Skottlandstema fort.


Ointressant

Det är konstigt det där när man säger att man ska ringa upp.
Jag brukar oftast säga "vi hörs" om jag inte riktigt vet när jag ringer upp igen, eller när vi hörs helt enkelt. Vi har diskuterat det där litegrann. Jag och några vänner. Säger någon i ett avslut att "vi hörs senare" då är det senare, men ändå samma dag. Säger personen "vi hörs sen", tycker jag, att det är lite otydligt när man hörs. Men att vi ändå hörs.

Jag försöker bara skaka av mig alla tankar jag har om det och jag försöker verkligen ignorera och tolerera hur allt ligger till. Blundar för att jag har blivit såpass ointressant att det inte ens går att höra av sig när man säger att man ska det. Tydligen så är det så. Men på något sätt så är det tråkigt att det blir så som det har blivit. I och med att vi har haft bra kommunikation hittills.
Jag kan juh absolut inte tvinga någon att höra av sig till mig bara för att jag vill. Eftersom jag vet med mig att jag själv är rätt dålig på att höra av mig till andra också.
Men jag måste väl erkänna att jag säkerligen, någongång har sagt det på samma sätt också. Det är sånt som kan hända ibland, absolut. Tillslut känns det som att jag inte ens orkar bry mig. Det tycker jag är synd, för jag tycker om personen i fråga. Tycker vi har haft det jättekul när vi har träffats. Och jag har trivts bra i sällskapet. Däremot vet jag inte hur jag har uppfattats varken då eller nu.
Men hittills har jag fått för mig att det har varit ömsesidigt.
Nu vet jag inte.


Skottlandstema



Jag var på systers tema avslutning. Alla barnen var hur duktiga som helst!
Hade hört det ryktas om att det skulle spelas säckpipa också, på riktigt. Självklart va säckpipan med, annars skulle det juh inte varit på riktigt. Första gången som jag hör det live.
Första tonen och jag fick rysningar i hela kroppen. Jag älskar det!

Skottsk afton.

Nu sitter vi här, i aulan. De börjar väl fyllas på lite grann och ungarna springer runt i sina kiltar och skottskrutiga sjalar. Vi får se hur hela temagrejen avslutas. Jag är bara uppspelt över att det ska vara säckpipor med.

Hugg i bara



Ja, jag kan juh inte klaga på att jag inte har haft något att göra idag. När den här mjölkleveransen kom var det bara att börja arbeta. Synd att jag inte fick fixa klart det i lugn och ro. Nope, det är då alla kunder kommer.

Så kan snön försvinna... Poff!

Det känns inte riktigt som att påsken är här. Kan tänka mig att det är för att snön fortfarande är kvar. För att det är så pass mycket snö kvar.
Jag menar, förra påsken var det hur varmt som helst. Knappt en snöhög så lång ögat kunde se. Och nu ligger det hur mycket snö som helst kvar. Jag får liksom inte ihop det.

I och försig så börjar det bli varmare. Det är i alla fall ett gott tecken. Men det är inte så pass varmt att snön försvinner, visserligen går det framåt. Men det går sakta.
Jag vill att allt bara ska försvinna på en gång. Så imorgon när jag vaknar ska det inte finnas en enda glimt av snö kvar. Dikena ska vara fulla med tussilago och solen ska skina. Fåglarna får kvittra, men dom behöver inte synas. Jag klarar mig utan det.
Jag älskar fågelsång, men jag hatar fåglar. Jag är rädd för fåglar.
Sådär riktigt megarädd för dom. Vet inte alls vart det kommer ifrån. Konstigt det där med rädslor egentligen. Jag har nog rätt många såna ändå. Rädslor alltså.

Det är väl sån jag är antar jag.

Fullbokad påsk

Det känns lite som att det blir en rätt stressig påskhelg för min del.

  • Imorgon jobbar jag till två, sen är det fika med Pucko - ändrade planer där, vi ska hem till hennes vän och fika. Sen är det direkt till temauppvisningen/avslutningen med skottskt tema.
  • Torsdag, skärtorsdag till och med. Hem och byta om för att sen åka till chefen för lite personalträff, grilla och bara ha trevligt.
  • Fredag, långfredag. Då får vi lite trevligt främmande. En kompis, som jag och syster lärde känna på ett av alla läger, kommer över med en av sina vänner för lite miljöombyte.
  • Lördag, påskafton. Vi har som tradition att åka till pappas syster för att äta påsklunch och träffa släkten.
  • Söndag, påskdagen. Som det ser ut nu kommer resten av ledarna över till mig för att ha lite lägermöte. Vi ska planera in lägret som vi ska ha senare i sommar, här på hemmaplan. Då blir det även lite vin, om det blir som planerat vill säga.
  • Måndag, annandag påsk. Börjar konfalägret, vilket vi ska hjälpa till med. Detär verkligen hur kul som helst med läger. Så jag ser i alla fall fram emot det. Undrar hur mycket ungdomarna ser fram emot en veckas läger. Lägret slutar på torsdagen. Och under den veckan ska jag även hinna med att jobba i affärn några timmar. Samt att jag ska jobba några timmar på fritids. Det går nog hur bra som helst skulle jag tro. Jag är rätt duktig på att pussla ihop jobben.

Välbehövd behandling

Vad jobbigt det blev nu när jag kom hem och slog på tvn och insåg att både House och CSI går samtidigt. Jag hade helt glömt bort att det var tisdag, har fått för mig att det är onsdag, och att House går klockan nio.
Men det får bli en del zappande helt enkelt.
House är juh riktigt kul att titta på.

Jag har varit på behandling nu på kvällen. Mamma frågade om hon fick följa med, inte ofta hon gör det, och när hon frågar är det nog meningen att hon ska me. Så självklart.
Det är så himla skönt att bara lägga sig där på bänken och slappna av. Koppla bort allt och bara fyllas med energi.
Tydligen så var det inte så bra som jag ville ge sken av. Men det fylldes på hur mycket som helst. Mer än vad jag hade trott faktiskt. Men nu står jag mig nog en månad till. Jag tycker att det blir bättre och bättre.

Jag var på fritids och jobbade idag på eftermiddagen. Där fick jag massor med fler tider under hela april. Känns skönt att ha lite att gå efter ändå. Någorlunda framförhållning om man säger så.
Kalas hade vi också, för alla marsbarn. Det serverades muffins, påskmust och glass. Sen blev det lek ute i solen. Det kändes verkligen som vår, även i luften. Visserligen var det kallt i skuggan, men i solen. Underbart!
Trots det ville inte alla vara ute så länge så det blev påskpyssel inne istället.

Men nu är jag lite ledig ifrån fritids i en vecka ungefär. Imorn är det affärn som gäller. Sen fika med Pucko! Vi bokade som sagt in det redan i söndags. Får se om jag får med henne på temaavslutningen som skolan har. Hennes lillebror ska juh trots allt vara med, lika så min lillasyster.

Nu ska jag ägna mig åt mina chips och zappandet mellan House och CSI.

Våren är på ingång

Trots att jag försökte så kom jag inte i säng tidigt igår. Men däremot kom jag upp i rätt skaplig tid. Men även där hade jag planerat att komma upp tidigare, men det gick inte heller så bra.

Jag orkade inte bråka med internet innan jag åkte iväg för att handla lite och ta ut pengar. Så även det har jag hunnit med. Det kändes så fruktansvärt skönt att bara få komma iväg lite. Sätta sig i bilen och åka. Musik var på högsta volym och solen kämpade med att tränga igenom molnen. Så härligt.
Man känner att våren är påväg. Snön har sjunkit och man börjar se gräs lite varstans. Kanske vi får en grön, varm och fin sommar ändå. Hoppas gör jag ändå.

Men snart är det dags för mig att rulla mot jobbet. Fritids den här gången. Sen är det grupp. Påskpyssel idag också. Men sen kommer det bästa, healingen.

Det lär väl bli som igår, rätt dålig uppdatering, men det kommer ett inlägg senare ikväll.

You used to make me dissy

Nu har jag äntligen, för en stund, fått igång internet. Jag vet inte alls vad som har fått det att bli så dålig mottagning. Jag har ändå haft skapligt bra täckning här hemma. Men tydligen inte nu.
Men jag vet inte om jag orkar bråka med det heller. Eller om jag bara ska låta det vara och hoppas på att det blir bättre snart.
Jag försökte hålla på ett tag på eftermiddagen men gav upp rätt fort och fastnade med boken i handen istället. Men sen ringde syrran och frågade om middag. Jag var sugen på Thai men kom sen på att dom har stängt på måndagar. Då tänkte vi Kina istället. Men när vi kom dit visade det sig att dom också hade stängt måndagar och tisdagar. Så det blev kort och gott pizza istället. Kanske inte det som jag hade velat ha egentligen men det fick bli så eftersom vi inte orkade laga mat. Och vi hade även en tid att passa, eftersom det var dags för jobb nu ikväll. Påskpyssel.
För en gång skulle satt jag ner och pysslade nästan hela tiden. Det blev kanske inte det finaste, men det blev ändå någonting.

Skjutsade sen hem systrarna och hämtade min bil. Nu är den äntligen laglig igen. Hur skönt som helst.
För ett tag sen ringde Anette och frågade om vi inte kunde flytta healingen till imorgon istället, hon hade fått en återbudstid och onsdag skulle bli rätt tight. Så det gjorde inte mig så mycket faktiskt. Känns lite som att det ändå är dags igen så inte mig emot att det blir en dag tidigare istället.

Jag ska försöka varva ner nu, klockan har ändå, på något sätt, blivit mycket. Ska göra lite kamomillté och läsa några sidor ur boken innan det är dags för sängen igen.

Men juste, när jag kom hem nu ikväll luktade det fortfarande lavendelrökelse i hela lägenheten. Det gör det i och försig fortfarande.

Man kan juh alltid testa.

Nu har jag såna där problem med internet igen. Det vill verkligen inte samarbeta med mig. Men jag kände att jag behövde lämna ett litet spår här ändå. Tur att de finns internet på telefonen nu för tiden. Det där med kamomillté funkade tror jag. Eller jag låg i och försig och läste ett tag. Men jag somnade inte på soffan som jag gjort flera nätter i rad. Och nu har jag tänt lavendelrökelse. De sägs att de ska fungera, så då måste man juh ändå testa liksom. Jag hoppas att de blir något positivt resultat ändå.

Hur kunde allt bli så..

Det svider i mitt hjärta..


Funderingar, på allt runtomkring

Jag sitter nu här i min ensamhet. Kikar med ett öga på Johan Falk, dricker kamomillté och funderar lite.

Funderar på alla människor jag har lärt känna genom åren. Hur det har blivit som det blivit och hur det kommer sig att många har försvunnit. Eller varför jag har försvunnit ifrån dom. På alla nya kontakter jag har fått.
Det är så lätt att bara glida ifrån varandra. Hur kan det komma sig.
Det finns ett fåtal som jag faktiskt fortfarande har lite kontakt med, men inte på samma sätt som för några år sen. Några människor, som jag verkligen hade bra kontakt med, saknar jag. Saknar tiden vi hade då. Andra har bara varit flyktiga kontakter som man umgicks med lite då och då. Men som inte påverkade mitt liv så mycket. Alla har jag visserligen haft riktigt kul med när jag har umgåtts med dom. Men inte haft så bra kontakt med.

Jag funderar också på varför mitt liv har tagit den här banan. Vad som väntas mig. Och vad som förväntas av mig. Vilken väg ska jag ta sen? Många frågor men inga svar.

Hur kan det komma sig att det finns ett antal människor som verkligen har påverkat mig, och som har gjort mig till den jag är idag, men som nu har försvunnit. Som inte alls finns här nu. Många har jag att tacka, men inte för allt. De finns dom som har satt sina spår, som har skänkt mig glädje men som samtidigt har sårat mig.
Tack vare vissa har jag många minnen som jag kan le åt. Tack vare andra är jag på min vakt, osäker och vågar inte chansa.
Jag delar mycket med många. Vissa vill jag dela ännu mer minnen med. Nya bekantskaper vill jag dela nya minnen med. Jag vill kunna se tillbaka på allt och säga att jag har valt rätt.

Jag vill påstå att jag ändå har det rätt bra trots att det kan vara jävligt jobbigt ibland. Det har varit många uppförsbackar, men även många nedför. Och fler lär det komma.

Men det är väl såhär livet ser ut antar jag.

Mysig söndagsfika

Pucko har varit duktig och gjort muffins idag. Det betyder alltså att jag åkte över och fika hos henne.
Kaffet var nybryggt också. Härliga söndag!
Det va massor vi fick ta ikapp. Trots att vi bor så pass nära varandra är det inte ofta vi träffas. Men idag hade vi "bokat in" att vi skulle ses.
(Egentligen var det meningen att det skulle finnas en bild här, men det strular, som vanligt, för mig)

 

Syrran hörde sen av sig och frågade om jag ville åka till IKEA. Hon kan juh inte köra själv så hon behöver någon som kör henne. Och det var ett tag sen jag var på IKEA. Vi kom visserligen dit en timme innan stängning. Men hann ändå gå och strosa en sväng. Hittade det vi skulle ha och sen blev det ett stopp på MAX. Måste juh ha lite mat i magen också.
Jag testa den där nya, Hot Chicken eller vad den nu hette. Som är "designad" av Svenska Hollywoodfrun Maria Montazami. Den var faktiskt riktigt god. Stark.
(Meningen att en bild skulle vara här också)

Allt verkar strula nu för tiden. Jag vet inte vad det är för fel på mitt internet. För det är de som gör att allt är segt och strular. Men jag hoppas att det blir bättre snart, annars lär jag kasta skiten i sjön eller något.




På äventyr

Emma kom över igår kväll med chips och dip. Som vi smockade i oss till Millennium. Lite trevligt sådär. Hon hade med sig påskmust också. Verkligen jättegott.
Men sen var det dags för henne att åka och hämta sin syster. Jag följde med för att hålla sällskap. Vi skjutsade hem hennes syster och kille.
Emma skulle även hämta sin bror. Men vilken tid visste hon inte. Så vi åkte runt litegrann. Annars hade väl båda två somnat eller nått.
Vi kom in på vägar som varken hon eller jag kände igen. Men jag menade att det alltid finns ett slut någonstans. Så det var liksom bara att åka rakt fram så kommer vi rätt tillslut. Den första biten fick vi en volvo i arslet. Emma fick panik och jag kunde inget annat än att skratta. Det var så  roligt. Vi låste dörrarna och fortsatte. Volvon följde efter. Tätt. Tillslut paniksvänger Emma in på en liten grusväg. Och först såg det ut som att volvon tänkte följa efter även där. Men som tur va så gjorde den inte det.
Efter ett tag kom det en gård som vi kunde vända på. Och så fortsatte vi vidare. Jag tror vi villade runt i en timme på dom där små kostigarna. För det är just vad det är, kostigar. Hur kan man göra vägar sådär. Och hur kan skolbussen åka på den vägen.

Efter mycket om och men kom vi i alla fall ut på en väg som vi kände igen. Tur ändå att vi hade stereon, så vi hade lite musik. Alltid mycket härligare att åka bil med musik. Men det tog juh ett tag att få igång den. Den bråkar lite och vill absolut inte sammarbeta. Men skam den som ger sig. Efter tjugo minuter gick stereon igång.

Det kanske var i senaste laget att bara sitta och åka runt utan att ha någon ändhållplats. Men fyfan så jävla härligt. Det var längesen det blev såna där onödiga, sköna turer.

Emma - "Då blir vi av med en liten timme inatt" Jag - "Ja, men det tar vi ikapp i höst igen"

Tuff match

Nu är jag fan helt slut i kroppen.
Jag kan inte riktigt förstå hur det kunde bli jobbigare den här veckan. Tycker ändå att det var ungefär som alltid. Men tydligen blev det mer intensivt.
Vi var ändå många den här gången. Eller många, 10 stycken ändå. Tillslut blev det ändå tjejerna mot killarna. Fyra tjejer mot sex killar. Tre på plan. Vi körde järnet.
Hade vi inte kört "sista målet" hade vi förlorat. Men Vilken tur att det var vi som peta in ett mål. Duktigt gjort av oss.

Nu är jag äntligen hemma. Ska ta en dusch och sen får vi se om Emma hör av sig och att vi kanske hittar på något skoj eller om det bara blir en soffkväll. Det är inte helt fel det heller tycker jag. Inte efter två timmar bandy.

Nej nu ska jag kika lite på körslaget och duscha.


Flyr in i bokens värld

Jag tog med mig Män som hatar kvinnor-boken till jobbet.
Trots att jag har läst den förr sitter jag som klistrad. Tiden har bara flugit iväg, knappt två timmar kvar till jag slutar. 
Den är verkligen så sjukt bra skriven. Jag sugs in i den världen när jag läser. Det är som att jag är med. Det bästa med böcker är att man skapar sig sin egna lilla bild i huvudet, alla scener och allt. Nu har jag i och försig fått lite hjälp på traven i och med filmerna. Men det gör liksom ingenting. 
Allt som står i boken finns juh inte med på duken. Och det är väl mer karaktärerna som jag har fått hjälp med, själva utseendet alltså, omgivningen finns kanske också med, men inte allt. Man skapar sig sin egna bild helt enkelt.

Underbart att bara kunna fly in i bokens värld. Jag gör det rätt ofta. Men nu på senaste har jag ändå tagit ett litet break ifrån det eftersom jag blir som besatt. I alla fall när det är böcker med följetång. Jag får känslan att jag bara måste läsa klart. Läsa ut hela serien. Innan jag kan göra något annat.

Men nu har jag tvingat mig själv att sluta läsa för en stund. Måste hinna med lite saker innan jag stänger. Sen är det bara för mig att åka hem och byta om till träningskläder.
Måste vara nyttig ibland. 


Lite trevligt sällskap på kvällskvisten

Det blev en hemmakväll igår. Emma och Soso kom över och kollade på let's dance finalen. Fast jag missade första timmen eftersom det var Så ska det låta.
Det blev däremot ingen datasupport för att det blev så pass sent och Soso kände att hon inte orkade bära runt på datorn. Jag förstår henne.
Men det blev lite snack, inte så mycket som vanligt. Tror nog det berodde på att alla var trötta.

Jag skulle upp och jobba och Emma skulle på möte idag.
När dom sen drog satte jag mig i soffan för att läsa en stund. Eftersom jag fortfarande har problem med att somna så tänkte jag att jag skulle försöka med att läsa en stund på kvällen igen. Lite dumt kanske att jag inte la mig i sängen för att läsa.
Jag har också köpt kammomilleté, min moster sa att det fungerade. Så då får jag testa det också. Måste juh förbövelen kunna somna ordentligt på kvällen.

Ikväll lär det inte vara några problem med att sova. Det är nämligen bandy. Sista gången, om vi inte får hyra hallen ett tag till. Det hoppas jag att vi får, för det är juh så roligt att spela med dom här människorna. Jaja, vi får se hur det blir. Får njuta av den här gången i alla fall.


My new glasses



I just love them!
Trivs hur bra som helst i dom.

Lite musik och så

En till liten snutt från i onsdags.


Fredag.. Vad händer?

Fyfan va seg jag känner mig. Eller huvudet känns tungt rättare sagt. Det trycker liksom på bakom ögonen. Egentligen skulle jag nog ha tagit glasögonen imorse som jag tänkte. Vila ögonen ifrån linserna.
Får ta och stanna till hemma innan jag åker hem till mamma sen. Så jag får byta.
Jag kan det nu, eftersom jag ser så jävla bra i dom. Snygga är dom också. Ska försöka slänga upp en bild på dom sen.
Eftersom jag sitter på jobbets dator har jag ingen tillgång till mina bilder.

Det är juh fredag också. Skapligt skönt. Synd bara att jag jobbar imorgon. Men däremot är jag ledig söndag och även måndag, men bara till halv sex. Man kan nästan säga att  jag har två dagar ledigt.
Men fredag som sagt. Blir väl som alla andra fredagar, lugnt. Inget speciellt. Det lät i och försig som att vi skulle över till Patrik och dricka lite kaffe och få Soso's dator fixad. MSNtrouble.
Det händer liksom inte så mycket här i byn. Inte så pass mycket roligt som man skulle vilja. Det gäller juh att man kan ta sig i så fall. Inte kul jämt de heller.

We'll see, we'll see.

Tokstress!

Oj vilken hektisk halvtimme jag har haft.
Började jobba kvart i åtta imorse på skolan, fick vikariera för en lärare som har blivit sjukskriven. Det var utedag som stod på schemat.
Träffade på B-I imorse också. Henne har jag inte pratat med på väldigt länge. Jobbade i alla fall till halv ett, planerade in lite fler tider och sen slängde jag mig i bilen för att hinna åka och tanka. Kvart över ett skulle jag vara på affärn.
Jag hann i alla fall hem och byta skor och hämta arbetströjan. Men det var tight.
Dåligt stressad jag kände mig när jag kom in på jobbet tjugo över. Som tur var så va det ingen fara. Men har man sagt att man kan komma till kvart över så gör man juh bara det. Jag försöker alltid hålla tiderna. Fast ibland går det kanske inte så bra.
Men nu sitter jag i alla fall här på jobbet. Har till och med tid att fika lite. Mumsigt.
Det var några timmar sen jag åt lunch.


Nya glasögon och fotografering

Nu har jag kommit hem från mina äventyr.

Först var jag in till optikern för att kolla ögon och linser. Det slutar med att jag gick iväg med nya linser igen och mina glasögon som jag beställde. Glasögonen beställde jag hösten 08. Oops, det blev nog någon miss där. Men nu är dom äntligen här hemma hos mig.
Jag var tvungen att testa dom på en gång. Så dom åkte på direkt nu när jag kom hem. Helt otroligt vad jag ser bra nu! Nu är det inte jobbigt att kolla på tv med glasögonen. Hur nice som helst!

Efter det var det raka spåret till studion. Med en liten avstickare för mat.
Men jag har haft det så sjukt kul nu ikväll med alla tjejer från jobbet. Jag väntar på bilderna nu, sen hamnar nog någon här på bloggen så även ni får se hur det såg ut.
Det här är verkligen något som vi måste göra om, någongång snart. Utan tvekan!
Det blev några timmar där, men det kändes härligt. Erik som fotograferade oss såg lite förvånad ut när han såg hur mycket kläder och grejer vi hade med oss.
Det är så att Erik har gått i samma klass som Sandra som jobbar med oss också. Så vi var liksom på hemmaplan. Det, tror jag, gjorde att vi kände oss mer avslappnade. Sen att gänget som jag jobbar med är helt galna spelade nog också in.
Vi trivs så jävla bra ihop! Klockrena tjejer rakt igenom.

Det luktar pizzabud i min bil

Jisses vad det luktar pizza i min bil.
Det verkligen osade pizzalukt när jag skulle åka till jobbet imorse. Undrar hur länge det kommer hålla i sig. Det är kanske lika bra att jag börjar knäcka extra på någon pizzeria med utkörning. Eftersom det redan luktar massor i min bil gör det juh inget att jag fortsätter med det, eller?

Nej men så fort det blir lite varmare, om det ens blir det idag, får jag vädra bilen lite. Vill juh inte att det ska sätta sig i hela bilen föralltid.

Syster ringde mig för en timme sen och sa att hon skulle komma upp och hålla mig lite sällskap. Börjar bli lite långtråkigt att bara sitta hemma. Så för ett tag sen kom hon hit. Rätt osocial eftersom hon läser skvallerblaska men det är fortfarande sällskap.

Direkt efter jobbet blir det att besöka optikern. Har visst inte varit där på jättelänge. Och sen kommer det roliga. Vi ska fotografera oss. En julklapp som vi fick av jobbet. Känns spännande, men jag har absolut inget att klä på mig. Slängde ner lite kläder i en väska innan jag åkte till jobbet. Så får se hur resultatet blir sen.
Skoj!

En liten inblick



Så härligt att höra när dom spelade.

Tillbaka till medeltiden

Det var en av dom häftigaste gudstjänster jag varit på sen jag började jobba tror jag.

Började med att komma lite försent till jobbet, inte det bästa kanske. Men det gjorde inte så mycket. Så jag fick i alla fall i uppdrag att åka och hämta alla 43 pizzorna plus sallad. Mumsigt.
Fick med mig en annan ledare så jag slapp springa hur många vändor som helst. Det tog ett tag för oss. Men en kvart försenade kom vi i alla fall tillbaka med alla pizzor till alla hungriga barn.
Efter att alla pizzor var uppätna var det dags för barnen och leka lite medan vi städade undan och gjorde oss redo för att gå ner till kyrkan.
Där väntade gycklare och riddare på häst.
Kyrkan blev fullsatt.

Det var till och med folk som fick stå längst bak i gången. Inne i kyrkan hade medeltida musiker installerat sig med alla sina instrument. Jag rös när dom började spela. Det lät så härligt. Häftigt var det också.

Efter en timme var dom barn, som skulle dubbas, dubbade och musikerna spelade sista visan. Där ute stod fortfarande riddaren med sin häst och gycklarna. Jag tyckte jag kände igen riddarens dräkt och även hästens. Det visade sig att den hästen har varit med och spelat in reklamer, varit på invigningar och även varit med i Björn (och Robert) Gustavssons DVDfilm. Det är alltså i den scenen som Björn gör en audition till Arn. Björn hade då riddarens kläder på sig. Det var därför jag kände igen dom.
Så jag har alltså klappat på "Inte den riktiga Arnhästen" ikväll. Är inte det lite ballt, så säg.




Jobb och åter jobb



Nu har jag mellanlandat hemma. Snart dags att åka och jobba igen. Men ikväll bjuds det till och med på pizza. Mums!

Börjar bli för gammal..

Igår va ja helt slut.
Jag och Soso hade bestämt att vi skulle kolla på Millennium som hon hade spelat in i lördags. Kring tre tiden åkte ja hem till henne. Båda två låg helt utslagna i soffan.
Jag börjar bli alldeles för gammal för att springa runt på fester. Men i alla fall, serien var jättebra. Eller den första delen. Mer detaljer omkring allt än i filmen. Jag förstår att dom inte har kunnat haft med precis allt i filmen. Då hade den blivit jätte många timmar längre än vad den redan är.
Halv sex gav jag upp. Lika bra att åka hem, annars hade jag nog somnat i deras soffa. Kollade runt lite på internet och sen la jag mig i soffan.
Jag somnade innan halv tio. Det är bra gjort av mig. Trots att det var i soffan och inte i sängen som jag somnade. I och försig vaknade jag tjugo över tre och förflyttade mig till sängen i stället. Men kvart över sex var jag uppe igen. Kände mig hyfsat pigg trots allt. Fram till att jag stog i duschen. Lika trött som vanligt.

Bara bita ihop. Skulle hinna med ett besök hos dietisten innan jag började jobba. Vilket jag också gjorde. Visade sig att jag hade gått upp 6hg, ett halvt kilo ungefär. Hur bra är inte det!
Kände mig glad när jag gick därifrån. Går åt rätt håll igen. Undrar vad som gjorde att jag rasade så mycket förra månaden.
Konstigt det där.

Jaja, dags att återgå till jobbet. Bara en timme kvar, sen kan jag åka hem och vila lite innan jag börjar igen.


Pics

Lite bilder ifrån skivan igår. Med tema "Jag kom direkt ifrån".








Skivan igår

Det fanns inte så mycket tid till att skriva igår. Jag fick sitta och vänta på syster på donken i två timmar. Skapligt road jag kände mig då. Men jag fick sällskap ett tag i alla fall. Pratade rätt mycket i telefon och så. Bara för att få tiden att gå. 
Kom hem vid två efter en lunch hos Petra. Trött som attan. Blev soffan ett tag för att få vila lite. Jag var riktigt trött, ingen som helst ork att göra annat än att ligga i soffan. Men tvingade mig till att göra mig i ordning.
Lite piggare blev jag ändå.
Sen började det röra lite på sig här hemma. John och Magnus åkte bussen ner och vi fick skjuts av pappa. Men vi träffades på bussen igen.

Lite problem hade vi med att hitta vart vi skulle. Dessutom hade vi syster på kryckor. Det gick inte speciellt fort. Sakta men säkert framåt.

Jag och syster var inte kvar så länge, vi åkte dit och visade upp oss. Massa folk var där. Poliser också. Men hem kom vi utan problem.

Jag ska försöka lägga upp lite bilder från igår också.

Innan vi drog



En liten filmsnutt på Petra och Soso. Under förberedelserna igår kväll.

Men det är i alla fall tur att solen skiner.

Idag har jag fått i uppdrag att vara privat chaufför åt min syster. Hon ska in till skolan, första dagen. Jag ska alltså sitta på donken i en timme. Jag tror det blir så och jag hoppas det inte blir längre.
Känns juh kanske inte sådär super kul att bara sitta rakt upp och ner utan att ha någon att prata eller fika med.
Så jag hoppas verkligen att det går fort.

Har jag riktigt tur, kanske det kommer in någon vänlig själ som jag känner. Som vill fika med mig.


Mixad känsla

Jag har en sån där känsla i magen igen. Jag vet precis varför och jag vill inte ha de så.
Det händer alltid, varför jämt jag. Jag har aldrig kommit på varför jag jämt känner så. Vad är det jag gör för att det ska bli samma sak. Det känns som att allt går i repris. Fast det är inte med samma karaktärer. Det är bara jag som är den samma. Dom andra är nya.
Man kan likna känslan med fjärilar, dels. Och sten. Hur nu det kan gå ihop. Men om man mixar ihop det så får man den känslan jag går med nu.
Jobbigt.
Det är inte lättare att försöka sova då heller. Jag skulle egentligen bara vilja få ur mig allt. Precis allt, så jag blir av med den här känslan. Oro kanske. Jag vet inte exakt varför känslan har kommit just nu.

Soso va här hos mig ikväll. Det var skönt att få prata lite men det blev nog mest tv tittande. Leo Gaut.
En sak kom vi dock fram till, desperation. Båda två känner hur tiden bara springer iväg. Det går för fort och vi blir bara mer och mer desperata. 
Det gör ont att inte riktigt veta. När det inte går att planera allt. 
Det hade varit lättare om det bara blev så som jag ville, den bilden jag hade börjat måla upp. 

Det är så jag hade velat ha det. 

Snö.. Igen och baksmälla

När jag vaknade imorse såg jag att det snöade. Igen. Vafan, finns det inget slut på det här. Jag vill ha vår nu! Det snöar fortfarande. I och försig är det inte sådär jättekallt ute. Tror det bara ligger omkring nollan, men ändå. Jag vill inte att det ska komma mer, jag vill ha bort allt.

Jag fick fikagäster på förmiddagen också så det blev lite bråttom med att bli människa igen. Patrik och Jimpa mellanlandade här för en kaffe. På något sätt trampade han fel på bandyn igår så han gick runt som halta lotta igår kväll. Det gick lite bättre för han nu idag att gå. Men det såg rätt kul ut igår.

Men nu sitter jag i alla fall hemma själv igen. Försöker bli människa igen. Min kropp verkar inte tåla sprit för jag blir jättedålig jämt när jag dricker det. Eller så är det så att jag bara är klen helt enkelt. Jag får hålla mig till vin och cider, de mår jag inte lika dåligt av. Men ibland vill man bara testa och se om det blir samma resultat som alltid. Vilket det alltid blir.
Jag får vila upp mig till imorn, då blir det fest igen. Studentskiva till och med. Men det ska jag nog klara av.

I bilen på parkeringen, i väntan..


Galen kväll

Blev lite stress igår. Först jobbet, sen hem en sväng för att byta om och äta något. Soso kom över efter ett ta, då drog vi upp till mamma och pappa för att hämta Petra. Hon ville också med på bandyn. Plocka upp Emma och sen kunde vi åka.
Andra gången som jag är först på plats nu. Men dom andra tjejerna kom rätt fort efter att vi kom dit. Vi fick vara där bra länge innan alla andra kom. Men vi körde på ändå. Så fick dom andra hoppa in eftersom.
Jisses vad kul det är att spela, galet. Dom är galna. Men det är kul.
Jag blir intryckt i hörnen, det blir även dom andra också, men jag kommer liksom inte loss förs dom går därifrån. Och det är tydligen de som är kul. Jag fick höra det igår.
Vi delade upp killarna mot tjejerna. Vi tok vann!!! Så jävla kul. Det trodde dom inte om oss. I och försig vann vi mot dom sist vi delade upp så. Men inte såhär mycket som vi vann med igår.

Efter bandyn blev en liten sväng till donken, syster va hungrig. Sen var det raka spåret hem. Lämna av alla på sina rätta ställen och jag kunde komma hem för att fixa till mig.
Jag hade sagt ja till att köra lite. Men sen ville Soso och Emma också följa med så jag behövde inte köra -Jag fick dricka.
Det blev en mycket trevlig kväll tycker jag. Helt galna, det blir en hel del skratt i alla fall.

    

Video, I bilen igår


Det finns inget bättre

Igår fick jag för mig att jag skulle läsa igenom gamla inlägg. Jättekul att se, men jag blev lite halvlåg av dom. Det var jag och Renée som gjorde massa saker. I nästan varenda inlägg jag hade skrivit i början handlade det om henne och mig.
Jag saknar det.
Det var så mycket jag gjorde då. Men om jag tänker tillbaka, säg 4-5 år, så gjorde vi så mycket. Jag och mina vänner.
Jag hade nästan alltid vänner omkring mig. Jag åkte på Street Race, satt i garage i flera timmar, levde i bilen i stort sett. Allting kretsade nästan bara runt bilar. Vi älskade det. Jag älskade det!
Men nu är det inte så. Jag vet att alla växer upp, även jag. Men måste det bli såhär drastiskt. Trots att alla jobbade även då så åkte vi ändå ut i bilarna. Vi åkte runt, träffades på donken. Åkte till ställen där vi ställde oss i rad med nervevade rutor och snackade. Det var så man gjorde. Det var så vi umgicks.
Vi åkte till ett garage bara för att snacka skit med dom som mekade för tillfället.
Men vad gör jag nu? Ingenting. Har jag tur är det någon som hör av sig för att träffas, knappt så jag orkar lyfta luren, knappt så jag orkar gå utanför dörren.
Jag vill inte ha det så. Jag är inte en sån människa och ändå har jag fått mitt liv att se ut så.

Bortsett ifrån att jag har blivit totalt isolerad (nästan) på grund av mig själv så mår jag ändå bättre än vad jag gjorde då.
Det är jag glad över. Jag förstår inte hur jag kunde låta mig själv må så som jag gjorde då. Det var inte hälsosamt. Absolut kan jag få såna svackor även nu, men inte så att dom håller i sig så länge som då. Det kunde sträcka sig över månader.

Jag är ändå tacksam att jag har dom människor i mitt liv som jag faktiskt har nu. Och att trots hur länge det än dröjer mellan varje träff eller samtal så är vi som förut när vi träffas eller pratar.

Det finns inget bättre än äkta vänskap!
Det har jag kommit fram till nu.


Lillkusin


Halvfart.

När jag kom upp till mamma och pappa var hela släkten redan samlad. Men alla gick på halvfart om man säger så. Ingen va direkt på topp. Men maten var god.
Lillkusinen har hamnat i den perioden då han är blyg för allt och alla. Men efter ett tag släppte det. Han är så himla söt. Och han växer för varje gång jag ser honom, nu var det inte mer än en vecka sen vi träffade alla.
Dom andra kussarna såg jag inte så jättemycket av. Dom satt bänkade framför Xboxen.
Jag var tyvärr jättetrött och lite halvt i mina egna tankar så jag var kanske inte så jätte social.
Trevligt var det ändå. Alltid kul att träffa alla.

När jag väl bestämde mig för att åka hem, då tar min käre far fram chipsen. Jag som är så sjukt sugen på chips. Men jag kommer mig aldrig för att åka och köpa. Får kanske ta och göra det imorgon. Så jag har något att tugga på, på kvällen.
Ikväll får jag nöja mig med lite goda mackor kanske.


Dags att rulla

Nu har jag suttit hemma ett tag och tagit det lugnt. Hur skönt är inte det.
Men nu är det dags att börja rulla upp till mamma och pappa. Syrran ringde mig precis också och frågade vart jag hade tagit vägen.
Så, bäst att kila. Ska bara byta om lite.
Hörs senare.

Trött och arg men släkten är bäst

Jag är trött och arg. Mest arg.
Jag har försökt hur länge som helst nu att kommentera och även försökt skriva inlägg. Fast först behöver man juh komma in på bloggen, vilket inte har gått.
Det har jag i alla fall lyckats med nu. Men jag kan fortfarande inte kommentera. Vad är det som händer? Jag letade på blogg.se's startsida men där hittade jag inget litet meddelande.

Jo trött är jag också. Men jag kom i säng lite tidigare igår än andra kvällar. Jag fick i alla fall åtta timmars sömn. Tror det är dags att testa insomningstabletter eller liknande för det funkar inte längre. Jag orkar inte med dagarna om jag ska behöva vänta på att få somna på kvällen.
Jag har sett att dom har gjort reklam om någon tablett på tv, nu kommer jag självklart inte på vad den heter, som är receptfri. Men jag kommer inte ihåg om det bara fanns att köpa på apotek eller om de fanns att köpa i vanlig affär.
Bäst att jag kollar upp det.

Idag kommer massa kusiner hem till mamma och pappa. Vi ska fira min syster och ena kusinen. Det blir lite syskon/kusinträff med andra ord.
Jag älskar min släkt!

Sen får vi helt enkelt se vad som händer. Jag vet inte ens när dom kommer idag. Det märks väl det också skulle jag tro.


Vill ha tillbaka..


Den här färgen vill jag ha tillbaka. Jag trivdes verkligen med de. Jag har varit inne på att klippa av håret sådär kort igen. Men jag är fortfarande lite tveksam. Det tar mig så himla lång tid att få det långt igen. Jag kan juh alltid börja med med färgen och sen får vi se hur det blir med längden.

Pusselfrustration

Det blev inte så lång arbetsdag i alla fall. Jag fick i alla fall sluta 45 minuter tidigare än vad jag hade räknat med. Det var riktigt lugnt också. Inte så många barn. Och idag var det till och med skapligt skönt ute. Visst det var kallt och det var mulet. Men det blåste inte isvindar idag. Det spelar riktigt stor roll eftersom vindarna inte är varma än. Barnen spelade landbandy, rätt kul att stå och lyssna på hur dom pratar och hejar på varandra.
När vi väl kom in lekte barnen på med sitt. Dom är så självgående.
Jag slog på lite kaffe och sen satte sig jag och den andra tjejen, som jag jobbade med idag, och la pussel. Det är ett 500 bitarspussel. Jag och syrran har hållt på och lagt lite bitar lite då och då. Jätte härligt att lägga pussel, men man blir juh tokig. Bitarna passar juh inte. Det var nästan så att man ville banka fast bitarna på plats. Bara för att det nästan såg ut som att dom skulle passa just där.
Jag började fundera på ifall någon kanske har gömt vissa bitar, enbart för att det ska bli svårare för oss att lägga klart pusslet.
Men skam den som ger sig. Jag lär sitta där nästa gång jag jobbar också. Det går sakta men säkert framåt.

Hyfsat lugnt, än så länge

Jag trodde jag skulle ha massor att göra hela dagen idag också. Men det har varit sådär lugnt igen. Skulle inte förvåna mig om varor och allt kommer precis innan jag ska sluta, när jag måste åka till nästa jobb.
Det blir nog lite stressigt, men jag är juh som sagt ganska van att hoppa ifrån det ena jobbet till det andra. Undrar när det ska ta slut. När jag bara behöver å till ett enda måndag till fredags jobb.
Det längtar jag efter. Va skönt det skulle vara. Då kanske jag inte är lika snurrig när jag vaknar eller orolig när jag somnar. För då vet jag vart jag ska på morgonen. Då behöver jag inte gå och kolla almanackan flera gånger för att se vart jag ska någonstans.
Inte skulle jag vara lika slutkörd som jag kan vara nu vissa dagar. Alldeles för mycket snurrar i huvudet. Massa olika saker som ska göras på alla olika jobb.

Igår fick jag i alla fall iväg en liten verksamhetsberättelse till kyrkorådet. Fast egentligen kan ja väl inte kalla det berättelse. Jag skrev ner det jag hade i huvudet och det ja kom ihåg, vilket resulterade i att allt blev väldigt rörigt. Men nu vet dom på ett ungefär vad som händer på grupperna. Det var de dom ville.
Så då har jag i alla fall en sak mindre att tänka på. Apropå det kom jag att tänka på att jag kanske ska ta och kika in på mailen för att se om hon har skickat tillbaka och vill ha mer information. Jag skrev den rätt sent igår, när jag var trött.
Dom vill säkert ha mer information. Typiskt.

Nu vet jag varför

Nu har jag kommit fram till varför jag inte kan lägga mig tidigt på kvällarna. Det är för att tv3 har bestämt sig för att visa NCIS klockan elva på kvällen.
På något sätt har mitt undermedvetande bestämt sig för att inte bli riktigt trött förs efter halva avsnittet, varenda kväll. Då måste jag, hur trött jag än är omkring halv tolv, se klart på programmet.
Det är nog dags att köpa boxarna kanske. För något år sen lånade jag dom första säsongerna av en vän. Men det är nog lika bra att jag köper hem dom själv. Då behöver jag inte sitta uppe halva nätterna för att se på programmet.
Ja, det är så jag får göra. Annars kommer jag aldrig komma i säng i tid någon kväll alls.

Nu ska jag återgå till NCIS sen blir det banne mig sängen.


Ny glass och våfflor

Jag har smakat en ny glass idag. Ben&Jerry's Peanut Butter Cookie dough. Den var god men jag tycker inte den va godare en deras andra glass, Wich.
Jag tyckte ändå absolut om jordnötsmörssmaken i glassen. Jag har aldrig smakat Deras andra glassar, men dom här två är absolut goda.

 

Det var våfflor som gällde idag också på gruppen, som igår. Jag ställde mig och fixade med smeten och allt. Frida målade med barnen. Bra arbetsfördelning tycker jag. Fast jag märkte själv att jag inte var på topp. Det är bara för att jag försov mig imorse. Då kan man bli en riktigt bitterfitta. Hela dan förstörs för att man måste stressa på morgonen.
Jag tycks ha hamnat i en sån där period då jag inte kan somna på kvällen, vilket i sin tur resulterar i att jag är trött dagen efter. Och det värsta är att jag inte orkar upp på morgonen.
Det är något jag måste träna på.
Jag tänker börja imorgon.


Fullrulle

Jag försov mig imorse. Det kändes inte allt för kul. Vaknade en halvtimme innan jag började jobba, duktigt Läncis!
Sen jag kom till jobbet har jag haft massor att göra. Leverans av glass, massor med nyheter. Insåg då också att glassboxen var för liten. Vi behöver en större för att få plats med alla glassar. Försökte så gott jag kunde men fick ändå tre kartonger över som inte fick plats.
Efter det har det bara rullat på. Det känns i och försig skönt eftersom jag alltid gnäller på att det inte finns något att göra, eller att det inte kommer in några människor. Men idag har även dom kommit hyfsat.
Och den sista halvtimmen har jag haft mängder med kartonger att vika ihop. Så ja, jag kan juh inte klaga på att jag har varit sysslolös direkt.
Men snart ska jag hem och koppla av lite innan jag ska iväg till gruppen.

Solsken men isvindar

Jobbade inte alls många timmar på fritids, men fick jobba med en ny tjej däremot. Det gick bra men satan vad kallt det var ute. Jag gillade det inte idag. Visst, solen sken. Men det blåste något fruktansvärt. Kallt blåste det också. Jag trodde att mitt ansikte skulle frysa till is. Lyckligtvis gjorde det inte de.
Jag åkte hem till mamma och pappa sen. Hjälpte till att tända pannan och steka pannkakor. Jag och lillsyrran jobbade som ett team. Ett bra team.
Sen var det dags att rulla till jobbet igen. Våfflor skulle vi göra idag. Det gick också bra. Barnen åt våfflor i mängder. Usch så ont i magen dom borde få nu. Men dom verkade glada i alla fall.

Nu sitter jag här hemma igen. Varva ner och sen försöka komma i säng tidigt. Jobbar imorgon med, 9-14 och 17.30-20.00.

Men först ska jag nog försöka hitta något gott ifrån skafferiet. Gottis sugen är jag. Så onyttig som möjligt tack.


Vadå lugn och ro

Fyfan för grannar.. Eller lägenheter kanske.
I en timme nu har min granne borrat och hamrat i väggen. Just i den vägg som vi delar, mitt vardagsrumsvägg. Det låter precis som att hon står inne hos mig och borrar.
Det är inte heller första gången hon håller på. Jag menar, hur mycket vägg har hon att täcka nu egentligen? Så mycket som hon håller på så borde hela lägenheten vara täckt med hyllor och tavlor.
Give it a break.

Tur att jag ska iväg och jobba snart i alla fall. Då slipper jag höra på oväsendet. Chefen ringde tidigare och frågade om jag redan jobbade. Hon hörde borrandet och trodde att det var ett barn som skrek. Haha. Om det ändå vore så väl.


Jag saknar er

Idag är det en liten minnesdag men nu också en glädjedag.
Idag skulle Dennis ha fyllt 22 år. Jag skänker dig en liten tanke. Jag saknar dig faktiskt.

Och idag, jag vet inte riktigt när, fick Renée sin efterlängtade dotter. Ett stort stort grattis till dig och din nya familj. Jag hoppas att allt gick bra. Jag fick ett litet sms inatt när dom åkte in till BB.
Jag önskar er all lycka.
Renée, jag tänker på dig och saknar dig. Massor!

En liten snutt


Lite jobb

Åkte från det ena jobbet till det andra. Dåligt stressad jag kände mig. Men det gick bra ändå, syrran tog sig ner och öppnade åt ungdomarna.
Jag tog med mig lite fikabröd och även chokladkakor, jag tyckte dom skulle få köra chokladleken.
Det blev självklart lite bilder.

  


Jag är i behov av en kalender

Nu snurrar det riktigt i huvudet. Jag tror att det kanske är dags att skaffa sig en liten almanacka som jag kan ha i väskan. Jag önskar mig en kalender..
Det funkar liksom inte att kolla i jobbets kalender, eller givetvis funkar det. Då ser jag juh om jag ska jobba här. Men jag kan även ha massa annat inplanerat somjag har skrivit i kalendern hemma.
Mobilens kalender kollar jag inte av så ofta heller. Snart kommer jag garanterat ha dubbelbokat mig.
Dom ringde från fritids för ett litet tag sen och sa att jag behövdes på torsdag också. Jobbar där imorgon eftermiddag så då blir det tajt med gruppen jag har imorgon kväll. Men det brukar lösa sig.
På torsdag är jag här, på affärn till två och sen börjar jag på fritids klockan två. Det blir också fruktansvärt tajt. Men det brukar lösa sig ändå.
Dom är så snälla så det gör inget att man kommer fem minuter försent till mellanmålet.

Nu gäller det bara att jag ställer in kroppen på att jag ska jobba såhär, annars lär jag bli måttligt förvirrad.

You can call me..

..Räddaren i nöden. 
Japp nu sitter jag på jobbet. Jag hade ställt in mig på att få komma hit.
Tvätten blev jag klar med i god tid också. Det var väl lite saker som inte riktigt hann torka ordentligt. De får hänga så fint i lägenheten tills vidare.
Jag hade fått mina nya linser med posten också. Kan juh säga att ögonen har längtat. Jisses va skönt det var att få använda splitter nya linser.
Precis när jag var klar för att åka, nästan, fick jag i uppdrag att åka förbi och kika i en brevlåda. Fortfarande ingen telefon som har dygt upp.
Något har gått snett under leveransen tror jag nog.

Vi får väl i alla fall se hur länge jag jobbar nu. Om det blir till stängning eller om chefen blir såpass pigg att hon kan åka tillbaka och stänga så jag kan åka till nästa jobb.

Where are you

Åh, jag har hittat den bästa sidan.
Det finns massor med saker som jag skulle vilja ha. Miljonen, vart har du tagit vägen?
Jag måste nog gå den där utbildningen som jag har velat gå länge nu.
Tror det är dags, bara pengarna som hindrar.

Klicka här så hittar ni se massor med fina saker! Jag ska i alla fall drömma mig bort ett tag. 


Avvaktande avlösare

Nu är jag i full gång med att tvätta. Känns rätt bra. Fast jag känner mig inte dåligt stressad nu. Chefen ringde och ville förbereda mig på att kanske få jobba några timmar. Hon mådde inte så bra idag, men skulle försöka jobba på.
Jag kan juh inte bara lämna kläderna i tvättstugan. Jag måste juh vänta till allt är klart. Sen kan jag åka till jobbet. Hon är lite som jag, vi är gärna inte hemma om det verkligen inte behövs. Det mesta går att preparera med lite alvedon och halstabletter. Man jobbar till man stupar i stort sett.
Tur var väl det att jag inte hade planerat att åka någonstans, eller hade något inplanerat. Ibland märks det att man är en person kort. Vi kan juh inte tvinga Petra att hoppa runt på jobbet med kryckor, speciellt när hon är sjukskriven och allt.

Men så nu är det kanske dags att sätta lite fart ifall det skulle bli så att jag får hoppa in och jobba några timmar extra på eftermiddagen.


Film och annat pladder

Jahaja. Filmen ja. Jo men den va juh himlans bra. Alla tre filmer är verkligen super! Tror nästan att det är dags att läsa om böckerna. Orkar jag det. Jo men det gör jag kanske. Då har jag juh i alla fall något att läsa när det blir lite långdraget på jobbet.
Nu förtiden har jag inget att läsa. Och när jag inte har något att göra så hamnar jag framför datorn. Även fast det inte händer så mycket där heller för det mesta.
Så istället för att försöka hitta på något kreativt så glor jag hellre på skärmen. Kan jag göra det kan jag lika gärna ta med mig en bok som jag kan läsa.

Åter till filmen. Allt var som sagt bra, utom slutet. Varför ska dom alltid göra såna där slut. Är det för att det ska vara öppet för en eventuell till film, eller är det för att publiken ska ha något att fundera över. Det är de dom öppna sluten är till för. För att åskådarna ska fundera ut ett eget slut. Något sånt. Jag hade filmkunskap i gymnasiet och då tog vi upp sånt där. Men det var juh så många år sen så jag har glömt hälften av allt jag har lärt mig i skolan.

Jag märker att jag har väldans lätt för att glida ifrån ämnet hela tiden. Det har jag för det mesta, med det mesta som jag pratar om. Fast det blir lättare så när man är trött eller har mycket snurrandes i huvudet. Idag är jag väl nånstans mittimellan. 
Ska försöka sova lite tidigare än igår i alla fall. Men funderar på att göra varmchoklad först. 

Jag fick tag i en tvätt tid imorgon förmiddag också. Andra gången på rad som jag har tur att få den tid jag vill ha. Det gillas. Städningen hoppade jag också. Tänkte att det lika bra att göra det imorgon när jag ändå tvättar annars fastnar jag framför tvn eller datorn som vanligt.

Nej, choklad var det.  

Sista delen i triologin

Ja, jag ber om ursäkt. Men det är inte så ofta det händer nu för tiden.

Nu ska jag minsann se sista delen i milleniumtriologin. Alla har sett den, jag har läst den. Jag har liksom inte så mycket tid till att gå på bio så fort nya, bra, filmer kommer ut. Så jag får snällt sitta och vänta till dom kommer ut på dvd. Och ikväll fick jag förfrågan om att se filmen.
Jag väntar på att få hem den, men det är juh ändå inget kul att se den själv. Eller egentligen är det inget kul att se på film själv överhuvudtaget.
Eftersom boken var superbra, alla tre böckerna, och dom andra filmerna också så tror jag nog att den här inte heller är en besvikelse.

Lite söndagsmys med vänner framför en bra rulle är aldrig fel.


Lite bilder från dopet (som jag lovade)

       

Min underbara lilla prins döptes som sagt igår. Han har blivit så stor!

Här är i alla fall lite smått och gott. Kusiner, morbröder och mostrar hamnade på bild. Även mamma, pappa och Petra (dom andra syskonen med) fick vara med på ett hörn. En mycket trevlig dag.
Det slutade med att jag höll på att hamna i en snödriva när vi skulle gå hem. Min morbror hade väntat på det där hela dagen och jag blev hans offer. Men jag klarade mig undan skapligt i alla fall.


Bra början på miljonen

Får vänta ett tag till med dom där bilderna. Nu ligger telefonen på laddning långt ifrån datorn.
Jag får ta och städa lite istället. Ska även försöka få någon tvätt tid till imorgon också. Jag är ledig på dagen imorgon. Så då tänkte jag ta tillfället i akt och tvätta lite, istället för att ligga å lata mig hela dagen.
Jag skrapade förresten den där lotten som jag fick av en kund i fredags. Jag vann 20 kr. Det är alltid något, början på den där storvinsten kanske.
Ja hoppas kan jag alltid göra.

Byta om från arbetskläder till nått skönare och städa lägenheten lite, till tonerna från Drängarna! Det låter som en rätt bra idé.

En sen kväll, men skoj

Den där kalla cidern blev det inte så mycket av. Tror jag hann ta tre munnar och sen ringde telefonen. En förfrågan om jag kanske kunde köra. Men jag skulle bli hämtad och sen köra den bilen. Jag trodde jag skulle få skjutsa runt överallt. Men vi landade bara hemma hos en. Rätt skönt för min del, eftersom jag skulle upp och jobba.
Men klockan blev rätt mycket ändå innan folk bestämde sig vart dom skulle. Det slutade i alla fall med att jag bara skulle skjutsa hem sen. Fast även där blev det lite komplikationer. Bilnycklarna var försvunna. Det visade sig att dom låg inne på köksbordet. Tur att det upptäcktes innan taxin åkte iväg med innehavaren av husnycklarna. Det hade kunnat sluta illa annars.
Vi kom hem tillslut. Mötte på ett rådjur på vägen, men annars var det lugnt.
Jag tror att jag kom hem efter halv två någon gång. Det var juh bara att hoppa i säng på en gång om man överhuvudtaget skulle orka upp imorse.
Men som ni ser så är jag vaken och på jobbet. Så det var juh inga konstigheter.

Dop å bandy

Nu är jag helt slut. Sitter i soffan med en kall cider och har precis kollat på melodifestivalen.
Det har varit en dag full med saker. Dopet bland annat, mycket trevligt. Alltid kul att träffa alla. Det var i alla fall den roligaste prästen jag har varit med om, på länge. Hur skön som helst.
Efter kyrkan gick vi upp till församlingshemmet för att äta lite smörgåstårta och tårta och massa fika. Efter några timmar var det dags att röra sig. Jag skulle på bandy.
Mamma och Petra skjutsade mig och under färden böt jag om. Det var inte så svårt ändå. Jag trodde att det skulle vara svårare än det var att försöka lirka av mig tajta jeans. Men det gick.
Tyvärr var det ett gäng borta men vi lyckades spela enbart med fem spelare. Tröttsamt kan jag lova att det var, men givande.
Efter två timmars spelande stannade vi till på donken. Jag kände att jag nästan kunde somna direkt på plats. Men jag höll mig vaken.
Varm dusch, melodifestivalen och lite goda mackor stog på schemat.

Jag tänkte slänga upp lite bilder ifrån dagen. Men jag har inte orkat lägga in dom i datorn än.

On our way.

Nu sitter jag här i bilen, petras bil. Mamma kör. Vi är påväg till våran kusins dop. Jag har juh som vanligt varit jätteseg på morgonen. Tog mig en ordentlig sovmorgon. Men sen hade jag varit uppe halva natten också, bara för att jag inte kunde sova. Ändå hade jag de fruktansvärt tråkigt. Men stressa fick jag göra imorse. Att jag aldrig kan lära mig, det är alltid samma sak. Oavsett om jag är ledig eller ska jobba eller ska iväg någonstans. Ikväll blir det nog bandy också, fast det beror lite på om någon ska åt mitt håll efteråt. Eftersom jag inte har någon bil, blir skjutsad dit av mamma, så behöver jag lifta hem. Well, vi får se hur det utvecklar sig. Jag har i alla fall packat med mig alla grejer och planerar att byta om under färd i bilen,

Roligt.. Näe de vill jag inte påstå

Det här är nog den segaste fredagen ever!

Fantasin ligger på noll just. Kanske skulle ha stannat var hos mamma och pappa ändå. Där är det i alla fall lite rörelse, jämfört med vad det är här. Hos mig just nu.

Sitter för tillfället och lyssnar på The Pinks på Spotify. Roligare än så har jag det inte. Jo hur kunde jag glömma, Let's Dance rullar förfullt på tvn i bakgrunden. Woho! Inge kul att titta på det ensam kom jag fram till för ett tag sen.
Men det är väl de jag får ägna mig åt denna kväll, verkar vara skapligt dött annars.


Men hur kunde de bli såhär

Nu har jag suttit här på jobbet i exakt två timmar och sexton minuter. Och det är helt dött. Det är inte alls många som har varit in. På förmiddagen hade det tydligen varit massor med folk inne. Men inte nu, inte när jag jobbar. Så då sitter jag här, fryser snart ihjäl. Ändå har jag den fina fleecevästen som vi fick ifrån Swedish Match igår.
Men det känns liksom lite dumt att börja städa redan nu. Då har jag istället inget att göra lite senare.
Jag har däremot haft tre kunder inne som faktiskt har stannat och pratat med mig lite. Sånt får tiden att gå lite fortare ändå.
Den ena som va inne har jag inte träffat på jättelänge så det var kul att få se skymten av honom. Men han berättade att han hade sett mig för några veckor sen, när han och två till hade varit ute och åkt skoter. Jag tyckte väl att ena skoterföraren kollade extra mycket på mig när jag satt i bilen och väntade på syrran. Då var det inte jag som va paranoid ändå.
Den andra kunden som va inne köpte massa lotter och böt in vinster mot nya lotter. Han tyckte jag skulle ta en utav honom och att jag skulle vinna storvinst. Det tror jag väl inte så mycket på. Men önska kan man väl alltid göra. Skulle jag vinna massor, tror jag nog att jag skulle få dåligt samvete och försöka ge honom lite pengar. Men han gick inte med på det. Vann jag massor skulle jag behålla allt själv tyckte han.
Ja, snälla människor finns det! 

En fantasiresa till Irland


Man kanske inte ser sån jätte stor skillnad men det blev i alla fall en annan färg än den jag har haft ett tag nu. Men måste fixa till litegrann.


Den här hittade jag i tidningen också. Så då kan jag alltså åka dit och låtsas att jag är i Irland. Men sen har jag också chans att vinna en resa för två till Dublin. Hur underbart är inte det då. Jag har alltid velat åka dit, men jag har aldrig kommit mig för.
Ska fundera på det där lite och se om jag har någon möjlighet att närvara.

En liten förändring skadar aldrig

Det har inte blivit så mycket dator för mig idag. Efter jobbet åkte jag upp till mamma och pappa för att fira min syster som fyllde tonåring idag. Mormor var redan där, det var längesen jag träffade henne. Eller det känns som det i alla fall. Kommer inte riktigt ihåg när det var. Men det var i alla fall trevligt att se henne.
Det blev lite fika, med tårta och sen middag. Lillsyrran hade bestämt tacos. Middagen blev kanske inte sådär jätte bra för min del. Men det fungerade. Jag bestämde mig sen för att åka till ICA och köpa hårfärg. Tvingade med mig Petra på sina kryckor. Lite miljöombyte är alltid bra, sen mådde hon inte så bra i benet efteråt kanske. Sorry.
Mormor hjälpte mig sen med att få i färgen i håret och sen var det dags för henne att åka hem.

Jag har inte hunnit lägga in bild på datorn, men det kommer upp snart. Förhoppningsvis redan imorgon. För nu är det nog dags att besöka sängen. Klockan blev sådär fruktansvärt mycket så fort. I och försig börjar jag inte jobba förs klockan två imorgon. Men det är ändå inte bra för mig att vara uppe alltför länge.
Sussa gott alla söta.

Varor och tobaksbesök

Det är inte mycket som hinns med just nu här omkring. Halv tio kom varorna. Frusvarorna försökte jag slänga in i frysen så fort som möjligt. Mitt i allt var jag tvungen att öppna också.
Sen kunde jag i alla fall lugna ner mig lite och fortsätta småplocka. Då kommer det en kille ifrån Swedish Match. Han hade med sig en nyhet ifrån Onico. Onico+, smaksatt med Ginseng och Gurana. Typ Redbullsmak. Dessutom är det koffien i den också. Och det finns det inte i någon annan Onico.
Jag var självklart tvungen att testa den på en gång. Och ja, det var väl inge större fel på den. Jag är i och försig inget fan av Redbull så. Men det funkar.
Jag får helt enkelt ta med mig dosan hem som vi fick och sen blanda, så jag växlar mellan Göteborg och Onico.
Nej, nu måste jag fortsätta plocka upp det sista varorna. Kanske slänger in en bild på dosan sen. Den ser rätt fin ut.

Backwards

Hur många gånger har jag inte sagt till mig själv att jag ska sluta lyssna, och hoppas, när någon lovar något. Det blir ändå aldrig så och jag blir lika besviken varje gång.

 

Det blev så att jag stannade kvar på jobbet ett tag och pratade med chefen. Vi fick besök av polisen också. Riktigt roliga och trevliga herrar det där. Det är så poliser ska vara ute bland folk, avslappnade. Dom stannade kvar och fikade och snackade lite. Fler såna poliser vill jag träffa.
Jag mellanlandade hemma en sväng för att pusta ut lite och äta. Jag var hungrig som ett djur. Sen rullade jag upp till mamma och pappa. Där syster låg på soffan med benet på kylning. Hon hade inte mått sådär jätte bra idag. Blir nog bättre med tiden skulle jag tro.
Men jag började fundera om det var fler i den familjen som hade varit på operation. Ingen kunde tydligen göra någonting. Pannan hade inte någon brytt sig om (alldeles för svårt att starta en eld tydligen) och sen hade det hänt en liten olycka på köksgolvet. Men det var också för jobbigt för att ta reda på. Jag förstår självklart Petra som inte kan böja sig alls. Hon får väl inte riktigt röra sig i onödan heller. Men dom andra två.
Det är inte meningen att jag ska komma dit och börja serva alla, skura golv och tända pannan. Jag förstår ifall dom har försökt men inte lyckats. Men då har man i alla fall försökt. Nope, inte i dom här syskonen i den här familjen. Dom bänkar sig framför en varsin tv i väntan på mamma och pappa som ska komma hem och serva dom.
Fast det där är någon jag har fått lite större förståelse för sen jag flyttade hemifrån. Man måste samarbeta. Jag vet att jag inte var sådär superengagerad när jag bodde hemma. Men lite måste jag i alla fall ha gjort. Men det är inte det lättaste att rusa hem ifrån jobbet, försöka laga till en middag som ska vara klar en viss tid för att några ska iväg på olika aktiviteter. Helst ska allt vara klart på bara några minuter från det att man har stängt ytterdörren. Klart att man lätt blir irriterad då, när det inte finns någon som helst respons i från någon.
I alla fall, så fort pappa kom hem åkte jag iväg till jobbet. Jag blev så irriterad på att det inte fanns något gehör för fem öre. Jag försökte prata, försökte fråga saker, men fick inget svar. Tvn var viktigare.
Petra bet väl av några gånger, trots att jag påpekade att det inte var vänt till henne eftersom jag förstog att hon inte kunde göra något annat än att ligga med benet i högläge och på kylning. Helt förståligt!


Men tänk om det ändå vore så

Jag kan verkligen inte sluta tänka på att våren är påväg. Inte nu när det är såhär fint väder ute. I flera dagar dessutom. Fast vår är det nog inte än, eftersom det fortfarande är kallt på nätterna.
Solen sken in genom fönstret imorse när jag vaknade. Gick jag upp när jag skulle då.., nej det gjorde jag verkligen inte. Åtta masade jag mig upp ur sängen. Jag försökte komma upp halv sju, sen klockan sju. Men det gick verkligen inte, så jag somnade om och vaknade klockan åtta istället. Skapligt pigg ändå. Trots att det tog evigheter för mig att komma i säng och framför allt somna.
Väl på jobbet ringde chefen och sa att hon var utanför. Så jag fick lite sällskap av henne och hennes man ett tag. Och dom hade med sig sin underbart fina lilla Bacchus. Han är så söt och stor har han blivit med. Sist jag såg honom var dagen efter att dom hade tagit hem honom, då va han inte stor vill jag lova.


What's wrong with me

Att det alltid ska bli så förbaskat jäkla sent.
Nu sitter jag fortfarande här. Och inte nog med det, jag äter fortfarande. Istället för att sova så blev jag sugen på mer ätbart. Så jag proppar i mig mackor med massor av majonnäs. Det låter rätt äckligt, men tusan va gott det är.


Fast inget slår dom här godingarna. Dags att köpa hem mer ägg och sallad så jag kan äta massor med såna mackor. Jag älskar kvällsfika. Varje gång bestämmer jag att jag inte ska ha mer än det jag gör just då. Men sen blir det bara en till.
Och nu har jag ätit två till fast bara med majonnäs. Sen skulle jag sova hade jag bestämt. Men sen måste jag bara ta en snus innan jag lägger mig. Annars kommer jag aldrig kunna sova.
Jag känner mig lite som Alfons Åberg -Jag ska bara...

Dags att skärpa sig kanske. Det är förmiddags jobb imorgon. Då måste jag vara pigg och glad!


Jobb och grejer

Det blev lite hektiskt på eftermiddagen. Jag behövde inte jobba till klockan sex på fritids, men stressigt blev det ändå.
Jag kände mig fruktansvärt hungrig så äta stog som prio ett. Pappa och syster hade precis kommit hem där vid fem tiden så dom hade ingen mat redo och jag skulle aldrig hinna med att slänga ihop något själv. Det innebar att jag fick svänga förbi affärn för att köpa mig något snabbt. Och sen direkt till jobbet för att värma på maten och förbereda aktiviteten och läsa igen kapitlet som allt handlade om.
Jag fick mig ändå en liten stund för mig själv innan barnen kom. Rätt skönt att äta utan att behöva slänga i sig maten.

Men va ljust det är på dagarna nu, länge är det också. Framåt sex på kvällen. Hur underbart är inte det! Jag kan inte göra annat än att älska det.
Efter jobbet blev jag bjuden på kaffe. Mm, underbara kaffe. Dessutom fick jag i uppdrag att försöka få ihop en IKEAlampa. Verkligen jättehäftig, orange och allt. Men lite klurigt var det ändå. Plastbitar som skulle klickas ihop. Jag lyckades. Något stolt jag kände mig. Jag är inte direkt sådär jätte händig och duktig med att montera saker. För det mesta blir allt bara ramsnett. Jag undrar hur jag lyckas med sånt. Fast den här gången gick det super och ingenting blev ramsnett.

Annars då.. Jo jag har pratat med syster också. Hon mådde hyfsat bra. Hon ligger där hon ligger helt enkelt. Ska inte gå så mycket i onödan. Får ta och kika till henne imorgon mellan jobben. Gömma kryckor och grejer så hon får lite roligt i tillvaron.

Nu är det dags för lite kvällsfika, sen är det nog sängen som gäller trots allt.

Smsbombad

Haha det är så roligt, min syster bombar mig med sms - vilket hon inte brukar göra så ofta. Men just nu ligger hon på sjukhuset efter en mindre korsbandsoperation och hon har så tråkigt. Jag förstår henne, det är aldrig kul att bara ligga där och vänta på att någon ska komma och säga att det är okej för hemgång. Men i sista smset hon skrev så lät det som att sjukgymnasten var på ingång. Och det menas då med att hon förmodligen får börja röra sig hemåt.
Hon kom även på den smarta idén att använda internet via telefonen så jag har även fått inlägg ifrån henne på Facebook.

Dom goda nyheterna är att hon har lovat att hålla sig uppdaterad på bloggen under tiden hon är sjukskriven. Ja, man kan juh alltid hoppas. Det har hon i och försig sagt rätt många gånger nu. But I'll cross my fingers. Jag är nog den som tjatar mest på henne att uppdatera.

Well, jag ska väl försöka göra mig iordning för jobbet. Klar är jag i och försig. Jag var duktig och gick upp i tid, så jag har till och med hunnit diskat.
Jag får försöka sätta lite fart nu i alla fall, alltid är det något som jag har glömt eller som ska strula precis när jag ska åka.


Extra energi

Lika underbart fint väder att vakna till, som igår. Massa massa med extra energi bara strömmar in från alla fönster.
Idag blir det till att jobba på fritids, det betyder att vi är ute. Och det betyder att jag kan stå och gotta mig i solen. Ja, nästan i alla fall, samtidigt som jag har stenkoll på allt runt omkring mig.
Sen är det fullt ös till nästa ställe. Och däremellan har jag hunnit passat nycklarna vidare så att det är öppet på andra stället, eftersom jag stänger och det är ungefär samma tid som jag ska vara på det andra. Men har jag riktigt tur så kan jag få sluta tidigare. Då blir det inte så fruktansvärt stressigt.
Äsch, jag får helt enkelt ta det som det kommer idag.


Det är inte alltid som det ska vara

Ibland känner jag mig bara så ledsen. Jag visar det självklart inte. Men ibland blir det bara för mycket.
Ibland vill jag bara ha någon jag kan krypa upp hos. Jag försöker visa mig stor och stark, när jag egentligen bara är liten och svag.
Ibland gör det bara så ont. Ett litet naggande hål, som gör ont.
Ibland är det inte alltid som det ska vara, så som jag vill att det ska vara.

Ibland känns det bara inte rätt. Ibland är det jobbigt.

 


Frukost, nästan på sängen

Precis när jag hade planerat att kliva upp imorse, ringde mamma mig. Hon tänkte komma över med frukost från Subway. Lyx.
Det var bara för mig att slänga mig ur sängen och fixa till mig lite. Så har man det gjort. Jag har väldigt lätt för att springa runt i pyjamas halva dagen när jag är ledig såhär. Efter tjugo minuter kom hon med frukosten, underbart. Jag brukar annars inte känna mig hungrig direkt när jag vaknar, men idag gjorde jag verkligen det.
Och fint väder är det idag också. Det börjar alltså bli bättre, vi går verkligen mot ljusare tider.

Igår kväll ville inte riktigt internet sammarbeta med mig, alls. Jag blev tokig och stängde ner allt och la mig arg. Inte bra att sova när man är arg. Jag drömde, eller fantiserade snarare, om massa ilska. För det mesta var det jag som var arg på allt och alla. När jag vaknade första gången kände jag mig fortfarande arg på precis allt. Jag har väldigt lätt för att leta efter saker som gör mig arg och irriterad. Det var precis vad jag gjorde imorse. Fast när mamma ringde om frukosten kände jag mig lite gladare och på bättre humör.
Förhoppningsvis håller det i sig hela dagen också.


Söta Rimbo

Här kommer dom två filmerna som jag försökte lägga ut tidigare i helgen. Men eftersom det inte lyckades, gör jag ett nytt försök nu.

 

 


Bless the broken road



Rascal Flatts - nya storfavoriter!

Lite ego får man vara också



Korsord och strul med internetuppkopplingen

Jag tror jag blir tokig på min internetuppkoppling.

Den lever sitt eget liv skulle jag tro. Helt plötsligt får den för sig att den inte har någon täckning och så lägger hela skiten av. Hur kul är det på en skala om man är mitt uppe i något, som för stunden är viktigt. Eller intressant. Inte så kul kan jag meddela. Jag vet inte hur många gånger jag har funderat på att bara kasta iväg hela alltet och hoppas på att det blir bättre. Men då skulle jag säkert bara förstöra det ännu mer.
När det väl fungerar så är det så sjukt segt istället. Det tar en kvart för mig att komma in på olika sidor.

Fast jag tror att allt grundar i att jag har betongväggar, kan det vara så tro? Jag har absolut ingen aning. Som sagt, jag är värdelös på teknik. Vi går liksom inte ihop. Jag försöker vara snäll och jag ger den kärlek, men ingenting tycks hjälpa. Kanske lika bra att skänka bort det till välbehövande. Fast å andra sidan, då blir jag välbehövande, så det är lika bra att jag behåller det.

Jag valsade juh runt med min kära dammsugare tidigare idag, det kändes dock bra. Känns riktigt härligt när hemmet ser representabel ut. Då gör det liksom inget att jag får oväntat besök, om det nu skulle vara så - vilket det aldrig är, men man vet juh inte. Kaffebryggaren är i stort sett laddad med gevalia kaffe.

Åkte hem till mamma nu på kvällen också. Det slutade med att jag satt i köket med en av hennes korsordstidningar. Lyckades med rätt mycket, så så dum är jag nog inte. I och försig hjälptes mamma och  jag åt. Men jag brukar hjälpa henne annars också när hon försöker lösa korsord när jag är där. Det roligaste med henne är att hon ringer till mormor, så sitter dom och löser korsorden över telefon. Lite festligt sådär.

Nu har internetuppkopplingen dummat sig igen. Jävla skitsaker!!
Hrm, något fel hände när jag laddade upp två filmer på videofy.me tidigare, jag får försöka lägga upp dom igen och hoppas på bättre lycka den här gången.


Klappar mig på axeln

Men dra mig baklänges, är det inte så att solen tittar fram även idag. Jag har stått i fönstret och bara sugit i mig solljuset.
Typiskt att jag har planerat att städa. Och jag får absolut inte gå ut innan jag har dammsugit hela lägenheten. Kanske dumt av mig att planera städning just idag, men det måste juh också göras. Om jag inte vill storstäda exakt varje gång jag städar så är det nog rätt bra att hålla efter och försöka vara mästare över dammråttorna och inte tvärtom.
Jag är annars fruktansvärt dålig på att dansa runt med dammsugaren. Men det tar juh inte så lång tid att få det överstökat. Snart kanske jag har fått kläm på det här och då kanske det går av bara farten, vem vet.

Jag har nämligen insett hur jäkla tråkigt det är att sitta framför datorn precis hela dagen, eller tvn för den delen. Det händer liksom inte så mycket. Då är det roligare att slå sig ner och se att det är massor med människor som vi prata med mig. Eller bara slå på tvn och se på något bra program istället för att zappa mellan de få kanaler jag har och tillslut förstå att det går inte något bättre på tvn för tillfället.
Att det ska vara så svårt att göra sådant som är nyttigt istället för att försöka fördriva tiden framför skitprogram, eller framför datorn där det inte händer ett dugg på flera timmar.

Jaja, nu ska jag inte fastna här, när jag äntligen har glöden och andan uppe för något bättre. Det är nog bättre att jag återkommer när jag känner mig klar med städningen.
Jag bjuder på en bild medan jag dansar vidare till Rascal Flatts.


Försöka slå ihjäl lite tid, ledig dag

Igår efter att jag hade suttit vid datorn lite och fixat och trixat kände jag att det var dags för att koppla av lite i soffan.
Jag kände mig riktigt trött, men kände inte riktigt för att sova. Så jag gosade ner mig under filten och kollade på en film.
Jag hade inte sovit så många timmar natten till i går så imorse bestämde jag mig för att bara ligga och dra mig i sängen. Jag vaknade ändå halv tio, men försökte somna om vilket inte gick. Men jag hade absolut ingen brådska att kliva upp. Fast efter en halvtimme kunde jag inte ligga kvar längre.
Så nu är jag uppe.
Fast vad som ska hända idag har jag absolut ingen aning om. Jag är helt totalt ledig idag. Imorgon är jag ledig och på tisdag, fram till halv sex.

Jag tror nog att det kanske blir en del städande idag, roligare än så blir det nog inte. Jag vet inte om jag och syster ska åka och kolla på när Soso har träningsmatch ikväll. I fredags lät det som att det skulle bli så, men jag vet inte. Det återstår att se.
Men då har jag alltså hela dagen som jag ska försöka hitta på något annat. Hrm, det lutar nog åt städningen ändå. Hur som helst måste jag ändå försöka hålla mig hemma eftersom jag har en bil som inte är min, som förmodligen ska hämtas av sin rätta ägare idag.
Jag fick köra hem den igår efter bandyn då han skulle jobba natt och tyckte det var onödigt att sitta och åka fram och tillbaka flera gånger.
Automat är det också. Det var hur länge sen som helst som jag körde med automat. Lite läskigt, eftersom jag alltid letar efter kopplingen. Men den här gången gick det riktigt bra. Inte en enda gång råkade jag trycka på bromsen i tron att det var kopplingen. Så vi kom hem hela och säkra igår.

Trixar lite, charmar lite



Här visar Rimbo upp vad han kan.

Motion som heter duga

Idag har jag känt mig duktig. Igår blev det vin för hela slanten och oftast brukar man vara rätt seg dagen efter. Eller man försöker göra så lite som möjligt.
Men efter två promenader så var det åter dags för att spela lite innebandy. Som vi gör varje lördag. Jisses vad jag sprang,  det kändes som att det gav mycket mer den här gången. Eller alla vi hade kanske extra mycket energi. Alla gav i stort sett allt.
Två timmar bara flög iväg, och det är ändå rätt ovanligt. Men kul har vi nog ändå alltid.
Jag vet inte om det bara var jag, men jag tyckte jag blev rätt utsatt den här gången. Dom lyfte upp mig och lyfte bort mig. Jag hängde upp och ner över axeln.
Men de gick bra att spela ändå, om man bortser från dom gångerna då jag blev fasthållen. Det är väl kul antar jag, att jag är så liten så det är ingen match att bara lyfta upp mig och slänga mig över axeln och bara springa iväg med mig.
Till en viss gräns kan jag också tycka att det är kul. Lite irriterad blev jag kanske och jag tror nog att personen i fråga märkte av det lite grann.
Det är nog som alla säger; det är så tacksamt att reta dig.
Jag är väl medveten om att jag är fruktansvärt lättretlig. Men jag tror ändå att jag kan hantera det någorlunda.

Lite bilder

 

 

 

Lite fina bilder på den fina Rimbo.


Hur härligt är det inte att vakna med solen i ansiktet

Igår fick jag som sagt långväga finbesök. Eller långväga och långväga, inte direkt så långt bort ifrån. Men det är inte ofta vi ses. Petra åkte och hämtade Patrik igår efter jobbet. Hon trodde att dom skulle ha hunnit hem före mig, men det visade sig att vi i stort sett kom hem till mig samtidigt.
Då stog matlagning på schemat och eftersom alla var jättehungriga så var det bara att sätta igång. Patrik hade tagit med sig Rimbo också, så det blev självklart massor med kel med honom.
Det blev i alla fall en supergod middag, tyvärr tog jag inte några bilder på middagen, men den blev kanon.
Sen togs vinflaskan fram, något jag har längtat efter mycket. Vi hade även gjort grönsaksstavar och dip, istället för chips. Lite nyttigare, men det blev bra det med.
Patrik hade med sig sin kamera, ofcourse. Så det blev skapligt mycket bilder under det här dygnet.

Efter att alla hade åkt hem slog vi på en film mitt i natten och båda tokslocknade i en varsin soffa. Rimbo tyckte inte att det var så kul att vi sov, det fick jag märka. Han var på mig flera gånger under natten och morgonen. När jag väl vaknade till innan klockan nio kröp jag in till sovrummet för att försöka sova lite till, men det ville inte Rimbo att jag skulle göra. Då kom jag på den briljanta idén att om jag rullar in lite närmare väggen så når han mig inte.
Tror jag sov en timme eller så. Det gick verkligen inte att sova längre för solen lyste med full kraft rätt in i sovrummet. Hur härligt som helst att vakna till.
När jag klev upp så insåg jag varför hunden hade varit på mig så mycket. Han gick i stort sett med bakbenen i kors. Dags för rastning. Till och med så att det blev en liten längre promenad där han fick leka av sig också. Underbart väder.
En till promenad blev det för oss. Vi gick upp till mamma och pappa eftersom Petra och jag skulle skjutsa hem Patrik igen.

Morgonpromenad

Superfint väder idag, det utnyttjades på bästa sätt. Morgonpromenad med Rimbo där han fick leka av sig lite.


 


Solsken

Solen skiner! Åh underbara härliga sol!

Tänk vad lite solsken kan göra. Bara att vakna med solen i ansiktet gjorde mig på bra humör idag. Kanske finns det lite hopp ändå. Nu ska jag inte hoppas för mycket, när jag har gjort det tidigare har det bara blivit snöstorm igen. Men en liten gnutta hopp smyger ändå inpå mig när solen visar sig.
Det kanske visar sig att det blir en bra dag trots allt. Inte för att jag trodde något annat. Soso kommer över ikväll, vin står på schemat. Syster ska åka och hämta Patrik och förhoppningsvis hans hund, så kommer dom också över. Det känns bra, Var längesen vi träffades.
Vi säger alltid att vi ska skärpa oss, att det är dags att ses. Men så kommer det något imellan så skjuts det upp. Men nu erbjöd sig syster att hämta honom, eftersom hans bil är trasig. Ingen återvändo nu.

Hon vill nog köra så mycket som möjligt nu innan hon ska operera sig. Det låter som det på henne i alla fall. Inte mig emot. Jag jobbar sent idag så det skulle vara omöjligt för mig att hämta honom.
Men jag längtar till ikväll.

       


Snön den faller.. Det kommer bara mer o mer o mer

Det är galet vad det snöar ute. Hela dagen har det bara vräkt ner. Det verkar inte finnas något stopp på eländet. På jobbet fick jag jaga flaggor som flög iväg för att det blåste så fruktansvärt mycket.
En timme efter att jag hade skottat på lastkajen så hade det kommit massor med snö igen. Det är oändligt. Fy sjutton. Nu får det faktiskt räcka.
Pratade med pappa när han va påväg hem, han var riktigt less på vädret nu. Han fick köra en omväg hem för att skogsvägen säkerligen inte var plogad, eller så hade den drivit igen.
Plogbilarna lär juh ha fruktansvärt mycket att göra de här dygnet. Stackars dom som plogar, eller egentligen är det kanske inte det. Dom får juh ändå pengar för det. Fast nu har det varit såhär i tre månader, om inte mer. Nu borde ändå våren komma. Det sägs i och försig att det ska bli mildare nästa vecka.

Nej nu ska jag gosa ner mig i soffan med en kopp varmt te.

Det är just så jag är


Trots all detta deprimerande snöfall är jag glad. Det bubblar.


Happy happy girl

Igår var det en såndär kväll som man bara inte kan somna. Jag var jättetrött, riktigt trött. Men jag kunde inte somna. Jag kunde inte gå och lägga mig för det första. Men sen när jag kände att det var dags för att sova så kunde jag inte somna heller. Jag lekte med mobilen ett tag, kollade allt som gick att kolla på. När jag hade gjort det fick jag tvinga mig själv till sömns.
Vet inte riktigt vad det var med mig igår. Allt var upp och ner, bak och fram. Men ändå, ändå så känner jag mig glad. I flera dagar har jag varit glad.
Det känns bra, det är inte det. Men jag vet inte varför. Glad över livet kanske - vad vet jag.

Jag hoppas att det håller i sig i alla fall. Trots att jag har blivit sur och grinig har jag ändå, över lag, känt mig glad. Kanske börjar allt vända sig. Eller är det bara så att jag helt enkelt har accepterat att det är som det är och att det fömodligen, förhoppningsvis blir bättre.
Dumt att gå och sura över saker. Jag gör verkligen mitt bästa och mer kan jag inte göra för tillfället.
I just have to stick with it


Planet earth turnes..

Jag är för rastlös för att sova, för trött för att vara rastlös.. Allt är bara ut och in och upp och ner. Jag vet liksom inte hur jag vill ha det. Men jag måste bestämma mig snart, jag ska jobba imorgon.
Jag försöker verkligen pränta in att jag ska jobba. Känns som att jag annars kommer glömma bort det och sen inte veta vart jag ska imorgon. Är jag ledig.. Ska jag jobba.. Vart ska jag överhuvudtaget..?

Jag är verkligen på ett helkonstigt humör. Vet liksom inte vad jag vill. Kan man kanske kalla det övertrött? Man kan säga att jag är på bristningsgränsen kanske. Bristningsgränsen till vad.. Ja det var en riktigt bra fråga. Det känns som att det bubblar upp enda ner ifrån tårna. Det skriker i hela kroppen;
GÖR NÅGOT!
Men vad vill jag göra, vad ska jag göra.

Nu börjar det bli för mycket tänkande, jobbigt tänkande. Sånt tänkande som får mig att bli förvirrad. Sånt tänkande som gör mig matt, som gör att jag bara vill gräva ner mig och vänta på bättre tider.
Bättre tider just nu..,
Sommar! Jag vill bara ha sommar.
Snälla, snälla sommar, kom!

Absolut är det jättefint och mysigt med vinter, utan tvekan. Men det räcker nu! Jag har fått nog. Nu blir jag bara deprimerad av att titta ut genom fönstret och se att det har kommit ännu mer snö.
Är det försent för att gå i ide?


Det är hel knas till och från

Jag älskar verkligen att umgås med folk, man kan säga att jag är väldigt social av mig. Men det är inte ofta det märks. Jag satt och tänkte på det för ett tag sen, att jag är rädd för att störa alla. Jag vet inte vad det är, men jag får för mig att alla är upptagna och att jag stör om jag hör av mig.
När någon hör av sig till mig så är dom för det mesta alltid välkomna. Och det är inte så att jag har fullt upp jämt, när jag inte jobbar så är jag oftast bara hemma.
För jag jobbar visserligen väldigt mycket i perioder, men jag jobbar inte hela dygnen.

Men jag vet inte vad det är som har fått mig att tro att alla är upptagna hela tiden och att jag stör dom när jag hör av mig. Är man upptagen så brukar man för det mesta säga det. Och det brukar inte vara något fel med det.
Jag vet inte, någon störning är det i alla fall.
Det är inte för att jag inte vill umgås med vänner som jag inte hör av mig, utan det är för att jag inte vill störa. Jag vet att det låter knäppt, men det är så det är..

Är det också någon vrickad tvångstanke som har smygit sig på mig?

Jag ska minsann försöka

Jag har bestämt mig för att försöka lära mig dansen till Hoedown Throwdown. Jag tycker det ser så himla kul ut med linedance. Eller det där kanske inte är linedance just. Men jag tycker det liknar det i alla fall.
Ja vilket fall, så ska jag försöka lära mig stegen. Vi får se hur det går. Jag ska i alla fall försöka leta upp någon bra filmsnutt där man ser stegen ordentligt.

Nu ska jag kila till mamma för att se på film. Letade i alla fall rätt på filmen och då såg jag att jag inte ens hade tagit bort plasten ifrån den. Ops. Men sen kom jag ihåg att vi hyrde den filmen när vi tittade sist. Det var längesen, det var i och försig längesen jag fick hem filmen också. Har väldigt många filmer med plasten kvar. Kanske dags att ha ett ordentligt film marathon snart. Så att man kan se på alla filmer menar jag.


Det blev en "mittiveckan myskväll"

Jag behövde inte gå upp tidigt imorse för att åka och öppna på jobbet. Men däremot så sov jag rätt länge, kanske till och med lite för länge. Fast sen var jag uppe rätt länge igår också. Jag fick för mig att mysa till det lite, inte bara med den varma chokladen som jag skulle försöka värma mig med. Jag tog fram kiwi, digestivekex och pepparkakor också. Mumma. Och film såklart.
Så därför blev det nog lite för sent, men jag hade däremot inga problem med att somna. Jag brukar ha det, till och från. Men igår klarade jag mig ifrån det.
Juste, igår kväll fick jag för mig att byta gardiner också. Det är juh inte världens jobb eftersom jag bara har tre fönster som har gardiner, badrummet klarar sig utan tycker jag än så länge.

Idag ska jag till mamma för att se en film som hon inte har sett än, Flickan som lekte med elden, så jag lovade henne att vi skulle se den, den här veckan.

 

Har man lovat så har man. Och jag har juh liksom inget annat för mig idag. Kan kanske vänta någon dag till med att städa lägenheten igen.
Nej nu är det frukost som gäller, måste ha mat i magen.


Totalt igenomfrusen

Jag ångrar lite att jag inte hade med mig skridskor idag till jobbet. Det såg rätt kul ut faktiskt, och jag tror inte att jag skulle ha frysit lika mycket om jag hade rört på mig lite mer. Det blev rätt kallt att stå still i två timmar. Vi hade ändå tur att det inte blåste så mycket under tiden då vi var där.
Fast vi fick juh stå och vänta på bussen rätt länge, den var nämligen över en halvtimme sen. Men fram kom vi ändå tillslut. När vi skulle tillbaka till fritids stog vi för det första och väntade på bussen, den kom i skaplig tid. Men tror ni att hon öppnade dörren för oss.
Nope.
Där står vi, två vuxna och tio barn vid en busshållplats och väntar på att kliva på. Men så åker hon iväg. Vad trodde hon, att vi stog där för skoj skull? Roligt.
Det var juh bara för oss att börja gå tillbaka. Och det var en pärs vill jag lova. Ja, jag blev varm i alla fall.
Men när vi kom in så hade jag noll känsel i tummarna. Jag kunde inte ens knäppa upp byxorna. Det var bara att spola varmt vatten på händerna och hoppas på att dom skulle tina någolunda i alla fall.

Fast sen så behövde jag inte vara kvar så länge. Tror vi var kvar i en timme, sen hade alla barnen åkt hem. Jag kom nog därifrån kvart över fem eller så. Rätt skönt när man är helt igenomfrusen.
Så nu sitter jag här hemma och försöker allt jag kan att värma mig. Det ilar i fötter och händer, kanske hjälps det med lite varm choklad. Ska nog testa det, det brukar värma litegrann vilket fall. Annars får det väl bli en riktigt varm dusch och sen direkt sängen.

Imorgon är jag helt och hållet ledig, tror jag. Om det inte blir komplikationer för den som ska öppna på fritids imorgon bitti. Då är det i så fall jag som får åka dit i ilfart för att släppa in dom stackars barnen som ska komma dit.
Förhoppningsvis går det bra. I'll cross my fingers.

Hoedown Throwdown

När jag tittade på Hannah Montana filmen, fastnade jag för två låtar riktigt ordentligt. Den ena är Butterfly fly away. Okej, tre låtar. Två av dom blev jag tårögd av. Den andra är The Climb. Det var dom där två låtarna som var väldigt berörande. Det är ofta låtar och texter får mig att gråta, eller i alla fall känna den här klumpen som man får i bröstet. Väldigt ofta, och det är inte så himla kul.
Den tredje låten är den här, Hoedown Throwdown. Jag hade jättegärna lagt in den direkt här på min sida. Men det fick inte, så jag får göra såhär helt enkelt.

Dom här låtarna går i alla fall på repeat hos mig just nu. Ibland får man såna där knäppor så att man måste nöta en och samma låt miljoner gånger, innan man känner sig nöjd. Så är det för mig nu, igen.
Fast så farligt är det inte.

Nej, nu är det kanske bäst att börja göra sig lite i ordning, det är dags för jobbet om ungefär en timme.


Det ska tydligen vara såhär när våren står runt hörnet

Vilket väder, vilket väder. När jag skulle åka från jobbet så var min bil helt igensnöad. Sjukt. Visserligen är den redan vit, men nu gick det knappt att urskilja att det var en bil. Det hade drivit fruktansvärt mycket snö på bilen. Och när jag skulle sopa bort det så satt det fast. Tung tjock snö över hela bilen. Inte hade jag varken lust eller tid att sopa och skrapa noga. Jag hade fått vara kvar på jobbet ett tag pga av att en mamma var försenad för att vädret är som det är ikväll. Och hungrig som ett djur var jag också.
Inte nog med det, dom hade inte plogat på parkeringen heller. Det blev en rivstart ut på vägen. Vilken satans tur jag hade som inte åkte på en sladd eller råkade kollidera med bilen som jag såg kom runt snövallen.
Milda Matilda vilket väder vi har.
Förhoppningsvis kommer våren mycket snart. Sprang på en granne nu ikväll och hon sa att det är vår nu, såhär är det tydligen. Jag verkar glömma bort det varje år i såna fall. Hon sa i alla fall att det brukar komma i omgångar innan våren verkligen sätter in. Jag kan inte göra annat än att tro på hennes ord. Och verkligen hoppas på att det vänder snart. För jag orkar verkligen inget mer!
Nu vill jag känna solen värma mot min kind. Jag vill kunna gå i tunnare kläder och inte se ut som en michelingubbe varje gång jag ska gå ut. Och inte nog med de så ser man ut som en snögubbe också, on top of that, när man har varit ute en liten längre stund.

Imorgon blir det en dag ute igen. Vi ska ut och åka skridskor med barnen, för det verkar som att det kommer vara skridskoväder om det fortsätter såhär. Kanske lite mycket snö, men då är det väl bara att skotta skulle jag kunna tänka mig. Men så länge det är någolunda lugnt och fint väder så går det ingen nöd på mig. Det är rätt härligt att vara ute då.
Det visar sig helt enkelt imorgon.


Mamma min mamma

Till min underbara mamma! Jag älskar dig!


Onödiga förhoppningar, vädret går det inte att lita på.

Skapligt seg man är efter att ha jobbat sen klockan nio imorse. Och alla barn har varit riktigt självgående hela dagen. Enda gången jag kände att jag gjorde något var efter lunch, när vi va ute och stojja i snön. Inte för att jag gjorde något, men barnen. Och snöat har de gjort också. Precis hela dagen! Inte speciellt kul att vakna till direkt. Jag som verkligen hoppades på att våren va här nu. Men icke. Får hoppas ett tag till då. Nej, om man kanske ska göra ett sista ryck nu innan jag kan börja röra mig hemåt.

RSS 2.0