Smög till skolan i morse. Var tvungen att vara med när dom skulle filma lite från kabarén.
Seperationsångest?
Skoja inte! Jag är så grymt ledsen över att det är slut. Kan inte sånt här bara hålla på i evighet.
Jag vill ha mer!

Jag stannade kvar hela skoldagen. Det blev kabaré fram till lunch, sen var det filmvisning. Så det har varit en skön dag, en lugn dag.

På tisdag ska jag vara med dom igen. Eller då är det snarare emot dom. Det är fotbollsmatch, elever mot lärare. Bara klass sex. Jag är med i lärarlaget. Jag är "en av dom" eftersom jag jobbar på fritids. Det känns bra att man är delaktig. Att man räknas med.

Men nu sitter jag här, på jobbet. Jobbar kväll för en gång skull. Det var hur längesen som helst,som jag jobbade stängning. Jag har för det mesta kört öppningar nu på sistone. Men det här klarar jag nog.