Igår var det Ungdomsgården som gällde. Fullt ös. Alla ungar var i extas. Vi hade lovat att det skulle vara öppet ner till Wii spelet.
Och det är juh så att man ska hålla vad man lovar. Så vi låste upp där efter mellanmålet. Men låste när det var dags för aktivitet, sen låstes det upp igen efter att aktiviteten var klar. Så att dom i alla fall han spela en liten stund till innan det var dags att rulla hem.
Halv sex kom dom äldre ungdomarna. Jag hann nätt och jämt få i mig middag ordentligt innan alla drällde in. Men dom sköter sig rätt bra själva, faktiskt. Vi satte oss ner för att spela sjuan. Sen blev det lite massage och en massa snack. Tiden rinner på rätt bra på onsdagarna ändå.
Helt plötsligt är det dags att börja städa.

Riktigt trött var jag också. När jag kom hem hade jag tänkt slänga mig i soffan och bara koppla av och varva ner innan det var dags för att förflytta sig till sängen. Men jag kände på mig att det inte stog rätt till med pannan, så jag gick ned dit för att kika. Mycket riktigt. En lampa blinkade. Och tydligen när lampan blinkar har pannan lagt av. Jag har aldrig behövt brytt mig om det. Och nu var jag ensam hemma.
Det tog emot, men jag fick ringa honom och störa. Han var ute med några ifrån jobbet. Det var inte så svårt som jag hade trott, att få igång pannan igen. Men när jag skulle gå och lägga mig, brann det så fint.
Jag fixade det.
Det tog ett tag för mig att somna också. Det knäppte en massa konstigt i huset. Hua, det där tänker jag inte på när jag hör hans andetag bredvid mig.
Men tillslut tog tröttheten över och sömnen kom.
Hyfsat pigg var jag imorse när det var dags att kliva upp. Lite seg var jag dock. Men jag hann.
Nu väntar jag på att TW ska göra den äran att komma in till jobbet. Nio sa vi. Kvart i tio är den snart. Kul.