When you say nothing at all
Jag hade ingen bra natt i natt heller. Sov jätte dåligt vilket resulterade i att jag inte ville kliva upp i morse. Men jag masade mig upp tillslut, trött som få. Kändes lite som att morgonen gick i ultrarapid. Även klockan. Men stressa det gjorde jag inte. Vilket var tur, annars hade nog morgonen blivit ännu mer pannkaka.
Jag drömde en massa i natt också, jag kommer inte ihåg drömmarna lika skarp som igår. Men när jag vaknade så hade jag lite samma känsla som igår när jag vaknade. Jag förstår inte vad allt kommer ifrån. Jag hoppas att det blir bättre snart, så jag får sova ordentligt. Det funkar inte att inte sova en hel natt och sen försöka vara trevlig och social mot folk. Då är det självklart att jag är grinig och sur efter en halv dag. Sova middag har jag inte tid med heller. Eller det har jag inte försökt med än, kanske ska testa och se om det kanske fungerar, eller drömmer jag bara mardrömmar då också?
Men idag ska vi i alla fall få ha lite trevligt, eller jag. Eftersom vi har affärn stängd imorgon så ska vi träffas alla tre och ha lite vin/ost/kex kväll. Det kommer nog bli jättetrevligt. Det är inte så ofta de händer. Eftersom affären alltid ska vara öppen och då är det alltid någon som måste jobba. Därför ska vi ta chansen nu när alla tre är lediga.
Jag och Petra ska däremot jobba litegrann med kyrkan imorgon men det löser sig nog. Det brukar göra de i alla fall.
Fixat skjuts har jag också gjort, jag har till och med en backup. Man vet aldrig. Det är ofta jag har fått ringa i panik och sista utvägen har alltid varit mamma och pappa. Det känns inte så schyst att alltid ringa dom. I annat fall har vi fått gå hem och de är inte de roligaste vill jag lova.
Förändring
När jag åkte över till mamma och pappa på eftermiddagen va Petra och Magnus hemma. Dom hade fått för sig att dom skulle färga håret. Så Magnus var i full gång med att kleta i massa färg i Petras hår när jag klev in genom dörren. Sen var det Magnus tur att få sitt hår färgat, men han velade ett tag och bestämde sig för att behålla den färg han har. Eftersom dom redan hade blandat flaskan så erbjöd jag mig att ändra min färg. Det är inte den färg jag brukar ha men fint blev det ändå tycker jag. Kanske inte sådär super stor förändring men lite annorlunda blev det ändå.
Nöjd är jag också.
Efter det åkte vi hem till mig för att fika lite grann. Andreas och Petra hade planerat det. Och det blev hemma hos mig. Trevligt har jag alltid när han kommer hit och besöker oss. Så det blev kaffe och kaka. Mumsigt!
Men nu snart blir de sängen för min del.
Värdelös dag egentligen
Det hjälpte inte.
Sen helt plötsligt så var jag inne i någon annan konstig läskig dröm. Inte fick jag hjälp av någon heller. Det fanns ingen där för mig, som kunde rädda mig. Det var i stort sett vad alla drömmar handlade om. Jag behövde räddas men ingen fanns i närheten.
Hur ska man tolka det? Jag har i och försig en drömtydarbok. Kanske skulle jag kika i den och se vad som står.
När jag vaknade imorse så kände jag mig fortfarande rädd. Det har aldrig hänt förut.
Jag har liksom inte orkat röra mig ifrån soffan. Jag tror det är dags för det. Klä på sig och försöka piggna på sig lite. Klockan är juh ändå jätte mycket. Folk börjar röra sig hemåt ifrån jobben och jag sitter fortfarande i pyjamas. Duktigt Läncis!
Men jag har juh också lovat bilder ifrån Mantorp, så några måste jag nog ändå lägga upp.
Titta och njut!
Wonderful day
Igår bestämde sig jag, Magnus och Soso oss för att åka till skopunkten för att köpa lite skor. När vi va påväg in ringde Patrik så vi bestämde att vi skulle träffas på skopunkten och sen åka vidare till honom för att fika. Det är inte så ofta vi träffas trots att vi inte bor sådär jättelångt ifrån varandra.
Jag fick i alla fall med mig 3 par skor hem. Superfina!
Vi stannade till på MAX för att äta lite. De va super gott verkligen! Det var riktigt länge sen jag åt där. Men efter det åkte vi till Patrik för att fika och gosa med hans hund. Han är verkligen helt underbar, dreglar som satan gör han också men de får man på köpet om jag fattade det rätt. Det blev så att vi stannade kvar ett bra tag och snackade massa skit, massor med bilder blev det också eftersom Patrik har en fin systemkamera. Vi väntade till hans mamma kom hem så jag fick träffa henne också. Det var fruktansvärt länge sen jag träffade henne.
Det blev en rätt sen hemgång, senare än jag hade räknat med vilket fall. Men iväg kom vi i alla fall. Det var en riktigt trevlig dag faktiskt. Och jag kom juh som sagt hem med tre nya fina skor.
Renée ringde och chockade mig också. Hon va hemma hos sin mor och tänkte komma över och säga hej. Det var riktigt länge sen vi träffades.
Fast först fick jag lite annat besök, vi kollade lite på Färjan och Idol. Men klockan blev rätt mycket och vi båda var jätte trötta. Jag hade tänkt lägga mig men då hörde Renée av sig igen och hon kom över så det blev några timmars snack. Vi hade rätt mycket att ta igen. Och hon har juh fått den sötaste kulan på magen. Det är juh tur att jag inte blir avis ^^
Alla verkar skaffa barn nu. Verkar som att det är babyboom så det bara skvalar om det. Samtidigt känns det så konstigt att massa vänner i min egen ålder skaffar barn. Fast sen tänkter man efter och inser att man inte är så ung längre.
Love lift us up where we belong
Sluta lek med mig, jag menar allvar.
Ibland önskar jag att jag hade liter med kraft till att få saker så som jag vill ha det. Ändra på situationer och allt. Det skulle vara så mycket skönare. Då vet jag att jag blir glad, eller vad jag ska göra, eller vad som kan hända. Det är så jag vill ha det. Jag vill gärna veta vad som ska hända. Jag tycker bara att det blir kaos i mig annars. Och jag har kommit fram till att jag då blir arg. Vilket inte är bra, jag vill inte visa att jag blir arg så då kokar jag inom mig istället. Det är också mindre smart.
Vi hade riktigt trevligt och roligt, påväg ner till Mantorp, på Mantorp och påväg hem ifrån Mantorp. Det var en klockren dag verkligen. Bilder kommer upp senare. Vi såg bland annat Tony Rickardson gå och sörpla på en kopp kaffe inne i sitt tält. Och det var massor massor massor med fina bilar, motorcyklar och människor.
Men folket där var fruktansvärt galna på sina fyrhjulingar (ja, dom som jobbade där alltså). Dom var tokiga. Körde som galningar och tutade och hade sig. Men de va skoj ändå!
Jag, Pucko och Suckpipe missade tyvärr sista med STCC. Vi ville börja röra oss så vi kunde komma hem i normal tid. Det var kanske lite synd att vi missade det, men det var tur att vi åkte när vi åkte. Sen skulle alla åka samtidigt. Mamma och dom fick vänta i en timme innan dom kunde ta sig någonstans. Då hade vi ändå kommit riktigt långt, nästan hemma.
Jag och Pucko böt bil och åkte till hennes häst för att se så hon levde i hagen, vilket hon gjorde. Men jag kan juh säga att det inte är lätt att sicksacka mellan hästskit i skymning. Man ser inte så fruktansvärt bra om jag säger så. Fram till hästen kom vi i alla fall. Men jag var tydligen väldigt intressant. Helt plötsligt har jag två hästar på var sin sida om mig och det gjorde mig lite nervös. Tycker inte riktigt om det när jag inte vet hur hästarna är. När vi skulle gå tillbaka genom hela hästhagen, utan att lyckas trampa i hästskit, blev vi förföljda att en lillagubben häst. Den va upp i min luva å gröta, jag blev så sjukt rädd. Inte var väl jag beredd på att ha en häst i jackan. Tur att den var snäll ändå.
Sen blev inte kvällen riktigt som planerat men jag tror nog att alla sov gott i natt!
Roadtrip tomorrow
Och tydligen så skulle det bli rätt skapligt väder. Det kan inte bli bättre!
Visst det blir sjukt tidigt, för att vara en lördagmorgon. Det är egentligen inte något man gör frivilligt. Men det är som det är. Man får sova i bilen ner, tror inte att jag inte behöver köra ner ändå.
Jag har Nattis här hos mig just nu så det känns redan nu som att det kommer bli kalas det här. Vi ligger lite på samma nivå just nu.
Nej nu vankas sängen.
De blir bra
Igår kväll kom Pucko över en sväng. Hon räddade mina tapeter om jag säger så. Det blev en massa snack och även lite "planering" inför helgen. Hon ska följa med till Mantorp. Det kommer bli suveränt! Hon, jag och Suckpipe (Magnus), vi tre har nog aldrig umgåtts såhär sen..., sexan? Det kommer i alla fall bli super, det tror jag. Förra året va det faktiskt kul, jag hade kanske kunnat valt lite bättre resesällskap, eller bytt ut en så hade det blivit perfekt. Vädret va också suveränt, lite kallt dock. Men jag hoppas på att det blir fint även imorgon.
Idag ska jag jobba en sväng. Börjar klockan två men blev visst väckt lite tidigare än så. Typ sådär halv åtta. Men det är tur att jag har lätt för att somna om. Jag åkte ner till dagis för att betala för maten jag har ätit där den här månaden och sen stannade jag till på ICA och handlade lite grann. Man får passa på medan pengarna finns på kontot.
Ikväll är det Doobidoo sen får det bli en tidig kväll. Måste juh sova några timmar om jag ska kunna orka komma upp klockan 5 imorgon.
Lacka bäver
Igår när vi hade grupp satt jag och smålyssnade lite på ungdomarna, då hörde jag ett uttryck som jag inte hört på evigheter. Jag vet inte vad det var dom satt och pratade om men helt plötsligt hör jag att ena säger lacka bäver. Jag och Petra började skratta åt det. Hur längesen var det inte man hörde det egentligen. Varför använder man det ordet överhuvudtaget? Jaja, roligt var det ändå.
Men däremot vet jag inte hur jag kunde få lacka bäver till Packard Bell. Det var vad jag tyckte Petra sa när hon mumlade något. Jag förstog inte vad Packard Bell hade med saken att göra. Det är ofta jag hör fel och får det till något helt annat som inte ens har med saken att göra. Ibland kan det bli jätte knasigt, men det är då det kan bli jätte roligt.
Nu blir det en massa svammel om ingenting vettigt. Men jag har så tråkigt och egentligen ingenting att skriva om. Men jag tyckte att det behövdes ett inlägg för att fördriva tiden litegrann. Men jag vet inte riktigt om jag lyckas, med att fördriva tiden menar jag. Några minuter i alla fall men sen då? Det är inget bra på tv förs klockan tio heller. Man kanske ska äta för att fördriva tiden lite, inte är det roligt att sätta sig i bilen helt själv och snurra runt i skogarna i alla fall.
Jag hittade Smurfarna på Spotify, det var lite roligt tyckte jag. Så det sitter jag och poppar just nu för tillfället. Dom har så härliga röster tycker jag allt.
Nej nu ska jag hitta på något att göra innan jag har sönder tapeterna av allt klättrande på väggarna. 
We´ll hope for the best
Men kanske börjar jag bli sjuk eller så. Känner mig lite krasslig, fast egentligen ska man inte känna efter utan bara köra på. Juh mer man känner efter desto fler krämpor hittar man på. Så känner jag i alla fall, därför skiter ja i det och kanske någon gång, om det är så att jag mår dåligt, tar jag värktabletter och så är problemet över. För tillfället i alla fall.
Fast idag har jag juh lite ledigt mitt på dagen. Det känns skapligt skönt faktiskt. Kanske jag då ska ta tillfället i akt och städa lite hemma. Sånt har jag lagt lite åt sidan eftersom jag har jobbat så mycket. Självklart försöker man ha någorlunda fint, men det känns dumt att dra fram dammsugaren sent på kvällen och störa grannarna. Men så då har jag ändå något att göra under dom timmarna jag är ledig på dagen och alla andra är upptagna med sitt. Sen blir det till att åka och jobba i några timmar på kvällskvisten och sen är det lugnt. Jag har till och med sovmorgon imorgon, det var längesen jag hade det.
Men på lördag, då blir det minsann skoj! Då bär det av till Mantorp och STCC/JTCC finalen. Det är massor med andra finaler också men eftersom pappa är med i ena JTCC stallet så är det först och främst den finalen jag vill se. Måste juh se hur det går för grabbarna. Förra året gick det jättebra, pappas stall vann hela alltet. Men iår har det inte gått lika bra. Men hoppas juh på en bra placering i finalen.
Får hoppas på att det blir fint väder då också, så man slipper regnet.
Only me
Var kom det ifrån..
När fasen sa jag till det svarta hålet att komma?
Från ena sekunden till den andra känner jag hur det bara börjar gnaga i mig. Sen känns det som att jag klamrar mig fast för livet. Under mig är det som ett stort svart hål har öppnat sig. Vart kom de ifrån? Jag vill absolut inte åka ner där.
Det enda jag kände var rastlöshet. Men sen började det gnaga. Jag blir arg för att jag aldrig kan komma på varför det blir så ibland. Men jag vet att det försvinner lika fort som det kom. Men jag orkar inte sitta och vänta på att det ska gå över. Jag vill att det aldrig ska komma överhuvudtaget.
Men om jag kryper i säng tidigt kanske det försvinner till morgonen och jag vaknar med solen i ansiktet.
Ja, man kan juh alltid hoppas i alla fall. Och sen kan man alltid hoppas på att morgondagen blir mer spännande en denna dag.
Eller att man kanske drömmer något fint och hoppas att det slår in. Så livet blir som i en liten sagovärld som aldrig någonsin har några mörka moln på himlen.
Ja, drömma går alltid..
En lugn by?
Och ja, jag vet att jag kan vara fruktansvärt dålig på att höra av mig till alla. Jag ber om ursäkt om det är någon som tar illa upp. Det är verkligen inte för att jag inte vill umgås med er, det är för att jag bara helt enkelt glömmer av i vissa stunder hur en telefon fungerar, och att den fungerar åt båda hållen. Är det så att det är en person som hör av sig så är det klart jag pratar med den. Men jag är sämre på att ta kontakt med någon jag inte hört av på några dagar. Jag förstår att man kan bli lite småputt på det, det kan även jag bli ibland. Men det är ändå inte meningen att någon ska ta illa upp, jag håller mig inte på avstånd med flit om någon tror det. Det är såhär i perioder för mig.
Jag fick en liten chock alldeles nyss också. Polisen knatade in i affärn. Jag tror inte att jag var av intresse men nått vettigt kanske jag kunde bidra med. Inatt hände ett, vad jag förstod, stort rån i Stockholm och några timmar innan dess hade några reg.plåtar blivit stulna här i byn. Så in kommer tre poliser och ville prata med mig. För dom tänkte att i en liten by borde affären vara skvallerpunkten. Det är väl i och försig rätt sant. Men eftersom jag inte har varit här dom senaste dagarna så har jag inte sett något. Och dessutom hände det här i natt, på natten då sover man, eller jag gjorde det. Men sen ville dom veta vart jag bodde någonstans.
Eftersom det är poliser så borde dom känna till det stället. För några år sen när jag bodde där med min familj så hittade pappa insatsstyrkan i buskarna när han skulle gå ut med hundarna på morgonen. Det var en snubbe som hade gömt sig i en av lägenheterna, som hade varit med vid något mord har jag för mig.
Det är inte ofta det händer saker i byn, men när det väl gör det, då är oftast polisen inblandad.
Jag vill vara som skalman
Men min kropp verkar inte ha förstått det där. Det är lika svårt oavsett.
Jag var hos min dietist igår, vågen visade åt helt fel håll, och där pratade vi lite just om sömnsvårigheterna jag har. Hon tyckte att jag borde gå till läkare och be om sömntabletter, om det inte bättrade sig. Men hur vet jag att jag verkligen behöver det då? Så allvarligt tycker inte jag att det är just nu. För jag somnar juh trots allt. Om det skulle vara så att jag bestämmer mig för tabletter, hur svårt får jag då att vakna på morgonen. Jag som redan nu har svårt att höra när klockan ringer. Jag brukar få be min mor att ringa och se så jag verkligen har kommit upp och är påväg till jobbet. Så ska det inte behöva vara. En sån där inbyggd klocka som alla verkar snacka om, de har inte jag. Min kropp säger att jag ska sova hela tiden.
Fasen va skönt det skulle vara med en mat- och sovklocka, en sån som skalman har. Det är juh ändå drömmen. Då vet man precis när man ska äta eller sova. Jag skulle starkt behöva en sån. Speciellt en mat klocka, eftersom jag ska äta sjuttioelva gånger om dagen. Det är sällan det händer, fast med en sån klocka skulle nog det bli bra rutin på matintaget.
Det är härligt
Igår morse hade jag nästan en sovande unge på armen. Jag förstår att dom är trötta när dom är på dagis innan halv åtta på morgonen.
Nästan varje dag efter lunch är jag ute å går också. Det märks direkt i mina knän. Det är nästan så jag bara vill lägga mig i några timmar och vila. Men de går inte så bra, man måste juh ha koll. Fast jag tycker faktiskt att det är jätteskönt att komma ut sådär å gå en liten sväng. Tur att det är något som pushar eftersom jag är så dålig på att gå ut och gå bara sådär ändå.
Trots att jag är sjukt trött av allt jobb så är det uppfriskande och jag mår bra. Det gäller bara att fortsätta med de sen, när viket går ut på dagis.
Varför ligga på latsidan.
Idag ska jag vara på tre jobb och inte hinns någon promenad med idag. Det blir så väldigt tight med tid. Slutar här klockan två, klockan tre ska jag vara på dagis. Slutar där klockan fyra och sen är det grupp på kvällen som börjar halv sex. Jag tycker inte om att gå i mörker heller. Är rätt så mörkrädd om jag säger så. Det är skönare på dagen, just nu kanske det är rätt varmt för att gå- men hellre det!
Dumpad? Lugn, här är tre steg till ett värdigt singelliv!
Att bli dumpad kan kännas som en lättnad men det är extremt sällsynt. Vanligare är att man känner sigfullständigt värdelös, som en liten lort... garden är sänkt till botten och man vill bara dö. Men lugn- det finns alternativ!
1. Det viktigaste är att du vågar uppfyllas av dina känslor fullständigt.
Lås in dig, vältra dig i hysterisk självömkan, fyll ditt hem med deppig musik och all den musiken ni delade tillsammans (dela också "era" skivor i två delar och skicka dem till honom också, så även han kan sörja). Lev på smågodis, söta röroroch chips. Om du känner att du behöver laga ett mål mat, sträck dig för guds skull inte längre än till ett paket kinesiska nudlar i micron. Njut av dina tårar och låt dem flöda, gråt så mycket du bara orkar. Du har blivit lämnad helt ensam till dig själv, du vackra själ.
2. Vältra dig inte i din sorg ensam.
Dela med dig till dina vänner! Säg vilken idiot han är som inte förstått vem du egentligen är (älskvärd, vacker och kraftfull). Berätta allt som gått fel, hur illa du behandlats och varför eran relation var så fullständigt unik. Formulera dig om och om igen tills historien känns som en enda smetig färglös gröt som snurrar runt runt. Grattis du har lyckats, dina vänner har bekräftat dig och överöst dig med att du är mer värd än så! Det enda viktiga du behöver tänka på (förutom allt det du rapar upp helt naturligt) är att du fördelar detta tugg på så MÅNGA i din närhet som möjligt, även till människor som du inte känner, jag lovar du kommer få oväntat stöd!
3. Släpp taget om prinsen.
Märkligt nog förvandlas ditt ex till en magisk prins i samma stund som han lämnade dig. Men tänk om! Timmarna går och hans tunna hår blir allt mer obefintligt. Söndagarna var bokade till TV-sporten och han lät dig aldrig prata till punkt, dessutom hade han hålpå kalsongerna. Nu är det dags att släppa taget om kalsongprinsen och kasta ut gamla kantstötta minnen som håller kvar dig i deppig energi, de kommer göra dig fri. För varje pryl som åker i soptunnan kommer världen öppna sig för dig med intressanta människor. En porslinsmugg förvandlas till en ny oupptäckt granne, en lunta med bilmagasin till en rafflande charkexpedit med skrattgropar.Du flörtar oskyldigt, känner dig bekräftad och du är nöjd med att vara singel. Njut av din egen närvaro och gör allt som du bara vågat drömma om, som att bergsklättra, fotografera småkryp och ta en skepparexamen. Livet börjar spira!
Först när du gått igenom dessa tre stadier har du kommit ut på andra sidan och kan välkomna ditt nya singel-liv fullt ut med allt det har att erbjuda. Men innan dess så njut i alla fall av att du kan prutta omkring i tillvaron precis hur och när du vill, med håriga ben i fula mjuk-slitna hemmakläder och se "Borta med vinden" varje helg. Lycka till!
Riktig tröttmössa idag
Idag mår jag som jag förtjänar. Riktigt attans trött. Igår blev det inte riktigt som jag planerade att det skulle bli. Jag skulle bara åka iväg en sväng. Jag hade bestämt med mig själv att jag skulle sova tidigt eftersom jag jobbade tidigt idag. Men det blev inte så, jag och Emma åkte iväg och jag tog en cider.. två.. Sen glömmer man tiden helt. Det är inte bra när jag vet att jag har svårt att vakna på morgonen. Fast det gick riktigt bra, synd bara att jag kanske inte va på topp dom första timmarna.
Varje gång säger jag, de va sista gången, aldrig mer, men blir det så då.., näe. Alltid händer det en gång till. Eller fler. Men ibland är det värt de.
Huvudsaken är att jag klarade av att jobba idag. Det blev juh bättre efter några timmar.
Jag åkte och träffade en vän på eftermiddagen. Han hade varit och tatuerat sig så jag hämtade upp honom och sen åkte vi hem till hans studentrum. Vi beställde med kinamat hem. Det var riktigt gott! Men fasen va mycket mat, de känns som att jag har ätit för ett helt kompani och ändå blev det massor med friterad kyckling kvar. Helt otroligt. Tittade på Johan Glans (kommer inte ihåg vad standupen hette, nått i stil med; world tour of Skåne). Jag parkerade mig sen på golvet där jag låg å jäste. Synd bara att jag är hungrig nu igen, inte orkar jag fixa nått att äta nu och inte orkar jag åka och handla nått snabbt heller.
I alla fall, när den filmen var slut tittade vi på Johan Rheborg, hur tänker hon? Fast den orkade jag inte se hela. Då hade jag garanterat somnat där på golvet. De va lite läskigt att köra hem sen. Mörker, trötthet och regn är absolut inte en bra kombination. Men hem kom jag. Både jag och bilen är hel. Jag lyckades även denna gång, de känns bra.
Men nu är jag fruktansvärt trött. Funderar starkt på att slå igång en film och krypa ner under täcket. Jobbar tidigt även i morgon. Fast det är dumt att lägga sig hungrig. Kanske man ska försöka få tag på något ätbart ändå.
Lev lite sakta, Du hinner fram ändå
Jag skjutsade hem dom sen och jag drog mig tillbaka in i mitt lilla näste. Där parkerade jag mig i soffan. Kanske inte direkt vad jag hade planerat med det fick duga. Jag laddade mina batterier litegrann ändå.
Det var meningen att jag skulle jobba på kvällen med, men jag tror jag var där i en halvtimme kanske, knappt. Men ikväll blir det vanliga arbetstider, det vet jag.
Jag och 'mormor' åkte och drack lite kaffe, eller jag drack, hon tittade på. Där blev det en del skitsnack också. Men trevligt sådant. Helt plötsligt skulle alla röra på sig, hämta bilar, lämna bilar, lämna folk och åka hem. Inte orkade vi röra på oss inte. Vi parkerade oss i soffan. Tydligen verkar vi lita på varandra här ute i skogen (så kan även jag göra, åka iväg och lämna folk hos mig), för alla åkte utom vi. Jag skulle kanske vara lite smått orolig, fast vi är juh tjejer, inte skulle vi väl hitta på något bus. Tur att vi är snälla och inte hittade på något bus. vi satt så fint i soffan och tittade på tv, och spelade kort.
Fick ett samtal "har ni rivit kåken än?" -Ja de är klart, va trodde du. Nej jag och 'mormor' hade putsat våran gloria, vi var extra snälla.
Det blev IDOL tittande också. Jag blir generad när jag ser vissa sjunga, pinsamt. Dom flesta som ställer upp är i klass med mig och då ska man inte ställa upp, varför skämma ut sig i tv? Det räcker väl med att man skämmer ut sig inför sina kompisar när man sjunger singstar.
Andra är i en klass för sig. Och en del är så bra så jag får gåshud. Då blir jag avundsjuk istället. Jag vill också kunna sjunga sådär.
Ha! men de kan jag juh glömma.. I mina drömmar kanske, bara kanske, jag kan vara sådär duktig.
En ledig dag
Samtidigt som jag tog tillfället i akt och var ledig så ville jag ändå jobba, men de va inte så att jag behövdes jättemycket. Men eftersom ledighet är väldigt sällsynt för min del i vissa perioder så kändes det väldigt skönt. Men nu vet jag däremot inte vad jag ska göra.
Ska kanske försöka höra av mig till min bebis och hans mor. Har inte fått träffat dom än. Jag vet inte hur länge dom stannar heller. Det är liksom inte så ofta vi träffas heller eftersom det är så långt. Och nu dom här dagarna så har jag jobbat hela tiden så det har inte blivit av. Mycket tråkigt.
Sen borde de nog vara dags att städa här hemma också. Det är sånt som har hamnat lite på sidan av. Eftersom jag inte är hemma så mycket har jag inte riktigt brytt mig heller. Men det vore juh inte fel med ett rent och fint hem trots att jag inte är hemma liksom. Nej usch, de kanske är dags att städa undan lite, man vet aldrig när man kan få lite besök, oväntat sådär.
Sånt kan vara trevligt, kanske inte jämt men ibland.
Nu ska jag i alla fall vila ett tag, andas ut litegrann. Sen får jag göra ett ryck här hemma om det inte är något annat intressant som dyker upp istället. För något måste jag ändå göra idag. Kan inte bara ligga på soffan.. Då skulle jag bara få massor med överenergi ikväll. Inte bra när jag ska upp och jobba imorgon. Men imorgon blir det bara två jobb och inte tre. Det kan också vara lite skönt. Men sen är det nog så att jag går tillbaka till det vanliga igen. Eller det vanliga.., så som hela mitt september ser ut just nu.
Oh, I wanna dance a little sidestep
Patrik hade tagit med sig sin nya systemkamera. Jättefin va den, fina bilder tog den också. Jag vill me ha en sån. Dags att spara kanske? Men de blev en del snack och massa med fikabröd. Mamma och pappa bjöd oss alla på mat och sen bestämde jag mig för att följa med till min moster. Vi hämtade en bokhylla till mig och kassvis med böcker, blev inte riktigt klok på om jag skulle ha böckerna eller om mamma skulle ha dom. Några lär väl hamna hemma hos mig.
Men min moster har blivit så stor och rund och fin om magen. Jag vill också ha! Bara känna känslan sådär. Hon ska ha i november, men det ser ut som att hon kan få när som helst. Jättegulligt! Jag vet vart jag kommer vara någonstans sen i alla fall. Har självskrivit mig som barnvakt. Hur jag ska få det att gå ihop vet jag inte nu, men de löser vi då.
Mina älskade katter träffade jag också. Dom ser ut att må jättebra. Precis när vi kom dit hade Lusse fått i sig en hel mus. Duktig kisse. Sen att han inte luktade speciellt gott och hade blod i pälsen de hör inte hit. Dom har juh döpt om Läncis till Lisa också men hon lyssnar fortfarande när jag säger Läncis. Så fina!
Även där blev det fika, men jag va så mätt av maten så det blev inte så mycket fika för min del.
På motorvägen hade det precis skett en olycka när vi kom. Förmodligen har någon antingen kört för fort eller somnat vid ratten och tjongat in i vajrarna mellan södergående och norrgående. Bilen såg inte allt för fin ut och det stog massor med ambulanser där. Vet inte om det var fler i bilen men såg bara en person på marken som blev omhändertagen av ambulanspersonal.
Usch, sånt där är läskigt. Det kan juh gå hur fort som helst. Jag är glad att jag faktiskt har klarat mig ifrån sådana olyckor *peppar peppar*
På hemvägen var det en som blev stoppad av polisen också. Massa som hände igår tydligen. Det är inte ofta jag ser varken polis, ambulans eller brandkår när jag kör på motorvägar. Mycket sällsynt.
Jag är tråkig..., förlåt
Eftersom jag inte är sjuk, och eftersom jag bara jobbar till halv fyra idag så borde jag väl kunna få hitta på nått kul några timmar. Men sen har jag Sveriges dåligaste fantasi så de tar mig en dag att komma på något att göra. Vilken himlans tur jag har då som har kompisar som hör av sig bara sådär. Idag hörde nämligen en kompis av sig och sa att han hade funderingar på att komma förbi. Lovely. Vi har inte setts på hela sommaren, kan möjligtvis vara så att jag är sämst på att ta mig någonstans. Alla andra får komma till mig. Det är mycket dumt av mig. De är inte så att jag begär att alla ska åka till mig utan de är väl kanske mer så att dom ledsnar på att vi inte ses, eller att jag inte åker till dom. Jag förstår dom helt och fullt. Jag blir less på mig själv att jag inte kan åka någonstans, eller inte orkar åka. För det vill jag juh egentligen.
Jag säger att jag ska försöka och att det är min tur att åka, varje gång säger jag det. Men jag kommer knappt längre än skogens gränser. Det bara blir så. Jag ÄR tråkig. Men jag vill inte vara det. Fast det är svårt att komma loss. Ja, jag vet att jag får skylla mig själv. Det är mitt eget fel att jag jobbar så mycket. Men nånstans ifrån måste juh pengarna komma.
Jag får bita ihop och sen, sen när jag är ledig så kommer jag. Då ska jag försöka hinna med att träffa alla. De blir till att sätta sig i bilen och ta en liten roadtrip och hälsa på alla över hela Sverige. Jag kan kanske se det som en liten semester eller så. Det blir nog skoj!
Nu har jag tänkt raderat det här inlägget flera gånger, för oj vad jag gnäller. Men sen kom jag på, hellre att jag skriver det här än att jag sitter och gnäller till allt och alla hela tiden. Då tråkar jag bara ut alla mer. Och det är ännu mer dumt!
Igår hamnade jag i ett litet svart hål, men jag tror att jag börjar ta mig upp därifrån igen. Det var inte så stort den här gången, tror jag. Det går väl lite upp och ner. Beror nog på att jag inte kan sova ordentligt heller. Jag har fått jättesvårt att somna på kvällarna. Men igår kväll däckade jag rätt fort och det är jag tacksam för. Men är fortfarande lika slut idag som alla andra dagar, trots all sömn jag fick. Så idag är det koffein och nikotin som gäller. Jag börjar klarna till litegrann nu i alla fall.
Men sista timmarna på jobbet nu, dags att börja städa och dona så jag slipper göra allt imorn bitti.
Bara för att jag har ännu mer tråkigt ^^
Vad gjorde du igår?: Jag jobbade
Har du ett eget rum?: En hel lägenhet
Är du kåt just nu?: Nej de vill jag inte påstå
Tycker du om stjärnor?: Älskar stjärnor
Vad ser du om du tittar bakom dig? : En vägg och ett skåp
Gillar du att baka?: Nja gjorde de mer förr
Föredrar du blondiner före brunetter?: Så olika
Har du varit inne på snyggast.se?: De har hänt
Har du skurit dig?: På kartong?
Älskar du någon just nu?: Jag har juh mina vänner ^^
Vad åt du senast?: Frukost
Brukar du skriva fel på tangentbordet?: Ja de kan hända rätt ofta
Finns det någon du hatar?: Ja
Har du druckit?: Ja massor
Har du varit otrogen?: -
Vad ska du göra i helgen?: Jobba, jobba,jobba
Vill du dö ? : Nej
Har du någongång ägt en plastros?: Jag tror de
Tycker du om att teckna?: Jag är jättedålig på de
Har du ljugit? Ja
Vad vill du bli när du blir stor? Jag vet fortfarande inte säkert.
Har du tittat på melodifestivalen? ja
I så fall, vem hejade du på?: Många
Gillar du mat?: Jag älskar att äta!
Hur lång är du?: 164,5 cm
Har du hål i öronen: ja de har jag
Hur mycket är klockan?: 10.43
Har du en tjej/kille?: Nej inte vad jag vet
Har du något slags nitarmband?: Nej de har jag inte
Är din säng bäddad?: Tror jag glömde de imorse
Vad är ditt smeknamn? : Carro
Vad är din dröm just nu?: Att få åka på lååång semester!
Är du emot homo-bisexuella?: Nej
Varför gör du den här saken?: För att jag har tråkigt
Har du en teve i huset?: Ja, två till å me
Vilken är bästa låten just nu?: Finns många bra!
Har du blivit sviken?: Ja, massor av gånger
Vilken klass går du i?: Går inte i någon klass alls
Har du varit olyckligt kär? Ja de har också hänt
Tänker du göra klart det här testet?: Ja de ser så ut
Största sorg just nu? : Gaah.., jag vet inte.. Sverige är så stort?
Största glädje just nu?: Min bebis och hans mor är på besök
Vem skulle du dö för?: Dom som förtjänar det!
vilken är din favoritfilm?: Män som hatar kvinnor och bara för att vara jobbig, Kenny Begins
den starkaste du vet?: Hrm.. Jag vet inte
vad är det snyggaste på dig?: Ingen aning, de jag trivs i.
Hur mycket är klockan nu då?: 10.50
brukar du göra smileys?: Det kan hända att jag gör
Har någon kallat dig hora/bög?: Ja
hur många palestina-sjalar äger du?: Jag äger inte en enda
Vem hatar du mest?: Ojoj de vill jag inte ens nämna
har du på dig för kläder nu?: Arbetströja och mjukisar (tyvärr)
Har du tappat kontakten med någon du verkligen saknar: Ja
Vill du gråta?: Inte för tillfället
Har du haft sex? : Må hända att jag har
Fryser du ofta?: Japp, är väldigt fryssen av mig
tycker du att du är söt?: Näe de vill jag inte påstå
Äger du en papperskorg?: Ja
Har du ett landställe?: Nej men jag bor på landet
Vad tänker du göra när du är klar med den här listan?: Fortsätta att jobba
tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Nej jag gör nog inte de
Har du en morgonrock?: Ja, två till å me
Vem litar du mest på?: Mina föräldrar
Bara för att jag har så tråkigt
Vad står det i ditt nionde sms? - Ja de är väl så man får göra :) De va fint me kaffe igår :)
Vad har du för bakgrundsbild på mobilen? -En nässelfjäril
Vilket språk är din mobil på? - svenska
Vad heter din ringsignal? - Rap das armas
Hur många sms har du i din inkorg? - Många ^^
Vad står det i ditt tredje sms uppifrån och vem är det i från? - Ja de har du rätt i ;) hihi pussar från Jp
Är de
20:de kontakten en av dina bästa vänner? - De är min käre mor
Ogillar du nr 5? - Verkligen inte!
hur många sms har din medelderäknare? - 4620
Har du varit ihop med nr 1 - Nej
Vad har din mobil för färg? - svart
Saru? Aa vet, ledighet va det ja
Kroppen har ont och skriker att den vill ligga i soffan och vila, huvudet säger, trots huvudvärken som inte släpper, att jag är frisk och ska jobba. Jag följde huvudet idag. Tänker nog göra det imorgon med.
Ignorera att jag är sjuk och egentligen inte orkar göra annat än att ligga i soffan och titta på film. Kurera sig.
Men det var en ytterst dålig vecka att välja detta på. Dålig månad över huvudtaget. Den här månaden är nämligen helt uppbokad, de går inte.
Men jag känner nog egentligen att en veckas ledighet och försvinnande skulle sitta alldeles utmärkt rätt nu. Ja, jag lyssnar faktiskt lite grann på alla andra när det gäller att jag måste vila upp mig. Det är behövligt, jag vet. Och jag ska göra det.. Snart.. Så fort jag får tid till det, hoppas jag.
Det är så mycket enklare om någon bara säger, "kom, vi ska åka en sväng." Men känner jag mig rätt så lär jag försöka komma med en undanflykt, för jobba måste man juh. Och det är vad jag gör.. Hela tiden. Jobbar. Sen att jag är sjukt trött och inte orkar vara social, de hör inte hit verkar det som. Kroppen och huvudet är i ständig fight. Jag själv är klyven.
Vad skönt det skulle vara med en klon. En jag som jobbar och en jag som gör allt de roliga, åker bort, spenderar pengar.. Lever livet! För det är egentligen de jag vill göra. Men för att kunna göra det måste man få pengar och då måste man jobba. Lagom verkar inte finnas inprogramerat i min lilla databas. Inte va det gäller att jobba. Då tar jag åt mig allt, helst ska jag vara på tre ställen precis samtidigt också. Fast det har jag verkligen insett att det går inte, inte ens för mig. Istället bokar jag upp varje dag, två tre ställen om dagen som jag får försöka pussla ihop på bästa sätt. När jag har jobbat klart på ena stället, sätter jag mig i bilen och åker till nästa. Riktigt långa dagar blir det. Sen är det bara sova som gäller. Det hade varit underbart, om jag bara kunde sova på kvällarna. Sova kan jag, men det tar tid att somna.
Det tycker inte kroppen om heller. Den skriker men huvudet verkar inte vilja lyssna, har vänt dövörat till. Men jag förmodar att snart kommer det bli kortslutning och jag kommer ligga helt utslagen, halvt död hemma.
Men nu ska jag lyda kroppen och äta mat, vill inte att den ska säga upp sig helt!
