Åh, det är så grymt fint väder idag. Hur underbart som helst.
Tyvärr höll jag på att få ett nervsammanbrott idag då ingenting gick som jag ville. Ingen lyssnade och alla total ignorerade mig. Nu kanske jag tog i. Men det var så det kändes.
Det är verkligen jättekul att hjälpa till såhär, men någon måtta måste det väl ändå finnas. Det är inte jag som ska göra sakerna åt dom. Jag är mer där som rådgivare och ska hjälpa till om dom verkligen kör fast. Men så var det verkligen inte idag. Uscha.
Kände verkligen att jag hade kunnat åkt hem rätt tidigt eftersom mitt tålamod tröt. Jag tog mig i kragen och stannade kvar. Ett djupt andetag och lägga locket på, så går det ett litet tag till. Och kaffe. Får juh inte glömma den mirakeldrickan. Med lite kaffe i sig kan man köra på.

Allt funkar med lite vilja och envishet.