Nu har jag suttit här på jobbet i exakt två timmar och sexton minuter. Och det är helt dött. Det är inte alls många som har varit in. På förmiddagen hade det tydligen varit massor med folk inne. Men inte nu, inte när jag jobbar. Så då sitter jag här, fryser snart ihjäl. Ändå har jag den fina fleecevästen som vi fick ifrån Swedish Match igår.
Men det känns liksom lite dumt att börja städa redan nu. Då har jag istället inget att göra lite senare.
Jag har däremot haft tre kunder inne som faktiskt har stannat och pratat med mig lite. Sånt får tiden att gå lite fortare ändå.
Den ena som va inne har jag inte träffat på jättelänge så det var kul att få se skymten av honom. Men han berättade att han hade sett mig för några veckor sen, när han och två till hade varit ute och åkt skoter. Jag tyckte väl att ena skoterföraren kollade extra mycket på mig när jag satt i bilen och väntade på syrran. Då var det inte jag som va paranoid ändå.
Den andra kunden som va inne köpte massa lotter och böt in vinster mot nya lotter. Han tyckte jag skulle ta en utav honom och att jag skulle vinna storvinst. Det tror jag väl inte så mycket på. Men önska kan man väl alltid göra. Skulle jag vinna massor, tror jag nog att jag skulle få dåligt samvete och försöka ge honom lite pengar. Men han gick inte med på det. Vann jag massor skulle jag behålla allt själv tyckte han.
Ja, snälla människor finns det!