Nu är jag i full gång med att tvätta. Känns rätt bra. Fast jag känner mig inte dåligt stressad nu. Chefen ringde och ville förbereda mig på att kanske få jobba några timmar. Hon mådde inte så bra idag, men skulle försöka jobba på.
Jag kan juh inte bara lämna kläderna i tvättstugan. Jag måste juh vänta till allt är klart. Sen kan jag åka till jobbet. Hon är lite som jag, vi är gärna inte hemma om det verkligen inte behövs. Det mesta går att preparera med lite alvedon och halstabletter. Man jobbar till man stupar i stort sett.
Tur var väl det att jag inte hade planerat att åka någonstans, eller hade något inplanerat. Ibland märks det att man är en person kort. Vi kan juh inte tvinga Petra att hoppa runt på jobbet med kryckor, speciellt när hon är sjukskriven och allt.

Men så nu är det kanske dags att sätta lite fart ifall det skulle bli så att jag får hoppa in och jobba några timmar extra på eftermiddagen.