Ja som sagt, nyåret firade hemma hos min systers karl. Jag och Magnus blev ditbjudna av syster. Hon kom och hämtade oss vid fem tiden och det var väl i stortsett alla andra, som skulle äta där, skulle komma. Men när vi var framme var det bara systers karl som var hemma. Dom andra hade inte kommit. Vi fixade köttet och sedan tog vi plats vid bordet med ett glas vin och snackade. Långt efter att det var sagt att dom andra skulle komma såg vi en bil som backade in på uppfarten, men som försvann igen. Det visade sig att en bil hade kört fast och en bil hade kört i diket.
Duktigt.
I alla fall, efter mycket om och men var alla samlade och grillningen kunde börja. När maten väl stod på bordet var vi alla utsvultna. I början åt alla utan att prata, man ägnade sig enbart åt maten. Men sen vet jag inte vad det tog åt Magnus, han började kasta vinkorken i mitt vinglas och jag var inte sämre själv så jag la juh självklart i korken i hans glas. Syster skämdes, men det var juh inte så allvarligt. Barnsliga sa hon, men barnasinnet måste man faktiskt ha kvar trots åldern. 
Efter middagen fortsatte minglandet och kvart i åtta satt vi bänkade framför tvn. Det var dags för Grevinnan och Betjänten. Ett måste, precis som Kalle Anka på Julafton. Alla tyckte nog inte precis likadant så som jag. Men vi fick ändå se på programmet ostört. 
Syster fick för sig att vi skulle spela Scene It. Det blev bara en omgång sen hade alla tröttnat. Jag tyckte nog det var rätt kul ändå. På det gamla som mamma och pappa har brukar jag oftast vinna. Det här var det nya som dom hade köpt till jul. Det gick skapligt bra för mig även där. 

En halvtimme, eller så, innan tolvslaget ringde Mange och berättade att dom var påväg till oss. Han rabblade massa namn, hälften kände jag igen. Men när dom kom innanför dörren visade det sig att ena tjejen var en arbetskollega till mig och syrran. Vilken överraskning.

Trots att jag inte kom hem förs halv sju så var det här nog det bästa nyårsfirandet på evigheter. Jag hade det så sjukt kul. Sen blev det juh kanske inte lika kul i helgen, då var jag mer som en levande död. Jag var så trött. Men det är sånt man får stå ut med. Det är inte varje dag man festar till halv sju på morgonen.