Tvärtom.

Varför är jag alltid för snäll mot allt och alla? Jag har funderat och irriterat mig på de i flera dagar nu. I början av dagen kändes allt jättebra. Men på eftermiddagen, och fortfarande, känns det inte helt rätt. TW märkte de innan han skulle åka hem och jag vidare. Jag blir så less. Jag kanske ska skärpa mig, kanske bli mer nej-sägare istället för ja-sägare. Tåls att tänka på!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0