Jag trodde aldrig att jag skulle klara av det.

Idag har jag varit med, för första gången på ungefär 5 år, och spelat innebandy. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle orka köra från klockan 17-19. Men det var så jävla kul. Knäna höll också, det trodde jag inte heller. Jag grävde fram mitt gamla knäskydd som jag hade när jag spelade fotboll. Jag fick också gräva djupt i garderoben för att hitta mina gamla inneskor. Men allt sånt hittade jag.
Förra lördagen var jag bara med och tittade på och då såg det så jävla hårt ut. Och jag tänkte att de där kommer jag aldrig klara. Dom kommer få bära ut mig till bilen när jag ska vara med.
Inte ens det behövdes. Jag klarade mig fint. Jisses vad jag sprang, fram och tillbaka.
Däremot lär jag få en fruktansvärd träningsvärk imorgon. Kände av lite redan ikväll. Men jag har försökt strecha så mycket som möjligt.
Jag ska nämligen jobba imorn, på Slottet, det betyder massor av trappor. Förhoppningsvis är det inte så jätte illa imorgon.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan igen och fortsätta titta på En ung Jane Austen. Man blir trött av att springa i flera timmar.