilen säger upp sig på riktigt.
Hrm, dags att börja kolla sig efter en ny bil kanske?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0