Det är som att titta rakt in i en vit vägg.

Fy sjutton vilket väder. De slutar inte blåsa. Känns nästan som att det blåser rätt igenom kåken. Telefonen har ringt rätt många gånger redan nu. Vilken tur att jag ändå klev upp i tid. Men det är enbart för att jag känner mig sjukt stressad. Jag vill hinna med att röja undan, tvätta lite och helst åka och handla egentligen. Men jag tror inte att de blir så i det här vädret.
Och nu måste det även skottas. Hur ska jag hinna med allt. Bussar har blivit inställda, några jobb överhuvudtaget går inte ens att utföra.
Så han är juh i alla fall påväg hem igen. Så lite kanske vi hinner med innan jag ska åka iväg. Om jag ens kommer kunna åka iväg.
Enligt pappa så ska det lugna ner sig framåt eftermiddagen. Får hoppas på det.
Nej, kanske är det dags att ta tag i saker och ting här omkring. Så man ser en liten skillnad.

Ha de bra ute i snökaoset.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0