Allt är som det är.
Usch vad hemskt dålig jag kan vara på att blogga ibland.
Men det är väl kanske så när dagarna är precis lika dana. Och inte vill jag att inläggen ska vara lika. Sura och griniga.
Risken finns att det skulle bli så. Det är oftast när det går åt skogen, som man vill skriva av sig. När det går bra vill man fortsätta vara i den bubblan så länge det bara går.
Jag kan inte påstå att det är en dålig dag idag. Men eftersom jag sitter här själv och läste några bloggar så kom jag på att det kanske inte skulle vara så tokigt att skriva lite i min egen.
Men samtidigt har jag inte så mycket att skriva. Jag har inte många månader kvar på jobbet, så jag lägger så mycket krut som möjligt för att det ska bli så bra som möjligt. Några trådar skulle jag vilja nysta upp innan jag lämnar stället. Sen får vi se hur mycket som förändras efter att jag lämnar.
Just nu har jag lite idéer på vad som jag möjligtvis skulle kunna tänka mig göra i framtiden. Men eftersom jag inte riktigt vet till hundra procent, så tänker jag inte berätta nu. Jag kan nog mycket väl ändra mig hundra gånger till innan jag vet exakt.
Idag fick jag en liten, liten chock. Min man ringde hem och sa att vi skulle få ta över två biljetter för en 24 timmars kryssning. IMORGON. Tätt inpå. Jag har lite smått problem med att hantera "sista-minuten-grejer", spontana saker. Jag gillar det, men jag hatar när det blir så snabbt att det inte går att planera riktigt. Men nu är det lugnt, jag fick tänka igenom det ordentligt och efter att ha pratat med honom om det så är läget lite mer under kontroll nu.
Kul ändå, att få komma bort härifrån. Bara han och jag. Och förstås en massa andra som hade planerat det här från början. Biljetterna kommer ifrån älsklingens chef. Så vi får väl se exakt vad han bokade. Det pratades om någon lyxhytt. Kanske blir det härligt.
Nej, nu ska jag mysa ner mig i soffan och invänta min man, som mekar med skoter.
Men det är väl kanske så när dagarna är precis lika dana. Och inte vill jag att inläggen ska vara lika. Sura och griniga.
Risken finns att det skulle bli så. Det är oftast när det går åt skogen, som man vill skriva av sig. När det går bra vill man fortsätta vara i den bubblan så länge det bara går.
Jag kan inte påstå att det är en dålig dag idag. Men eftersom jag sitter här själv och läste några bloggar så kom jag på att det kanske inte skulle vara så tokigt att skriva lite i min egen.
Men samtidigt har jag inte så mycket att skriva. Jag har inte många månader kvar på jobbet, så jag lägger så mycket krut som möjligt för att det ska bli så bra som möjligt. Några trådar skulle jag vilja nysta upp innan jag lämnar stället. Sen får vi se hur mycket som förändras efter att jag lämnar.
Just nu har jag lite idéer på vad som jag möjligtvis skulle kunna tänka mig göra i framtiden. Men eftersom jag inte riktigt vet till hundra procent, så tänker jag inte berätta nu. Jag kan nog mycket väl ändra mig hundra gånger till innan jag vet exakt.
Idag fick jag en liten, liten chock. Min man ringde hem och sa att vi skulle få ta över två biljetter för en 24 timmars kryssning. IMORGON. Tätt inpå. Jag har lite smått problem med att hantera "sista-minuten-grejer", spontana saker. Jag gillar det, men jag hatar när det blir så snabbt att det inte går att planera riktigt. Men nu är det lugnt, jag fick tänka igenom det ordentligt och efter att ha pratat med honom om det så är läget lite mer under kontroll nu.
Kul ändå, att få komma bort härifrån. Bara han och jag. Och förstås en massa andra som hade planerat det här från början. Biljetterna kommer ifrån älsklingens chef. Så vi får väl se exakt vad han bokade. Det pratades om någon lyxhytt. Kanske blir det härligt.
Nej, nu ska jag mysa ner mig i soffan och invänta min man, som mekar med skoter.
Kommentarer
Trackback