Hur härligt är det inte att vakna med solen i ansiktet
Igår fick jag som sagt långväga finbesök. Eller långväga och långväga, inte direkt så långt bort ifrån. Men det är inte ofta vi ses. Petra åkte och hämtade Patrik igår efter jobbet. Hon trodde att dom skulle ha hunnit hem före mig, men det visade sig att vi i stort sett kom hem till mig samtidigt.
Då stog matlagning på schemat och eftersom alla var jättehungriga så var det bara att sätta igång. Patrik hade tagit med sig Rimbo också, så det blev självklart massor med kel med honom.
Det blev i alla fall en supergod middag, tyvärr tog jag inte några bilder på middagen, men den blev kanon.
Sen togs vinflaskan fram, något jag har längtat efter mycket. Vi hade även gjort grönsaksstavar och dip, istället för chips. Lite nyttigare, men det blev bra det med.
Patrik hade med sig sin kamera, ofcourse. Så det blev skapligt mycket bilder under det här dygnet.
Efter att alla hade åkt hem slog vi på en film mitt i natten och båda tokslocknade i en varsin soffa. Rimbo tyckte inte att det var så kul att vi sov, det fick jag märka. Han var på mig flera gånger under natten och morgonen. När jag väl vaknade till innan klockan nio kröp jag in till sovrummet för att försöka sova lite till, men det ville inte Rimbo att jag skulle göra. Då kom jag på den briljanta idén att om jag rullar in lite närmare väggen så når han mig inte.
Tror jag sov en timme eller så. Det gick verkligen inte att sova längre för solen lyste med full kraft rätt in i sovrummet. Hur härligt som helst att vakna till.
När jag klev upp så insåg jag varför hunden hade varit på mig så mycket. Han gick i stort sett med bakbenen i kors. Dags för rastning. Till och med så att det blev en liten längre promenad där han fick leka av sig också. Underbart väder.
En till promenad blev det för oss. Vi gick upp till mamma och pappa eftersom Petra och jag skulle skjutsa hem Patrik igen.
Då stog matlagning på schemat och eftersom alla var jättehungriga så var det bara att sätta igång. Patrik hade tagit med sig Rimbo också, så det blev självklart massor med kel med honom.
Det blev i alla fall en supergod middag, tyvärr tog jag inte några bilder på middagen, men den blev kanon.
Sen togs vinflaskan fram, något jag har längtat efter mycket. Vi hade även gjort grönsaksstavar och dip, istället för chips. Lite nyttigare, men det blev bra det med.
Patrik hade med sig sin kamera, ofcourse. Så det blev skapligt mycket bilder under det här dygnet.
Efter att alla hade åkt hem slog vi på en film mitt i natten och båda tokslocknade i en varsin soffa. Rimbo tyckte inte att det var så kul att vi sov, det fick jag märka. Han var på mig flera gånger under natten och morgonen. När jag väl vaknade till innan klockan nio kröp jag in till sovrummet för att försöka sova lite till, men det ville inte Rimbo att jag skulle göra. Då kom jag på den briljanta idén att om jag rullar in lite närmare väggen så når han mig inte.
Tror jag sov en timme eller så. Det gick verkligen inte att sova längre för solen lyste med full kraft rätt in i sovrummet. Hur härligt som helst att vakna till.
När jag klev upp så insåg jag varför hunden hade varit på mig så mycket. Han gick i stort sett med bakbenen i kors. Dags för rastning. Till och med så att det blev en liten längre promenad där han fick leka av sig också. Underbart väder.
En till promenad blev det för oss. Vi gick upp till mamma och pappa eftersom Petra och jag skulle skjutsa hem Patrik igen.
Kommentarer
Trackback