Idag känner jag mig riktigt trött. Ögonen orkar inte riktigt hänga med. Och det är superfint väder ute, men jag sitter inne. Jag funderar starkt på att smyga ut på baksidan och sola lite, eller bara njuta kanske.
Men helst av allt skulle jag vilja vara ledig och bara mysa i gräset. Men så är det juh inte den här helgen. Får skriva det på min "Att göra-lista" till nästa helg. Skulle inte förvåna mig om det är spöregn då. Typiskt min otur.
Förhoppninsvis får jag sola lite när jag kommer hem, om det inte blir superkallt och solen försvinner helt. Fast det skulle jag inte tro att det kommer hända.

Igår när jag och Magnus skulle gå hem blev vi attackerade av fladdermöss. Jisses vad rädda vi blev. Dom brukar flyga rätt lågt men den här gången vände dom och flög tillbaka så jag och Magnus började springa, men dom följde efter oss. Jag drog upp luvan och sprang, mina solglasögon som jag hade på huvudet ramlade ner för ögonen så jag såg knappt något alls. Usch, det var hemskt. Jag är rädd för allt som flyger, i fågelväg, så det där gjorde så hjärtat fastnade i halsgropen.

Vilken satans resa det var igår. Vi skulle in på möte i Stan, jag, Petra och Sandra. Men eftersom jag inte är där så ofta hade jag inte den blekaste om vart vi skulle, inte ens vart gatan låg över huvudtaget. Vi hankade oss fram och tillslut hittade vi rätt. Men när vi skulle gå och käka upptäckte vi att vi hade gått världens omväg. Fan va dumt, men så är det när man är helt lost i planeten. Mötet började klockan sex och när vi kom dit var det bara två stycken som hade kommit. En har jag liksom haft som junior på ett läger och nu ska han åka ut som ledare. Kul att man typ är äldst där. Men däremot insåg vi rätt snabbt att det kommer bli ett sjukt bra läger. Rätt sköna ledare man ska jobba med under den veckan. Det är bara att hoppas på att vädret är bra. Men man är juh taggad till tusen nu!

Som jag har gjort i stort sett hela veckan så umgicks jag med Magnus när jag kom hem. Det blev en film. Det var juh verkligen filmväder igår. Usch vilket tråkigt väder det var. Men idag har det varit kanon. Synd att jag missade hela förmiddagen genom att sova. Sen var det dags för att jobba. Mamma ringde och väckte mig vid elva. Jag hade tryckt bort larmet och somnat om. Så ska man inte göra när det är fint väder, man ska utnyttja det till max. Men idag efter jobbet ska jag nog umgås med Magnus igen. Emma kanske man får träffa då också. Det var ett bra tag sen man sågs. Typ förra helgen eller så.
Så något skoj borde vi nog kunna klura ut. Resten av helgen ägnas åt arbetet. Ska tydligen vara jättefint väder även då. Synd.

Jag har haft mucho problem med att komma in på min blogg. Jag vet inte alls vad som har hänt dom senaste dagarna. Det gick bara inte att komma in och skriva. Knappt så jag kunde kolla på andra bloggar. Måste ha varit min dator som muppat sig. Men nu, idag kom jag in tillslut. Då är det juh lika bra att skriva några rader också.
Igår fick Magnus oss att äta på Pizzan. Längesen nu och det var jättegott. Jag trodde vi skulle få mer bråttom en vad vi hade. Vi hann ändå sitta där ett tag och vila på maten. Men sen var vi tvungna att åka igen, jag och Petra skulle börja jobba halv sex. Vi hade avslutning på terminen. Massor med barn, massor med fika och föräldrar och kompisar var där. Trots att det började regna ville barnen ändå vara ute och leka innan vi skulle fika. Men sen blev det glass, kakor och bullar i massor.
Jag åkte på ennu en healingstund på kvällen. Underbart, jag älskar att vara där. Rätt groggy efter det, men det lugnade ner sig rätt fort. Magnus fick ut mig på en liten promenad på kvällen också. Skönt att kunna rensa tankarna lite sådär i det fria. Vi kom hem igen vid halvtolv men det blev så att vi snackade utanför mig så jag var väl inte inne förs tolv eller liknande. Men jag kunde bara inte somna. Var tvungen att äta lite och titta en sväng på tvn.

När jag vaknade imorse insåg jag att jag inte hade sovit såhär bra på jag vet inte hur länge. Jag känner mig utvilad men samtidigt lite trött. Men inte trött i kroppen utan bara i ögonen. Helskumt. Men skönt som attan.

Igår blev det mycket sittande kan jag juh säga. Först satt vi i bilen i flera timmar, sen stannade vi i Bollnäs för att äta lite lunch. Då var det i och försig inte så långt kvar till Ljusdal. Vi stannade till vid ICA för att köpa med oss fikabröd och sen åkte vi hem till mammas kusin. Nästan direkt blev det fika. Trots att jag var mätt fick jag i mig lite fikabröd och två koppar kaffe. När vi ändå var där uppe passade vi på att träffa mammas barndomskompis och hennes familj. Men först skulle vi äta middag. Jag som inte ens var hungrig, men mamma probsade på att det var middagstid och vi minsann skulle äta lite. Det blev pizza. MAX till lunch och pizza till middag. Orkade inte ens en barnpizza, så mätt var jag.
När vi kom till mammas kompis var det fika igen. Men den här gången orkade jag verkligen inte tvinga i mig ens en liten kaka. Det blev två koppar kaffe i stället. Det är verkligen hur mysigt som helst att vara där uppe.
Speciellt där dom bor, Ljusnan på ena sidan av huset och Borgsjön (tror den heter så) på andra sidan av huset, eller vägen är det juh. Jag vill också bo så.

Jag kunde till och med övertala pappa så jag fick köra första biten hem. Han hade en bil ifrån jobbet, Audi A6 Courtesey, hemma. Så fruktansvärt skön att köra. En sån bil vill jag ha, sex växlar och allt. Jag skulle bara testköra till Bollnäs men det blev så att jag körde nästan enda till Tönnebro. Men sen var jag så trött så jag orkade inte längre.

Skönt att kunna göra något sådant ibland. Jag kan juh säga att jag längtar ännu mer till våran resa i sommar, då vi ska åka till Öland!

Jag blev väckt av den gälla ringsignalen på telefonen. Inte mobilen, utan hemtelefonen. Det var min far som ringde. Jag gillar egentligen inte att bli väckt sådär, men jag försöker lära mig att inte väsa och låta arg i telefonen.
Pappa undrade om jag ville följa med och hälsa på några släktingar i Ljusdal. Det var i och försig 3 år sen som jag var upp och hälsade på dom. Det var då när jag inte hade körkort, utan fick övningsköra. Tyckte att det var på tiden att jag  gjorde det. Tvätta kan jag göra en annan dag.
Men nu sitter jag här i bilen med nästan hela familjen, det är bara två som saknas.
Det regnade jättemycket i Gävle, men när vi passerat så slutade det helt tvärt. Konstigt det där med väder. Jag kan juh inte direkt säga att det är fint väder här heller, men  det regnar i alla fall inte. Fast det ser ut som att det spricker upp lite här.

Det roligaste med den här resan är att mammas kusin, som vi ska till, vet inte om att vi är påväg. Det blir en liten överraskning. Vi gjorde så sist när jag var med. Det var på hennes födelsedag. Hihi jag gillar att vara med på överraskningar, men jag gillar inte att bli överraskad. Det tycker jag är läskigt. Jag vill gärna veta vad som händer omkring mig.

Ibland kan man sitta och tänka tillbaka på den tiden då man inte behövde bekymra sig om vad man skulle göra. Det var liksom inget fel med att leka, de var naturligt. Sen när man har blivit äldre så ska man inte leka utan man ska "hänga" eller "vara" -hur man nu uttrycker sig. Nu säger man kanske mer att man ska träffas för att fika eller för att prata, festa kan väl hända. Men man säger aldrig att man ska "leka".
Då är det fruktansvärt tur att man faktiskt jobbar med barn så man har en ursäkt för att leka. Idag så lekte jag juh ute med "mina" barn.
När jag kom hem gick jag över till Magnus för att spela lite kubb. Några av dom yngre barnen från gården var med och spelade. När jag kom över dit hade dom spelat ett bra tag och ledsnade ur efter en omgång som jag var med. Jag hade då berättat att jag hade lekt "picken" på jobbet. Det ville dom också köra så det var bara att friska upp minnet för några och förklara hur det gick till för dom andra. Efter många omgångar blev det också tråkigt men inte ville vi gå in för det. Vi ville fortsätta leka ute. Magnus nämnde kurragömma, och jag kom på den omvända kurragömman (som jag lekte när jag var mindre) där bara en gömmer sig och alla andra letar och ska gömma sig på precis samma ställe som den första. Det hade hunnit bli rätt mörkt då så det var ännu svårare att leta efter den som hade gömt sig.
Men tänka sig hur kul det kan vara att få va 10 igen. Att inte bry sig om att man är "vuxen" utan man får vara barn för ett tag. Det är rätt kul ibland, bara strunta i allt och leka av sig lite. Visa att man faktiskt har barnasinnet kvar!

Det har varit full fart nu i två dagar. Jag blev inringd till en förskola igår morse. Jag hade en timme på mig, från de att dom ringde till jag skulle börja. Men det var kul ändå, även fast jag aldrig hade varit där. Barn är så välkommande och glada. Personalen med för den delen. Jag hade lite ledigt och sen var det bara till att jobba igen. Jag var jätte trött på kvällen sen när jag kom hem, men trots det fick Magnus och Sofie med mig ut på en promenad. Det blev flera timmar, men riktigt mysigt faktiskt.
Imorse åkte jag till jobbet. Jag visste att det skulle komma massor med bröd och dricka, och massor. Men att det nästan skulle bli kaos hade jag aldrig räknat med. Jag hade visserligen riktigt kul även fast jag var nära på att sätta mig ner och strunta i allt. Jag jobbade över nästan två och en halv timme. Och det strömmade in folk. Det är såna stunder som man inte vill att det ska komma en enda, bara medan man håller på med varorna.
Men när jag var påväg att åka ifrån jobbet messade Magnus mig och sa att pajen var klar. Mmm, gick direkt över till honom för kaffe och äppelpaj. Mumma!
Sen var det bara att åka till jobbet. Fast det där känns inte riktigt som ett jobb, det blir mest att vi leker. Vi lekte "picken" idag. Det lekte alltid jag och Petra och alla på gården när vi var små. Hur kul som helst. Det som var extra kul var att barnen tyckte om leken. Dom ville inte riktigt sluta.
Nu har jag i alla fall kommit hem, fått i mig ett mål mat och tänkte faktiskt försöka vara lite social även resten av kvällen. Jag är juh faktiskt ledig imorgon, vad jag vet..

Jaha de är väl egentligen meningen att man ska sova vid den här tiden. Men efter att ha legat och vridit mig i en halvtimme gav jag upp. Jag kom på att jag faktiskt inte behöver starta datorn för att kolla runt på nätet. De finns juh faktiskt såna nymodigheter som internet i telefonen. Så jag tänkte att de var lika bra att testa de. Än så länge verkar de fungera. Och jag är glad. Fast lika glad lär jag nog inte vara när jag får hem räkningen sen. Nej, efter att ha lekt lite nu är de nog dags för mig att blunda.

Jag tänkte att jag skulle göra mig klar tidigt idag så jag kunde vara ute i solen och mysa ett tag innan jag började jobba idag. Men det blev juh inte så. Jag drar alltid ut på allting, det blev så att jag kom till jobbet tio minuter innan vi skulle vara där. Det känns juh i alla fall bra på ett sätt. Men det är alltid trevligt att umgås med de människor som jag jobbar med där. Och eftersom vädret var så fint satt vi och fikade ute. Hur mysigt som helst.
Men följde med Petra upp till mamma och pappa sen när vi slutat. Det blev så att vi snackade en massa. Magnus ringde och undrade om jag var sugen på att haka med till Öland i sommar. En liten weekend sådär. Jag tar det nog mer som en liten roadtrip faktiskt. Jag måste bara kolla hur jag jobbar den veckan. Det skulle vara bra kul att åka dit ett gäng.
Vi åkte ner till Magnus sen för att prata mer om det. Känns så komplicerat att ta allt via mess. Men tror vi har hittat ett ställe att åka till nu, det ska bli camping för hela slanten, med tält och allt. Det enda som är oklart är väl hur många som ska med, vilka som ska med och hur vi ska ta oss ner. Synd om det bara är en som ska köra, den stackarn som får sitta bakom ratten i typ 50 mil.
Men förhoppningsvis så är vi fler som har körkort, som kan åka med, så man kan växla förare lite.

Annars blev det väl som det brukar när jag umgås med dessa människor, det spårar ur, vi bryter ihop och sitter mest och garvar åt allt.
Men det är alltid trevligt!

Igår tittade jag på Eurovision med Magnus och Sofie. Men jag förstår verkligen inte vad folk har för musiksmak. Vissa låtar var helt värdelösa. Men ändå kom dom högt upp. Men ändå röstar man inte själv utan istället sitter man i soffan skriker, protesterar, slänger popcorn och drar sig i håret. Som att alla andra länder hör dig då. Näe verkligen inte. Men ändå så kan jag känna att om jag verkligen röstar, kommer de ändå inte märkas och den jag röstar på kommer inte vinna. Då är det lika bra att strunta i det.
Varje år sitter jag och tänker att det här är det sista året jag tänker titta. Men nästa år sitter jag ändå bänkad framför tvn. Men att Norge vann iår, gör inte mig det minsta. Den låten var ändå bra. Han hade en speciell röst tycker jag.
Men det är tråkigt att Sverige kommer långt ner varenda år. Vad är det folk vill höra? Vi kom fram till att det kanske är så att resten av Europa hatar Sverige.. Det var juh 10 år sen vi vann och vi verkar aldrig komma med en bra låt. Medan dom kan skicka låtar som är fruktansvärt dåliga från andra länder, som kommer jättehögt upp på listan.

Nej nu ska jag städa till mig och inte grubbla på det mer. Bättre lycka nästa gång Sverige!

Igår när jag kom ner till jobbet satt vi och snackade en massa. Jag fick reda på att vi kanske inte ens skulle få dit några barn. Det var tydligen någon musikal av något slag. Det kändes som en liten lättnad, för egentligen hade jag inte orkat jobba något alls. Men istället blev det så att vi började prata och lyssna på musik. Kvart över sex hade det fortfarande inte kommit några barn. Mary drog fram sparbössor som vi skulle måla för att fördriva tiden lite. Det blev inte direkt jätte seriöst.
Men det jag skulle komma fram till var att vi lyssnade på lite musik och Mary satte på Vapnet -Kalla mig 
Den låten var hundra år sen jag hörde. Men jag älskar den. Därför tänkte jag dela med mig av den till er.

Usch, nu känner jag mig sådär dålig. Varför kan jag bara inte skärpa mig och göra det som jag ska göra? Jag straffar bara mig själv och ingen annan. Det är bara mitt fel och ingen annans ifall allt bara skiter sig nu.
Egentligen så är det ingen som fungerar som det ska för mig. Det enda jag riktigt fokuserar helt hundra procentigt på är jobb. Jag jobbar hellre hela dagarna än att sitta hemma. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra hemma. Jag blir handlignsförlamad och hamnar antingen framför tvn eller datorn.
Det är knappt så jag kan städa hemma. Det går bara inte. Jag mår dåligt av att vara hemma, det är då alla tankar kommer. Om hur dålig jag egentligen är, att jag inte kan göra någonting bra.

Jag flyr hellre in i jobben som jag har, då slipper jag fundera på det som jag måste göra. Det är flera gånger som jag har tänkt att jag måste ha någon här hemma som säger till mig vad jag ska göra, som kan ta mig i örat när mina tankar och handlingar glider iväg till något annat än det som jag egentligen ska fokusera på.
Varför ska det vara så svårt?
Hur många gånger har jag inte sagt att det här ska bli mitt år, vara mitt år. Just nu står allt bara still. Det är inte såhär jag vill att det ska vara. Om det ska vara mitt år så ska allt gå i den riktningen som jag vill. Nu gör jag bara allt för att överleva och jag kan inte göra något annat.
Men ärligt, jag är så trött att jag inte orkar med något annat än att jobba. Eftersom jag bara fokuserar på det så är jag helt tom när jag kommer hem. Även fast jag inte har gjort någon större kraftanstängning idag så är jag helt slut i kroppen och i huvudet.

Jag har i alla fall fått tillbaka min telefon idag, så jag har juh något att glädjas över. Mer än så har det inte blivit. Jag har försökt att plugga men de har juh gått som det har gått. Det blev inte riktigt så som jag hade tänkt mig. Jag orkade inte alls. Jag tvingade mig till att sitta ett tag och läsa lite ändå. Men det kommer man inte långt med vill jag lova.

Gaaah! Jag blir så arg på mig själv! Vart är min självdiciplin??!

Idag har jag min första lediga dag på två och en halv vecka eller så. Jag är juh inte helledig idag utan jag jobbar några timmar i kväll men jag har dagen ledig.
Jag hade min sista praktikdag i måndags på förskolan. När jag kom på morgonen så frågade dom om dom fick ringa mig när det behövdes vikarier. Självklart, jag ville juh inte åka därifrån egentligen. Jag vill vara där varje dag. Till lunchen kom hon och frågade om jag kunde komma in och jobba på tisdagen. Klart jag ville jobba. Men det var svårare än vad jag trodde att slå om från att vara praktikant, en + person, till att ha ansvar, ta över någon annans ansvar. Men det gick ändå.
I måndags innan jag skulle åka fick jag en present av alla personal där. Jättegulligt, det hade dom verkligen inte behövt. Men som svar till det fick jag "Eftersom jag inte får ge dig lön, så vill vi ge dig en present". Det tyckte jag var en rätt bra argumentation.
Jag fick vikariera där i tisdags och i onsdags (igår alltså). Jag vill inte lämna stugan, barnen är underbara och personalen är kanon! 
Efter att jag varit där på stugan igår åkte jag direkt till affären och jobbade. Jag skulle börja där klockan två men ringde chefen precis när jag åkte, för att berätta att jag kanske kom lite senare. Men så mycket senare kom jag inte, fem minuter eller så. Jag jobbade 12 timmar igår, eller det har jag gjort några dagar nu. 
Jag trodde att jag skulle kunna gå upp tidigt imorse också, men jag klarade inte det nu när jag visste att jag inte skulle någonstans förs ikväll. Jag skulle kunna sova en hel dag känns det som. Jag är så trött. Men jag kände igår, när jag satt och pratade med pappa, att jag inte var riktigt frisk. Jag är täppt i näsan och snurrig i huvudet. Det känns när man slappnar av har jag märkt. Det är därför som jag försöker skjuta bort den tanken och intalar mig själv att jag är frisk. Jag har inte råd att vara sjuk och dessutom så ville jag inte missa någon dag på praktiken.

Nu får vi helt enkelt se om det blir något mer vikariat den här månaden, jag hoppas det verkligen. Där skulle jag i alla fall vilja jobba. Men eftersom jag bara läser till barnskötare blir det lite svårare att få jobb sådär. Det är helst förskollärare som dom vill ha. Men man får väl ta och flörta lite med dom.
Jaja, nu har jag tjatat av mig lite om det.
Det har juh inte hänt så jättemycket mer, har jobbat lite på Slottet och även affären. Jag har kollat lite på fotboll, syrrans lag spelade och senaste matchen vann dom med 5-1. Hur bra som helst!
Jag har liksom inte orkat så mycket mer, när jag har kommit hem har jag nästan somnat på soffan, eller på en stol till och med.
Men nu ska jag försöka ta igen det som jag har skjutit upp nu under den här tiden. Får se hur mycket som jag hinner med.

Jag ska försöka hinna skriva här lite mer också. Det har juh inte blivit så mycket under dom här fyra veckorna.

Igår var jag på förskolan hela dagen. Jag gick tillbaka till dom minsta och ska vara där resten av veckan. Men jag fick även följa med de lite äldre barnen ut i skogen på förmiddagen. Usch vad kallt det var! Jag höll på att frysa ihjäl, inte visste väl jag att jag skulle spendera min förmiddag ute i skogen, när de regnade och inte alls var lika varmt som det har varit hela helgen.
Men sen när vi kom tillbaka gick jag i alla fall in till mina barn igen. Då hade dom precis spelat massa musik så jag missade det. Efter lunchen, när barnen sov, hade jag lite utvärdering med min handledare. Jag hoppas verkligen att hon menade allt hon sa. Hon överöste mig med bra och positiva komplimanger. Det känns som att jag har visat den rätta sidan i alla fall. Sen bestämde vi att vi skulle göra PlayDo lera. Jag har aldrig tidigare knåpat ihop någon sån lera men det gick bra, förutom att det inte blev någe bra med färgen. Men men, barnen tyckte det var roligt ändå. Jag tyckte det var rätt kul också. Kanske inte när dom gick och hade sönder det som jag höll på med, men annars så. Kameran åkte fram också. Tyvärr tog dom kort på mig med, men det får jag väl bjuda på då.

På kvällen hade jag och Petra miniorer. Vi hade fått med oss grejer så vi skulle göra studsbollar. Jag har inte ens sett att man kan göra sånt men Petra fick göra en snabbt som vi kunde visa upp för barnen. Det gick förvånansvärt bra faktiskt, trodde det skulle bli katastrof. Medan bollarna torkade lekte barnen lite, pinocchio, tror jag men sen tog vi över och dom fick köra hela havet stormar. Skoj. Jag kommer ihåg när vi höll på att leka massa såna lekar. Nästan så att det blir bråk, inte vill man förlora heller.

För att vara lite snälla mot pappa åkte vi och hämtade våra småsyrror på ridskolan. Fick se dom hoppa lite grann. Riktigt duktiga dom har blivit faktiskt.

Idag när jag skulle till jobbet åkte jag lite sent hemifrån så jag  fick stressa upp. När jag hade parkerat bilen och öppnat bildörren insåg jag att jag hade glömt nycklarna hemma. Hur fan kan man vara så tankspridd, det var juh bara att åka hem igen och hämtade dom. Messade chefen ifall hon skulle ringa. Vilket hon hade gjort precis när jag skickade messet så hon ringde upp mig på mobilen. Hon bara skrattade. Inte för att det här påverkade öppningen eller bakningen men det är ändå störande. När man redan vet att man är lite sen så ska man glömma massa saker.

Idag har jag följt med Soso och hennes mamma till IKEA. Till Uppsalas nya IKEA. Jisses va stort det var. Det va nästan så att man gick vilse. Ja, alltså nu gjorde jag inte det, men om jag inte hade följt pilarna på golvet hade jag gjort det. Jag insåg också att jag verkligen vill göra om helt och hållet hemma. Det fanns så mycket snygga möbler och badrum och kök. Det fanns ett rött kök som var hur snyggt som helst, det vill jag ha!
Men jag tror inte att jag får göra om hemma eftersom jag inte äger lägenheten. Det är synd!
Den dagen jag köper mig ett hus ska jag göra om precis så som jag vill ha det. Då får jag bestämma helt själv hur jag vill ha det.
Vi sprang på en bekant också, eller det var nog han som hittade oss. Jag kände knappt igen honom förs han öppnade munnen. Jag menar, det är liksom de sista stället jag skulle kunna tänka mig att leta efter honom på. Men alla måste juh åka till IKEA någon gång i livet.
Det var i alla fall trevligt att åka dit en sväng och bara gå och strosa. Hittade lite småsaker som jag tyckte var bra att ha.

När jag kom hem igen fixade jag så att jag kan skicka in min mobil på lagning. Jag vill få tillbaka och kunna använda min telefon igen. Den har jag juh inte haft så länge. Men förhoppningsvis blir den lagad och bra igen.
Näe nu ska jag nog dra mig till sängen. Ska upp till praktiken imorgon igen och vara där en heldag. Det blir nog skoj, har juh haft långledigt därifrån nu.

Det var faktiskt rätt fint väder idag. Eller det var varmt men det var inte så jättesoligt. Fast det gjorde juh inte mig så mycket eftersom jag mest var inne hela dagen.
När jag hade slutat jobba stressade jag hem för att byta kläder och sen åka till mamma och pappa för att fixa maten. Halva släkten var redan där då när jag kom. Eftersom jag inte har plats för alla hemma hos mig fick vi lov att vara där hos dom. Efter middagen åkte min moster och morbror med mig ner till mig för att hjälpa mig att sätta upp några hyllor som pappa dragit ut på. Men de gick inte så bra för oss heller. Den borren var inge bra, precis som pappa sa.
Snart så kanske jag får upp allting på väggarna som jag vill ha det.
Men sen när vi åkte tillbaka blev det fika. Det var också mumsigt. Sen åkte jag hem efter att alla hade åkt. Så det blir förmodligen sängen snart eftersom jag ska upp och jobba imornbitti.

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är min födelsedag. Hurra hurra hurra!
Ja idag fyller jag år. Sitter på jobbet och äter kall mat, det är kanske inte så man vill se på sin födelsedag. Men däremot har jag fått massa grattis sms. Det jobbigaste är att min telefon krascha för ett tag sen och på den ligger alla nr. Jag känner igen nummren men jag kan inte placera till vem de hör. Och det är jobbigt att varje gång någon skickar, dra hela berättelsen och sen fråga vem det är.
Jag är i alla fall glad att jag är ihågkommen, det är de viktigaste. Jag hade egentligen planerat att inte ha någonting alls. Men släkten brukar komma om dom kan och idag kunde dom flesta, så det blir lite kalas ändå.
I samma veva som jag tänkte att jag inte skulle firas alls kom jag fram till att jag önskar mig ingenting. Men när jag väl tänkte efter så är det hur mycket saker som helst som jag vill ha. Som jag har sagt till mamma och pappa att jag behöver till lägenheten och så.
Men en sak som jag riktigt stör mig på, alltså riktigt mycket, varför kan det inte vara lika fint väder idag som det var igår?! Det hade i alla fall jag önskat mig, och inte ens det får man.