Katt på vift


Petra tyckte att jag skulle följa med på en promenad med Loke. Men först stannade vi till hos mig för att jag skulle kunna byta kläder eftersomd det hade börjat blåsa så väldigt. Då kom hon på den (inte så) briljanta idén att ta med mina katter upp till mamma och pappa för att sedan gå tillbaka hem med dom. Mina katter har aldrig varit ute mer än runt husknuten i koppel. Men idag så tänkte vi att dom kunde få vara ute en längre stund eftersom dom alltid vill komma ut. Det var inga problem att sätta på dom selen och koppel, även att få in dom i buren var inte heller några problem, Petra skulle ha med sig den hem nämligen, men när vi satte oss i bilen började dom låta. Katter verkar inte gilla bilresor. Den här resan var ändå inte så lång.
Ibörjan var dom jättenyfikna, men ändå rädda för allt nytt. Mamma och pappar har tre utekatter också och dom kom självklart fram för att nosa. Men Läncis och Lusse fräste bara så dom stora äldre katterna blev rädda och sprang. Eller jag vet inte om dom blev rädda men det verkade som de eftersom allihop satt under trappen. 

Resan hem var juh inte den lättaste vill jag lova. Hunden var juh stor och läskig, det blåste storm ute och det var blött under tassarna. Båda två vägrade gå en centimeter till. Vi fick bära dom vissa sträckor eftersom annars skulle vi aldrig komma hem och Loke blev otålig. Men inte vill väl katter bli burna hela tiden, men inte ville dom gå framåt heller. Efter mycket om och men kom vi ändå hem till mig. Jag lämnade bara in dom hemma eftersom vi skulle gå tillbaka igen. 
Nu när jag kom hem så verkar dom inte så jätteglada på mig. Och dom verkar även vara helt slut så ikväll kanske jag får en lugn hemmakväll utan att jag behöver jaga runt dom. 

Lite bilder ifrån våran lilla utflykt tänkte jag bjuda på. 


                                                                  

Roadtrip to Thun´s

Det blev en tripp till Almunge (grannkommunen) med Renée och Petra. När vi ändå hade tagit oss dit så tänkte vi att vi lika gärna kunde åka vidare till Thun´s. Det var hur länge sen som helst jag var där.
Renée hörde av sig till mig nästan precis när jag hade vaknat. Jag blev lite förvånad faktiskt när jag såg att det var hon som messade. Jag trodde att hon skulle sova länge och att det var jag som skulle höra av mig till henne. Men hon hade inte sovit på hela natten. Jag förstår inte hur hon orkade vara igång hela dagen, men hon måste ha gått på sparlåga eller lagt i sista växeln. Jag hade inte orkat utan somnat efter halva dagen eller så.
Det var juh superfint väder idag också, det var till och med varmt redan på morgonen. Jag var verkligen laddad för en liten roadtrip med flickorna. Renée bjöd in mig på frukost imorse också. Alltid kul med sällskap när man äter. Vi hade bestämt att vi skulle åka senast elva så vi skulle hinna gå runt utan att stressa. Eftersom vi ändå hade ätit klart innan tio så åkte vi redan då.
Först när vi kom fram till ICA Krysset i Almunge var de massa knas med paketen, Renée fick inte alla paket hon skulle ha trots att hon fått bekräftelse att alla hade kommit dit. Men det var bara att skaka av sig de negativa och fortsätta till Thun´s. Renée hade aldrig varit där så jag och Petra tyckte det var en smart idé att ta med henne dit då. Jag hade inte planerat att handla något alls men det första jag såg var ett par solglasögon. Det var jätte längesen jag köpte nya så det var verkligen på tiden. Men sen åkte det ena efter det andra ner i korgarna för alla tre. Petra skyllde allt på att man inte ska handla på tom mage. Tydligen så påverkar det även när man handlar kläder. Kanske endast henne också. Jag var också hungrig men det påverkade inte mitt shoppande. När vi väl var klara där gick vi över till Go'Biten som är deras lilla lunchrestaurang för att äta lite. Dom hade inte direkt det bästa utbudet av mat så det fick bli en tunnbrödrulle för min del. När vi åkte hem var klockan bara halv ett. Förstå vad mycket man hinner med när man går upp i tid även fast man inte jobbar. Jag ska nog fortsätta med det i framtiden, nu när solen och värmen har kommit.

En tornado utanför förnstret

Jag åkte ner och fikade lite på jobbet idag. Jag behövde egentligen inte åka dit idag men jag kände för lite sällskap så jag pratade med syrran. Hon jobbade där idag fast egentligen gjorde ingen av dom så jättemycket. Inte för att man behöver anstränga sig när man har 5 tonårsbrudar som sköter sig själva. Det blev mest att vi satt i soffan med en kopp kaffe och snackade lite skit. Chefen var på ett fruktansvärt drygt humör och ville slåss hela tiden. Tyvärr fick han inte det. Eller tyvärr och tyvärr, han ville sticka kniven i mig sa han bara för att "reta" mina organ litegrann för han ville inte göra det på sig själv eftersom det skulle göra ont. Men det var inte någon av oss som gick med på det.

Jag undrar vart det fina vädret tog vägen idag, när jag åkte hem ifrån ICA efter att jag varit på jobbet blåste det storm ute. Det hördes rätt så väl under yogapasset med. Det ven i knutarna och jag kände vindpustarna in i salen. Men så är det varje vår har jag för mig. Det är i och försig bra att det blåser eftersom det torkar upp i marken. Men det är lite jobbigt när man sitter här hemma och fryser för att det blåser in. För även här hemma känner jag hur kallt det blir. Det är typ vinddrag på glovet, jag fryser vilket fall om mina fötter. Man kan nästan se tornados dra förbi fönstret om man tittar riktigt noga. Skulle jag gå ut nu tror jag att jag skulle blåsa bort. Då är det illa väder ute. Men jag hoppas på att det är fint ute imorgon. Vet nämligen inte om jag kanske ska ta en roadtrip till grannkommunen. Vet inte ens om det är grannkommun men de borde det nästan vara.
Jag får höra av mig till Renée för att se hur det blir imorgon eller om hon kanske har hittat någon annan att åka med.

Nu ska jag ta mig något att äta. Man blir hungrig av att yoga har jag märkt. Men jag känner även att det spänner lite i magen. Är jag så jävla otränad så jag får träningsvärk av ett yogapass? Det verkar inte bra alltså. Jag får nog väcka liv i alla muskler som har tagit semester, dom har fått vila alldeles för länge nu.

Solen skiner, himlen är blå

Jag har varit vaken jättelänge nu. Men jag har inte gjort så mycket, däremot har jag pluggat litegrann, beställt mer böcker. Jag har varit lite seg på den fronten och kommer alltid på det när det nästan är försent. Men jag har köpt några så nästa månad får jag köpa resten. Eller nästa gång jag får pengar. Nu hoppas jag bara på att böckerna kommer med ilfart till brevlådan. 
Solen skiner också jättefint idag. Jag har öppnat fönstret i alla fall men jag får väl försöka ta mig ut en sväng med. Måste åka till affären och köpa kattsand så då får jag lite friskluft ändå. Men nu hör jag hur grannarna springer i trappen. Då får jag vänta ett tag till. Jag gillar inte dom sådär super mycket. Varje gång jag hör eller ser dom så kommer Thomas Järvheden's låt Grannar upp i huvudet. Den är så klockren. Det kanske inte stämmer in helt och hållet men litegrann i alla fall.

Men jag ska nog försöka röra mig ner till affären så jag kan göra lunch också. Jag är hungrig som en gnu. Inte för att jag vet hur hungriga dom kan bli men det låter bra när man säger så.
Nog pratat om det nu, annars svimmar jag nog av hunger. Ska kila iväg nu så jag har det gjort.

Manikyr

Imorse satt jag och kollade runt lite på nätet och hittade ett manikyrset.
Med UVlampa och allt.
Det råkade skickas hem till mig nu.
Jag kunde verkligen inte motstå.
Eftersom jag inte går till salong och fixar mina naglar längre så är det väl lika bra att jag lär mig göra dom fina.
Eftersom det är på mig själv och eftersom det är jag som gör dom,
så kan jag juh inte klaga.
Jag har funderat på att utbilda mig till nagelteknolog (tror de heter så).
Men vi får se vad som händer och sker i framtiden.

Män som hatar kvinnor

Jag var och tittade på Män som hatar kvinnor idag med mamma. Vi åkte några timmar tidigare för att hinna gå in på Chilli och strosa runt. Fan vad med fina saker dom har där. Möbler i mängder. Jag skulle kunna köpa hela butiken och använda allt. Men jag skulle nog först behöva ett jättestort hus med massor med rum så jag får plats med alla soffor och bord. Även flera matsalar. Fanns massor med fina matbord också. Jag kom hem med en ny gardin bara. Men det blir så när man vill ha allt. Då köper man sällan något. Men en ny svart gardin köpte jag till vardagsrummet. Riktigt fint blev det. Synd bara att katterna inte kan låta den vara.
När vi var klara där åkte vi vidare till JYSK, mamma var ute efter dynor som hon behövde till en låg bänk i hallen. På JYSK hittade vi i alla fall beiga kuddar. Dom passade jättebra till den vita bänken.
Efter det blev vi jättehungriga och vi hade även tid på oss att äta trodde vi. Det blev MAX, jag älskar MAX! Hellre äter jag där än på McDonalds. Men det var inte bara vi som var hungrig. Hela restaurangen var fylld av massor med människor. Det var tamigfan barn överallt. Skrikande sådana. Mat ro, någon som vet vad det är? Klockan tickade i alla fall och jag började känna mig superstressad. Det blev att man slängde i sig maten och sen hade man ont i magen istället. Ont i magen och stress är ingen bra kombination. Speciellt inte när man ska köra i Uppsala bland massor med bilar, bussar, rödljus och rondeller. Och leta parkering var juh bara att glömma, inte i närheten av biografen i alla fall. Jag höll nästan på att köra på en stackars oskyldig människa mitt i alltihop. Hon klarade sig och jag med, lite chockad dock fast det gick över rätt fort när vi väl hittade en parkering. Eftersom vi parkerade långt bort (vid Katalin, de är långt) fick vi gå hela vägen. Och jag kände mig mer och mer stressad. Skulle vara just min tur att missa tiden. Men icke då, vi klarade det där fint. Fick till och med vänta på att dörrarna skulle öppnas till salongen.
Jag drog juh ner medelåldern lite kan man säga. Det var bara äldre människor, nästan bara. Självklart fick jag en stor pluffsig gubbe framför mig så jag hade hans stora burriga hår mitt i synfältet nästan. Att jag alltid ska hamna bakom stora människor. Det var tur att de inte var någon textad film. Då hade jag inte sett ett skvatt.
Filmen var skitbra! Inte många svenska filmer som brukar vara bra, men nu på senaste har jag sett flera stycken bra svenska filmer. Men den här var nog bäst. Synd bara att jag inte tog samma initiativ som mamma och gå på toaletten innan filmen började. Efter en timme började jag känna att det krisade. Det värsta jag vet är att gå ut ifrån salongen mitt under en film. Men sen kände jag att jag inte kunde hålla mig längre. Jag hade kissat på mig om jag inte rörde mig. Jag fick smyga ut i alla fall och då såg jag vad klockan var. Det var bara tio minuter kvar av filmen, knappt och det var kö på toaletten. Lika bra att gå in igen. Jag hann knappt sätta mig och sen var filmen slut.
Attans otur..

090328

Jisses vad jobbigt det var att åka till skolan idag. Men det var fruktansvärt intressant och det är faktiskt roligt att träffa alla i klassen. Men det är synd att jag inte orkar sitta så länge egentligen. Jag blir så trött av det. Men jag klarade mig igenom hela dagen.
Jag skulle egentligen ha lunchat med Emma idag, men vi fick bara 40 minuters lunch. Vi brukar oftast få en timme och då hinner man åka iväg en sväng för att äta. Men jag ska försöka styra upp minst en lunch nästa vecka med Emma. Annars kanske vi kan hitta på något annat också. Det beror på hur duktiga vi är på att planera. Jag försöker vara duktig på på att planera, men oftast blir det bara pannkaka av allt. Det blir liksom inte riktigt som jag vill.
När jag slutade skolan i alla fall så bjöd mamma på middag. Grillad kyckling och potatissallad, och lillsyrran hade varit så duktig och bakat äppelpaj. Det var riktigt gott. Hon har också hela dagen försökt lägga ihop ett pussel som hon fått i födelsedagspresent. Det slutade med att jag, mamma och hon satt i hennes rum och försökte lägga ihop det. Det tog minst en timme att göra det. Motivet föreställde en katt i en spagettiskål och jag satt där med dom där jävla spagettibitarna i handen hela tiden. De förstörde allt för mig. Det gick liksom inte ihop. Och inte nog med det, min fot somnade hela tiden. Vi satt på golvet och det är inte direkt det skönaste. Byxorna satt för tight så så de var också fel, det  var bara att knäppa upp knappen och allt blev bra. Men inte gick det att fixa foten. Så jag fick sitta där i över en timme med en somnad fot. Illa.
Ikväll var det även så att man skulle släcka ner i en timme. Vi släckte ner och tände massa ljus. Det var faktiskt riktigt mysigt. Men lillsyrran sprang runt med en ficklampa. Så kan man också göra. Jag väntade till timmen var över och sen åkte jag hem så jag slapp treva i mörkret här hemma.

Juste. Glöm inte att ändra klockorna i natt. Annars kan det bli så illa att ni försover er imorgon, om ni har någon tid att passa vill säga. Jag och mamma ska in till Uppsala imorn och se på bio. Men först ska vi nog gå en sväng på CHILI, mammas favoritaffär.

En shopaholics bekännelser

När jag satt på jobbet kom jag och tänka på min vän Zandra. Vi har sagt flera gånger att vi ska ta en fika och träffas. Så då kände jag att det var dags att slänga iväg ett mess till henne. Hon kom över och drack kaffe med mig. Det var kul att snacka lite skit. Det förgyller alltid min dag, man får liksom ventilera sig. Vi har snackat om att ha en vinkväll men det har aldrig blivit av riktigt. Så nu hoppas jag att vi inte skjuter upp det så  länge till.
Zandra blev kvar enda till stängning. Det va skojsigt.
Efter jobbet åkte jag upp till mamma och pappa. Dom hade varit så snälla och köpt hem pizza till mig. Sen var det raka spåret till bion som gällde. Synd bara att det började snöa här ikväll. påväg in snöade det inte så jättemycket och tur var väl det.
Jag och Petra kom till bion 40 minuter innan den började, det är verkligen drygt att sitta och vänta. Det var inte alls många som var och tittade heller. Men filmen var riktigt bra. Den hade nästan allt, på vissa saker kunde man nästan känna igen sig själv. Jag har gått och blivit en liten skofantast och det fanns nå fruktansvärt fina skor med i filmen. Jag skulle kunna köpa dom alla.
Tyvärr så kunde man, som med nästan alla filmer, förutse slutet. Men det är väl en tjusning med det också.
När vi gick ut ifrån biografen hade det snöat massor. Det snöade fortfarande, och det är lite läskigt att köra hem i tung, blötsnö. Det blir spårigt och jävligt. På vissa ställen lydde inte bilen mig mig men vi kom hem helskinnade.
Nu ska jag läsa lite eftersom jag ska till skolan imorgon. Usch, jag vill egentligen inte men jag måste. Jag får inte hem familjen till mig heller. Det blev tydligen ändrade planer. Så får se vad som händer imorgonkväll.
Något skoj kan man nog alltid hitta på. Är juh faktiskt ledig på söndag.

Jag kommer sakna dig!

Det har varit en seg morgon idag. Jag drog mig extra länge och jag har fortfarande inte klätt på mig än. Men det känns som att jag inte har sådär jättebråttom. Hela jag känner mig seg, jag förstår inte. Jag gjorde inte något jätteansträngande igår och jag var inte vaken så länge heller. Förr var jag uppe till två-tre på nätterna om jag var ledig eller började senare. Men det går inte längre. Det håller inte i längden har jag märkt. Men det var väl en period som jag hade bara. För nu blir jag trött redan vid nio-tio tiden liksom. Men de är bra, då sover jag inte bort dagarna.
I och försig  har jag inte gjort något vettigt på förmiddagarna, förutom när jag har följt med mamma och handla typ.
Imorse ringde min syster mig. Det märks när hon sitter hemma hos sin karl helt ensam och har tråkigt. Hon ville dra med mig på bio ikväll. Det är juh inte helt fel faktiskt. Petra vill inte sitta hemma och tråka ikväll sa hon. Och den filmen har jag ändå sagt att jag vill se -En shopaholics bekännelser. Det ska tydligen vara bra enligt några vänner.
Men innan dess ska jag jobba också. Det känns så bra att inte sova fram till tolv, halv ett och sen stressa i sig mat och grejer utan jag kan ta det lugnt. Jag ska nog försöka plugga lite grann innan också. Vet inte om jag har någon möjlighet att göra det på jobbet som jag brukar. 

Igår var det sista gången jag träffade mamma och pappas hund, Selma, dom tog bort henne idag. Hon var en Alaskan husky. Hon var väldigt stressad, nästan sönderstressad och på ett sätt kan jag nästan tänka att det var de bästa för henne. Den senaste veckan har hon varit rätt nedstämd också. Hon var i grunden en hundgårdshund och redan när dom fick hem henne så var hon väldigt stressad. Men hon var på ett sätt en underbar hund.
Jag kommer sakna henne! 
 


090326

Syster hade varit så snäll och köpt en ny burk med hårfärg till mig. Eftersom hon hade missat några fläckar. Nu ser det i alla fall bra ut. Jag har aldrig färgat håret på mig själv så det blev en utmaning för mig. Speciellt eftersom allt var i bakhuvudet, man har juh inte direkt ögon i nacken. Men det gick bra tillslut. Och jag använde inte hela flaskan så då fick mina småsystrar slingor i sitt hår. Jag vet inte hur resultatet blev. Men jag lär väl få se det imorgon.

Jag tycker det blev bra i alla fall!

Däremot så är det inte den roligaste dagen idag. Mamma och pappa ska ta bort en av deras hundar imorgon. Det känns rätt tråkigt. Men det fanns liksom ingen annat alternativ, men jag kommer sakna den hunden. Speciellt hennes blåa ögon.
 

Idag är jag duktig

Förhoppningsvis är det påväg att vända för mig. Solen skiner ute och ändå har jag inte varit ut något. Jag har suttit inne här, framför datorn och försökt knopa ihop saker till skolan. Jag har lyckats med lite grann. Jag har även varit så duktig att jag har betalat räkningarna. Det känns också bra. Kanske inte så bra i och med att pengarna försvinner. Men jag har hellre någonstans att bo än att jag handlar upp alla pengar på kläder eller massa onödiga saker innan räkningarna är betalda.
Men däremot har jag inte ätit någon lunch för att jag har suttit slukad vid datorn. Men det ska de bli ändring på nu. Magen skriker, vrider och vänder på sig för att den är så tom.

Jag har insett att det inte blir sådär jättelånga inlägg men det kommer också så småningom. Jag lovar.

Inte så lyckat

Efter jobbet idag åkte jag för att inhandla hårfärg. Hade bestämt mig för att det var dags för att göra något åt mitt hår. Jag frågade min syster om hon kunde följa med mig hem och hjälpa mig. Så nu har vi fixat och donat. Det blev även så att hon fick färga sitt hår också. Hennes blev bra. Men mitt.. Vi kan väl säga såhär, Petra ska köpa ny färg imorgon. Hon sa visserligen innan vi började att hon inte var så duktig på att färga.
Men förhoppningsvis kommer det upp en bild imorgon på hur jag ser ut. För nu tänker jag sitta hemma till jag har färgat om det.

Nu ska jag skjutsa hem henne och sen lägga mig och sova. Kanske ska se Fråga Olle först.


Snart är det väl min tur ändå

Idag är det också kanonfint väder ute och jag sitter inne. Igår när jag var ledig så var det inte såhär fint. Varför ska det alltid vara fint när jag jobbar och snöa, blåsa och härja när jag är ledig? Det känns inte som att jag har vädret på min sida. 
Men däremot känns det att vi går emot ljusare tider. Jag känner mig mycket piggare och gladare. Det blir man alltid mot våren. Då försvinner lite av det mörka, dystra som har hängt med under hela vinterhalvåret. Jag har planerat att när jag blir äldre så ska jag bo utomlands på vinterhalvåret. Där det är varmt och skönt. Men först måste jag bli rik. Det är ett större problem. Jag förstår inte varför allt ska vara så svårt jämt för. Kan det inte bara gå vägen för mig någon endaste gång. Snart måste det ändå vara min tur att ha tur. Jag tycker det i alla fall. 

Jag läste mitt horoskop idag också. 

VARDAG:

Vila när du känner dig trött och lyssna på kroppen när den säger ifrån.

KÄRLEK/RELATIONER:

Anbuden till romantik kan bara rasa ner idag, tänk igenom valen noga innan du slår till.

PENGAR/ARBETE:

Det förefaller som om visst risktagande kan löna sig just nu

DAGENS CITAT:

Voltaire - Ett fyndigt ord bevisar ingenting.

LYCKONUMMER:

26

Jag vet inte om jag kan tro så jättemycket på det som står där idag. Det känns inte som en sådan dag.


Vädergudarna kunde inte bestämma sig idag

Jag har haft en heldag med min mor och lillasyster. Vi var iväg och storhandlade. Jag följde bara med som sällskap typ. Det kändes som att jag behövde komma ifrån byn ett tag. Synd bara att det har blåst storm hela dagen och dessutom så har inte vädergudarna varit så överens. Samtidigt som solen  sken så snöade det. Men inte hela tiden. Kallt har det däremot varit hela tiden. Minusgrader, och blåst är ingen bra kombination.
Men jag har ändå hittat massa saker som jag vill ha i mitt hem. Men jag kan inte ha allt för katterna skulle bara ha sönder sakerna. Får försöka komma på någon bra lösning på det.
Sen var det bara att åka hem för att äta mat och sen åka och jobba. Eftersom det är våffeldagen imorgon så gjorde vi våfflor till barnen. Det är så gott med våfflor, grädde och sylt.

Nu har jag blivit jättehungrig igen. Jag kollar på cock-a-long med Gordon Ramsey på trean och det ser så sjukt gott ut. Måste nog ta mig något att äta innan jag går och lägger mig. Annars kommer jag garanterat inte att sova i natt. Det går juh inte att sova med tom, skrikande mage.
Detta får jag fixa snarast!


090324

För en gång skull så är jag uppe i tid. Jag är påklädd i lagom tid. Annars när jag är ledig eller börjar senare så går jag alltid i pyjamas sent in på eftermiddagen eller precis till jag ska åka i stort sett. Det kan kanske bero på att mamma är påväg till mig och vi ska åka snart. Jag ska följa med till sjukan tror jag det var, men mamma och lillsyrran. Sen ska vi handla lite också. Och jag kände att jag inte ville sitta hemma hela dagen. I och försig skulle det vara bra. Då kan jag plugga, men jag har ingen motivation och då tänkte jag att jag kanske får mer energi till det om jag bara kommer ut från lägenheten en sväng. Det gick bra sist jag gjorde så. Det kanske fungerar en gång till.
Men min mamma har inte kommit än. Hon sa att hon skulle vara här halv tolv men hon har inte synts till än. Hon som brukar vara i tid, kanske dyker hon upp vilken minut som helst.
Ikväll ska jag jobba en sväng med. Det blir nog förhoppningsvis inte så ansträngade, det orkar jag inte. Vi får se hur det blir.
Igår var jag ner och hämta syrran på jobbet och då pratade jag med Mary om Husarölägret som vi alltid åker på. Jag har juh fått för mig att vi är sent ute. Men dom hade inte ens lagt ut det på hemsidan. Men vi fick däremot med oss papper om priser och sådant som är bra att veta. Jag längtar verkligen till den dagen vi åker ut. Det är så fruktansvärt härligt att vara där ute med alla underbara människor. Det känns inte direkt som att jag jobbar då utan det känns mer som en semester.
Vem skulle inte tacka ja till en vecka ute i skärgården?

Ett bättre jag

Kvällen yogapass var värsta träningen. Fast egentligen var det inte jobbigt, men man fick jobba mycket med benen och magen. Försöka stärka musklerna så att ryggen mår bra. Det kändes riktigt bra och jag märker själv hur mycket bättre jag mår efter varje gång vi slutar.
När vi gick därifrån kom yogainstruktören fram till mig och mamma. Hon frågade mig om jag tyckte det var kul att gå på yoga. "Ja, det är jättekul." Jag tycker verkligen att det är kul. Hon sa att det märktes. Det syns på mig att jag mår bra, att jag mår bättre sen första gången.
Klart det är kul att det till och med syns på mig att jag mår bra. För jag känner hur mycket jag har förändrats, känslomässigt, sen jag började med yoga. Hon har funderingar på att starta en ungdomsgrupp och tyckte jag skulle kolla runt om det fanns andra som var intresserade. Som är i min ålder.
Jag menar, höra mig för kan jag alltid göra. Det finns säkert några fler som är intresserade. I alla fall på att testa och se hur det är.

Det roligaste va när hon sa att jag verkar vara mottaglig och mamma svarar - Ja, hon är mottaglig för det mesta.

Finns det olika stadier?

Jag tror att jag har kommit fram till en sak och rätta mig om jag har fel. Men det finns olika stadier av saknad, eller när man blir lämnad kanske jag ska säga. För först känner man sig förkrossad, man är ledsen för att allt man trodde fanns bara var en "bild" och nu är bilden riven, försvunnen. Det är bara du kvar, lämnad ensam och allt du trott på är som bortblåst.
Sen kommer man till det stadiet som man kan kalla "aldrig-mer-stadiet". Det är då man tänker och säger "jag ska aldrig mer utsätta mig för detta. Aldrig mer!" Eller så överdriver man (som ofta jag kan göra) och säger att det här var den sista, jag går i celibat, jag ska bli nunna. Jag klarar mig mycket bättre utan allt skit. Man tror att allt blir bättre. Men ändå så tänker man på det man har haft och man saknar och vill tillbaka.
Vad kommer sen då? "Jag tar vad som helst, vem som helst." Det är då man struntar i vad man gör, litegrann. Man vill bara känna sig omtyckt och känna av närheten. Man vill pyssla om någon, man vill bli ompysslad. Men samtidigt så spelar det ingen roll om känslor är inblandade. Bara det finns någon där som man kan luta sig emot. Men samtidigt vill man vara själv och slicka sina sår. Försöka läka sitt hjärta.

Det är där jag är nu, tror jag. Men ändå så är jag lite arg för att det är som det är. Jag sitter i ett hörn och slickar mina sår samtidigt som jag längtar. Jag längtar bara efter närheten inte personen i sig. För det kommer aldrig bli så igen. Det är därför det inte spelar någon roll vem eller vad det är. Inte i det här stadiet. Eller?
Men vad kommer efter det här då? Kommer det något mer eller stannar man kvar här. Eller försvinner allt man någonsin känt och man känner inget mer?
Har jag fel kanske?

Nu strejkar allt på samma gång

Jag är kär! Eller inte kär som i kär utan jag är kär bara. Jag smälter varje gång jag hör musiken. Fy fan så bra det är, bra dom är.
Men jag förstår inte riktigt, när man var liten och blev kär i varenda kille spelade ingen roll om han var känd eller inte. Men då var man så kär så det gjorde ont så fort man tänkte på honom. Det var nästan så man grät ibland. Hur kan det vara så att man tillåter sig själv att känna så gång på gång.
Nu har jag hamnat i samma sits igen. Han har en sån underbar röst så det gör ont varje gång jag hör den. Sen att han är snygg också det är juh bara ett plus. Då har man något att titta på liksom.
Men hur kan jag tillåta mig tänka och känna så? Självklart försöker jag fokusera på alla men så fort jag hör en låt så känner jag hur det hugger till. När jag hör musiken känner jag mig så dålig. Alltså, varför har jag inte levt annorlunda, gjort andra saker som jag har velat göra hela tiden. Varför ska jag sitta hemma och må dåligt av musik som jag älskar, bara för att jag inte har gjort något spännande tidigare. Det blir liksom kortslutning i hjärnan och känslorna strejkar och jag kan ändå inte sluta lyssna på dom.
Det är fan konstigt hur kroppen fungerar. Jag känner liksom en längtan, en saknad, sorg och lycka på samma gång. Bara just nu. Kan kanske vara för att jag har tänkt lite för mycket nu på denna korta stund. Men det är bra, då mår man bättre sen.
Musiken är som terapi för mig, som säkert för många andra också, och jag skulle inte vilja vara utan den för allt i livet. Även fast man kan må dåligt en stund så blir det alltid bättre efter ett tag och musiken gör alltihop. Den får mig att må dåligt samtidigt som den får mig att må bra.
Det blir som en känslomässig bergochdalbana.


090322

Det var supergott med en sliskig pizza, trots att jag inte var bakis. Det var rätt roligt att se Petra och Emma, dom mådde inte speciellt bra kan jag juh säga. När vi satt på pizzerian kom Andreas förbi också. Så det blev att vi satt där i två timmar och bara snackade en massa skit. Men sen orkade vi inte sitta kvar där så jag och Emma drog in på ICA och köpte cola och kakor och åkte hem till mig för att fika lite. Petra åkte hem men Andreas och Emma följde med mig hem och drack lite kaffe. Emma drack cola.
Andreas drog vidare för att fika hos nästa vän och jag skjutsade hem Emma, tyckte inte att hon skulle gå hem själv i mörkret, inte i hennes tillstånd som hon var i idag.

Nu ska jag krypa upp i soffan under filten och dricka cola och äta chips. Försöka tänka lite andra tankar. De tankar jag tänker nu ska jag inte tänka. Jag tillåter mig inte att göra det. Det är inte bra och jag har lovat mig själv att inte tänka så. På det. 
Men snart så blir det bättre hoppas jag. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Pizza!

Nu börjar det bli segt här på jobbet. Usch för sena kvällar och tidiga mornar säger jag bara. Men jag har hunnit med att ha frukostdejt här i alla fall. Petra och Suckpipe kom förbi och käkade lite med mig. Hrm, dom såg inte alltför pigga ut, konstigt. Emma kom senare hon också. Inte heller hon var på topp idag. Dom dalade ner rätt ordentligt sen igår. Jag själv är bara trött och därav seg. Jag vill bara stänga här nu och inte bry mig om att se glad ut varje gång jag går ut och möter en kund framme vid kassan. Det är nästan så att man får träningsvärk i käkarna.
Emma och Petra har bestämt att vi ska åka och äta en sliskig pizza på pizzerian sen när jag har slutat. Det går absolut inte att tacka nej till. Sånt är underbart gott "dagen efter".

Jo, abropå snöstorm, min karl (som inte är det längre) ringde mig idag. När jag såg hans namn dyka upp på displayen blev jag lite ställd. Jag trodde han hade ringt fel, sen trodde jag att han ringde för att skälla ut mig (varför tänkte jag så? Ingen aning) men så var inte fallet. Han var mycket trevlig och bad om ursäkt för att han inte hade svarat på ett mess jag skickade förra veckan. Och sen så pratade vi lite allmänt. Men det kändes bra. Jag skötte mig bra där. Klapp på axeln.

Underbart är namnet!

Fruktansvärt kul hade vi igår. Jag och Sofie åkte upp till mamma och pappa för att möta upp Petra och Patrik och sen gå vidare till Emma. Vi hämtade upp lite dricka och sådär. När vi kom över till Emma så var maten redan klar och hon var i full färd med dukningen. Hon hade bakat pajer. Underbart gott var det! Mange och Sandra kom precis när vi skulle äta också. Det blev så att vi satt och snackade en massa sedan, Emma och Sandra böt om och Sofie åkte för att hämta upp en vän som kom med bussen.
Vi började gå vid åtta tiden eller så. När vi nästan var nere vid mig och Mange blev det kissstopp och Då slöt Sofie och hennes vän upp med oss. När vi kom ner till "festen" var det inte så många där. "förbandet" spelade akustiskt. Det var en såndär mysig stämning. Suckpipe var redan där. Han hade cyklat ner med sin far och några till. Men han gick och satte sig vid oss sen.
Vi här i byn är alltid högljudda av oss när det är såna här tillställningar. Vi hade även två stockholmare ibland oss och humöret var på topp hos alla. Det roligaste var ändå när min och Petras far kom dit och satte sig vid bordet bakom oss och vi skrålade för fulla halsar och han vänder sig om och skakar på huvudet. Det är så kul att han skäms för oss, jag menar vi har juh bara kul. Och det ska juh visas.
En timme efter att vi hade kommit dit kom Andreas, Tomas och Emil dit. Då blev det ännu mer drag. Det blev kareoke och dom hade även någon form av Let's dance tävling. Stackars människor som kommer dit för att dricka och har kul blir bort förda till ett avlägset rum och kommer ut med skrikrosa klänningar och kjolar och peruker. Killar blir tjejer, tjejer blir killar och dom blir bedömda av wannabe Tony Irving och Maria Örman. Ja jag säger då det. Men humöret var på topp.
Tyvärr kom tiden ikapp mig och jag blev fruktansvärt trött. Jag kollade på klockan och gjorde som man absolut inte ska göra när det är fest, jag räknade ner tiden till jag skulle upp i morse. Jag blev bara ännu tröttare av det och ville inte alls vara med längre. Alkoholen hade gått ur kroppen och jag kände mig nykter.
Men tillslut, tillslut gick jag hem. Jag fick med mig nästan alla andra också. Dom flesta, eller alla, var så fulla av alkohol så vissa visste knappt vad dom hette. Men det var kul ändå. Det var nära på att jag fick hem en säng gäst även fast jag sagt nej. Men det blev snabbt ändring på det. Han fick skjuts hem. Tur var väl det, annars hade jag nog inte sovit ordentligt och varit ännu tröttare än vad jag redan är. Men det var redan bestämt, en av oss skulle sova på soffan för att vi skulle få den ultimata sömnen. Men jag blev ensam ändå.
Kvällen blev ändå lyckad på alla sätt och vis.
Underbart.

Underbart är namnet!


The pubafton

Nu ska vi dansa och ha kul. Äntligen så händer det grejer.
Jag är just nu påväg till Emma för att äta en bit mat och dricka gott och för att träffa massa vänner. Sen bär det av till the pubafton.
Jag önskar alla en trevlig kväll. Det ska i alla fall jag ha!


Våren är kommen

Just nu sitter jag på jobbet. Det är sjukt fint väder ute och jag sitter här inne. Det känns liksom lite orättvist om jag får säga så. Nu när våren äntligen är på ingång så skulle det sitta fint med en glass ute i solskenet. Jag har inte tid med det efter jag slutat heller. Då är det raka vägen hem som gäller. Måste hinna fixa mig innan vi ska träffas hos Emma för att äta lite gott och fördricka innan vi sedan drar vidare till pubafton som hålls i skolan. Eller det är skolan som håller i det utan här ute så har det blivit en tradition att klass 6's föräldrar har pubafton för att dra in pengar till barnens klassresa. Ett mycket bra påfund tycker jag.
Det är alltid massor med roligt folk som kommer, liveband är det också. Men har jag otur så dyker säkerligen en person upp som jag inte vill träffa. Han kom nämligen in i affären igår, innan stängning och då var jag helt själv. Jag fick panik, jag visste inte vad jag skulle göra. Men jag kan juh inte direkt springa och gömma mig och säga att det inte är någon här. Det blir inte så bra då. Dessutom hade han sätt mig redan. Det är ungefär som när det knackar på dörren hemma och man ropar att det inte är någon hemma. Det är ingen som går på det där.
Men det är alltid lika kul. Fast i en affär går det inte att göra så, eller jag har inte direkt prövat. Jag får testa det någon gång och se om det finns någon dum jävel som går på det. Fast dyker den där snubben upp här igen så gömmer jag mig under skrivbordet. Kommer han ikväll på festen så slänger jag mig i armarna på första bästa kille, aa eller tjej.
Det sjuka är juh att vi har faktiskt jobbat ihop en gång i tiden och då ignorerade han mig för det mesta. Eller så var han bara allmänt dryg mot mig. Men sen efter det när vi sprang på varandra på en fest då var det helt tvärtom. Han hängde på mig istället.
Fyfan, jag mår dåligt jag bara tänker på honom. Därför ska jag ägna mina tankar å något roligare..
Som våren!


kortspel

Lillasyster har haft tjejmiddag idag så det blev tacos för hela slanten. Jag stannade kvar där ett tag hos mor och far. Jag och mamma och syster började spela kort, plump. Det är lika kul varje gång. Men alla vi är väl lite halvdåliga förlorare men ingen av oss visar det. Men idag visade mamma det, bara lite smått. Men det slutade med att jag vann. Men sen såg jag att klockan började bli mycket och ville inte missa Grillad, Petra ville att jag skulle stanna kvar och fortsätta spela, men det tar så lång tid att spela det där så det blev chicago en sväng i alla fall. Jag ledde först men mamma gick om mig och vann.
Men nu är det som sagt mitt i programmet av Grillad så jag ska återgå till det lilla som är kvar.

When will I ever learn?

Nu dör jag snart på skolan. Jag känner att jag inte har någon energi alls att lägga på skolarbetet. Jag har helt tappat stinget. Det är inte bra. Jag hamnar bara mer och mer på efterkälke. Men jag orkar inte, allt går emot så fort jag ens tänker på skolan. Jag vill inte längre. Jag tror att jag skulle behöva lite hjälp. Någon som pushar mig som kan hjälpa mig när det är svårt. Det är nog de som allt handlar om. Det blir lite för svårt och då lägger jag ner allt. Men så kan man juh inte heller hålla på. Det är juh hur dumt som helst.
Samtidigt kan jag inte tvinga någon stackare att hålla mig sällskap och se till att jag gör det jag ska. Det är juh ändå jag som har valt att göra detta och ingen annan.
Nu har jag ändå gjort litegrann men jag ligger fortfarande efter. Lisa, var är du när jag behöver den här studiecirkeln som vi skjutit upp i evigheter?!
Sen har det blivit massa trassel med böcker hit och dit så jag har blockerat skolan när jag känt att det börjar dala nedåt. Så kan man inte heller göra. Varför gör jag det bara svårare för mig? Är man dum så är man. Jag har upptäckt det nu. Men det är juh så mycket roligare att göra alla andra saker än att sitta och plugga. Om jag bara tar mig tid och planerar så kan jag hinna med alla delar. Men nu har jag insett vad dålig jag är på att planera ändå.

Jag får ta och skärpa till mig ordentligt nu så jag kommer ikapp. Men jag måste leta dessa förbannade böcker också. Det går inte utan dom.
Men alla andra som jobbar och pluggar hinner juh med en massa, har dom mindre tid till liv än jag? Hur lyckas dom. Varför kan inte jag också kunna vara sådär duktig och göra allt i ett nafs och sen hinna med allt annat.

Gah!!
Nu blir det för mycket att tänka på igen. Jag återgår till mitt jobb och skjuter tankarna åt sidan till en annan gång.

Det bästa lilla horhuset...

Vi hade lika gärna kunnat vara uppe hela natten. Vi hade massvis med godis, massor med cola och sen också chips. Massvis! Det blir automatiskt att man snackar på som fan. Vi slog på en film. En av Dolly Partons filmer, Det bästa lilla horhuset i Texas. Och nej, det  är ingen porrfilm. Det är en musikalfilm. Mycket bra!
Klockan gick så sjukt fort. Men vi kom hem till mig vid tio tiden, inte konstigt att klockan rullar på. Helt plötsligt så var klockan halv ett. Men vi fortsatte bara snacka om allt och inget. Sandra slog på Mamma Mia sen efter ett tag. När den sen väl var slut, tittade vi på lite extramaterial. Men sen va fan klockan mycket. Halv fyra kom vi sedan i säng.
Som tur är höll inte katterna på så mycket så jag somnade jättefort. Och har sovit hur bra som helst inatt. Visst, de har varit lite trångt men jag har sovit jättebra.
Vilket är tur, eftersom jag ska jobba idag. Men det blir nog lungt ikväll eftersom jag jobbar imorgon och så är det fest imorgon också som jag inte kunde låta bli att anmäla mig till.

Men se vem som vaknar nu.. Sandra kommer utsläntrande genom sovrumsdörren. Det är trevligt att inte behöva sitta själv.

Jag kan inte dansa..

Nu är jag precis hemkommen och har fått på mig myskläderna. Jag följde med Sandra till sin dans efter jobbet och har suttit där till halv tio. Vad roligt det är att se andra röra på sig när man inte behöver göra det själv. Det såg dock snyggt ut. Jag skulle också vilja göra så, men jag kan inte. Har inte den motoriken, för att få med både armar och ben i olika rörelser samtidigt. Jag är inte såpass smidig, men jag skulle vilja!
Nu har jag i alla fall blandat dipp till chipsen och Sandra står i duschen. Så nu ska vi ha lite mys och tjejsnack.
Lika roligt varje gång.
Förmodligen blir det någon film också.


Massvis med affärsbesök, bebis på språng

Idag blev det en riktigt tidig dag. Klockan ringde redan halv sju imorse. Fast jag vägrade kliva upp då. Blev så att jag kom upp klockan sju och det var sagt att jag skulle åka hemifrån halv åtta. Det hade egentligen inte gjort något om jag kom senare ändå till mamma för hon och syster var inte klara när jag var där kvart i åtta. Tillslut kom vi i alla fall iväg och den där förbannade bromslampan lös som vanligt. Fast den här gången slocknade den inte. Strunta i den, den slocknar nog snart tänkte jag. Men det gjorde den inte. Jag var rätt så ordentligt trött imorse så jag va inte riktigt med på vad som hände runt omkring. Men när vi var på motorvägen såg jag att det kom upp en bil gämse mig, men den körde aldrig om. Vafan kör den aldrig om för?! Då ropar syster till och säger att det är Emma. När jag vrider på huvudet ser jag hur hon sitter i sin bil och vinkar som en tok. Va roligt att hon är ute och åker såhär tidigt på morgonen. Hon var ute på lite uppdrag genom jobbet, skulle handla något verktyg. Jag ringde nämligen henne så vi pratade ett tag. När jag hade parkerat på besiktningen kom hon körandes. Det var länge sen vi träffades så det var kul.
Jag trodde att jag skulle få stå där hur länge som helst. Jag hade klivit ur bilen och reagerade inte riktigt på att det var mitt regnummer som kom upp på skärmen.
Det blev ett väldigt hastigt hejdå samtidigt som jag slänger mig in i bilen. Emma om du läser detta ber jag om ursäkt, blev en aning stressad. Jag blir alltid stressad när jag ser att det är min tur att rulla in genom porten.
Efter att bilen blivit besiktad, och fått nedslag, enbart på handbromsen, åkte vi till affären för att handla lite. Minsta syster ska ha tjejkväll imorgon så det inhandlades ingridienser till tacos. Sedan åkte vi vidare till Willys och sedan ÖB. Vid det laget, eller redan på Flygis var jag riktigt hungrig och klockan var bara halv tio då. Men när vi var inne på ÖB hade jag huvudvärk och magen vred sig av hunger. Men mamma och syster ville in på outletet för att kolla på jackor.
Sen, äntligen, blev det lunch. Vi åt på Daisy´s, deras fish n´chips är underbart goda! Det var hur längesen som helst som jag åt där.
När vi i stortsett var klara och redo för att åka hem såg vi mammas arbetskollega, hans fru och deras lille son. Det blev så att vi sprang efter dom för att hälsa. Jag sprang inte, man kan juh inte springa direkt efter att man har ätit heller. Men jag höll gott tempo. Inte för att det var så långt men det var massvis med pensionärer som handlade idag, och dom gick mitt i vägen. Men jag kom fram till dom andra tillslut ändå. Vilket charmtroll till son dom har. Jag hade kunnat tagit honom på plats och sagt att dom kan komma och hämta honom i slutet av veckan. 9 månader och precis lärt sig krypa, hur underbart är inte det?
Han var inte det minsta blyg. Dock blev det lite läskigt när någon annan än mamma höll i honom. Men han visade att han faktiskt kan gå med lite hjälp. Och som alla andra bebisar var han helt fascinerad av alla färger och alla människor som gick förbi oss. Charmtroll var namnet.

Jag bara längtar till jag får en egen bebis.

Mjölkkylsinredare

Min smarta syster kom på att yrket på dom här personerna som kom och möblerade om i vår mjölkkyl måste heta mjölkkylsinredare. Det kanske låter bättre än designer. Vi kör på inredare tycker jag. Det blev i alla fall riktigt fint på jobbet nu. Det var två trevliga prickar som kom och fixade det där idag.
Renée kom upp till jobbet också. Hon skulle hämta sitt snus men blev kvar där och åt lunch med mig och stannade även kvar till jag slutade. Det var mycket trevligt faktiskt. Vi plockade upp min syster och hennes vän som var påväg hem ifrån skolan så dom slapp gå hela vägen. Sen hamnade jag hemma hos Renée. Det blev en del snack och glassätande. Kortleken åkte fram och det blev en omgång plump, chips och cola. Så som det var förr. Mer sånt!
Men sen var det dags för middag och sedan jobb igen. Jag och syster satt och snacka mest. Jag har verkligen varit på prathumör idag. Ibland måste man bara prata av sig en massa.

Men det har juh inte varit en såndär händelserik dag idag kan jag säga. Förutom att solen sken hela dagen, det var en trevlig händelse faktiskt! Jag vill ha massa mer sol. Hela tiden. I love it! Synd bara att det blev -2 grader nu på kvällen.

Nu sitter jag bara hemma och väntar på att mor min ska ringa och berätta vad planen är för morgondagen. Jag ska in till besiktningen. Det var sagt att mamma och syster skulle med. Fast nu på kvällen så var det tveksamt. Det är mindre bra. Vill inte åka in tidigt imorgon bitti helt själv. Då lär jag juh somna. Men nu ska jag inte bekymra mig mer om det just nu. Jag ska bara sitta här och drömma mig bort med Mimikry i högtalarna!

Vårkänslor

Idag kom det! Jag kände hur det verkligen bubblade till i hela kroppen. Vårkänslorna! Dom bara välde över mig. Tänk vad lite vårsol egentligen gör med kroppen. Jag ville egentligen inte känna vårkänslor detta år. Men just nu är det milt. Jag klarar av det! Det är juh underbart, snart är det inte långt till sommaren. Åh jag längtar verkligen. Jag ska försöka få in så mycket kul som det någonsin bara går den här sommaren. Syster och jag har även bestämt att vi ska försöka bli brunare än förra året. Egentligen har man värsta chansen när man jobbar ute i skärgården, om det inte regnar vill säga. Fast jag går ändå alltid i shorts och tröja. Jag fryser så lätt nämligen.
Men men, det är rätt långt dit så det behöver jag inte grubbla på nu. Nu ska jag däremot fixa det sista innan jag öppnar butiken.

Det går framåt, sakta men säkert framåt

Nu händer det grejer. Jag menar förstås på datorfronten, eller ta-bort-virus-fronten snarare. Jag och syster har suttit och peppat varandra genom sms. Hon och jag får göra samma sak. Fast hon är steget före mig hela tiden. Tror nästan hon är klar snart. Medan jag lär få hålla på halva natten. Datorn får stå igång som vanligt, jag lär inte orka sitta här. Håller nästan på att somna redan nu. Trots två koppar kaffe, jag blev visst inte piggare av det idag. Eller kanske lite men inte ögonen. Dom vill inte alls vara med längre. Jag ska liksom upp och jobba imorn bitti. Men jag kommer få sällskap på morgonen. Vet inte alls hur länge men i alla fall några timmar. Det ska komma en snubbe som ska försöka "hotta" upp affärn. Eller mjökdisken snarare. Jag vet inte vad det kallas. Mjölkkylsstylist? Näe, inte? Jag vet inte. Får väl fråga honom imorgon.
Det skulle tydligen inte komma några varor imorgon så det kommer bli jättelugnt. Om det inte väller in kunder istället. Det vore ändå fruktansvärt kul. Då har man fullt upp hela dagen.
Sen ska man även jobba på kvällen. Det blir nog roligt, idag hade vi det. Synd bara att man måste dra samma snack varje vecka med dessa ungar. Ibland går dom en på nerverna hela tiden. Men det brukar vara mildare på onsdagar trots att dom är flera.
Nu kom jag på att jag måste skriva i loggen om dagens arbete. Men jag väntar nog till imorgon med det. Det brukar oftast bli samma lika och det är inget kul att läsa om samma sak två gånger.

Ibland hatar jag datorer

Ibland är jag verkligen inte duktig. Jag fick in virus på min dator idag. Syster fick det också. Och jag som inte är så tekniskt lagd kan inte fixa det själv. Måste försöka få hit någon som kan det här med datorer. Jag tyckte att jag hade varit duktig som klarat mig ifrån virus så länge, men så kommer det när jag sitter och pluggar. Jag fick panik och stängde av hela datorn -jag glömde spara arbetet. Det var riktigt dumt gjort av mig. Så nu måste jag skriva om allt igen. 
Ibland hatar jag verkligen datorer! 

Det blir bra så

Jag har varit jätteduktig nu. Ja alltså inte på så sätt att jag har storstädat eller pluggat sen klockan åtta imorse som jag hade planerat att jag skulle göra. Nej jag har faktiskt flyttat på min stationära dator som inte fungerar och ställt den bärbara på datorbordet. Det känns mycket skönare att sitta såhär än att sitta i soffan och få krokig rygg eller sitta med datorn i knät så de känns som att man ska få brännskador. Så det enda jag behöver införskaffa mig nu är en dator stol. Men köksstolen duger så länge.
Nu kan jag plugga ordentligt. Jag satt i och försig i köket och pluggade förut med det kändes inte heller helt rätt.



Jag ska försöka få bort den gamla så snart som möjligt, men huvudsaken är att jag kan ha datorn på skrivbordet. Eftersom köksstolen inte är så hög så får jag ha datorn där tangentbordet är. Men det fungerar det med.
Jag är nöjd i alla fall.

I'm gonna keep my memories

Jag drömde massa drömmar inatt. Jag kommer inte ihåg riktigt vad det var men när jag vaknade så vaknade jag med en längtan. Jag tror att jag drömde om sommaren. Igår pratade vi jätte mycket om sommarn. Det finns så mycket man kan göra då. Mer än nu. Nu går det knappt att vara ute utan att frysa eller bli besviken. Jag fryser alltid om mina fötter, det spelar nästan ingen roll hur varma skor jag har, jag fryser ändå. Och besviken blir man när det faller snö när det egentligen ska närma sig våren och sommarn.
Men sen tänker jag tillbaka till tidigare somrar, och känner då en saknad. Jag har haft så roligt, under den tiden då man kom upp i den åldern när man lärde känna folk med körkort, innan jag själv hade det. Det var nog när jag började på gymnasiet och lärde känna nya vänner.
Men sen när studenten kom och gick flöt jag liksom ifrån dom som jag umgicks med i skolan. Några hade jag kvar men vi träffades inte lika mycket. Sen har jag dom här vännerna som jag umgås med i perioder. Det är egentligen inte menat att det ska bli så. Men det händer ändå. Helt plötsligt kan telefonen ringa och en vän som man inte har träffat på jättelänge ringer för en fika. Sånt tycker jag är kul. Eftersom jag vet att jag är dålig på att höra av mig sådär så tycker jag om när andra gör det. Jag försöker bättra mig men det går inte alltid så bra.
Jag har verkligen supermysiga vänner. Det är verkligen synd att vi inte pratar på samma sätt. Jag kommer ihåg när jag, Emma (http://raggaremma.blogg.se ) och en till vän fick för oss att vi skulle sova i hennes bil. Emma har en 240 och vi skulle sova tre personer i den. Men eftersom vi inte skulle åka långt bort så var vi tvungna att hitta ett skymt ställe där inga människor såg oss. Jag kan nog tänka mig att det ser skumt ut om man är ute med hunden och ser en bil stå med förtäckta rutor, på en skum plats. Vi ville inte heller att några av våra vänner skulle hitta oss. När vi hade åkt runt ett tag så hittade vi en plats som vi tyckte skulle duga, runt knuten på ett hus-upp i höggräset-vid en backe. Där tänkte vi att ingen skulle hitta oss om dom började undra vart vi tagit vägen. Man såg inte bilen oavsett vilket håll man kom ifrån. Men vi skulle juh sova i bilen också, och eftersom det inte är en 245a så kan man inte ligga i skuffen. Det blev till att skjuta fram framsätena så långt som det gick och även skruva fram ryggstöden. Vi hade även med oss en stor tjock madrass som vi skulle lägga i det utrymme som blev mellan fram och baksätet. Men sen var vi juh också tvungna att täcka för fönstrena, vi ville juh inte riskera att någon såg in på oss. Ja jisses vad vi höll på. När allt var klart slog vi på en film och sen tokslocknade jag. Emma hade tydligen knäat mig i huvudet medan dom två höll på att byta platser eller något. Eftersom det var sommar och rätt fint väder ute vaknade man rätt så tidigt av att det var en bastu i bilen. Det var så jävla varmt. Klockan nio eller tio satt vi sedan på statoil och åt frukost.

Det är sådana minnen som jag egentligen vill uppleva igen. Spontana sjuka idéer. Eller den här va kanske inte sjuk, men hur många sover i bilen bara för att testa så att det fungerar. Hehe, jo vi! Det är så det går till, eller gick till för några år sen aa eller två år bara. Men det är fortfarande minnen! Minnen jag har planerat att behålla hela livet.

Co-mekaniker ^^

Jag har spenderat min kväll i ett garage. Jag och Petra åkte hem till Suckpipe's föräldrar där han delar garage med sin far. Det var riktigt kallt efter ett tag faktiskt. Men sjukt kul hade vi faktiskt. Det var länge sen jag spenderade en kväll i ett garage. Det blev kanske inte det resultat som han ville ha.
Det blev en hel del bilder under kvällen, fast dom flesta blev innefrån bilen. Jag fick sitta där och pumpa på bromsen medan han fixa och trixa lite. Petra stog och tittade på. Hennes kamera åkte också fram så vi fotade varandra litegrann. Det blev juh inte direkt seriösa bilder men kul var det.


                
Petra :)                                Suckpipe ;)               Läncis :P


Detta är den fina bilen som han håller på att fixa till sommaren. Jag vet inte
varför, men jag fastnade för den här första gången jag såg den. Mycket fin
tycker jag!

Måste även lägga upp en bild på hans pappas bil. Fyfan, den vill jag åka runt i, i sommar!


En snäll flicka

Jag blev visst kvar på jobbet länge idag med. Det är alltid så när jag jobbar förmiddag. Man har så mycket att snacka om så tiden bara springer iväg. Men nu sitter jag hemma igen, ett tag i alla fall. Jag har fått för mig att jag ska försöka göra om hemma. Eller göra om och göra om, jag ska försöka få bort min stationära dator, som inte fungerar, från databordet så jag kan ställa den bärbara där. Men jag måste också skaffa mig en datorstol, för det har inte jag. Det är dumt att bara skjuta fram allt sånt som jag alltid gör. Tillsvidare så får man använda en annan stol. Just nu har jag nämligen datorn på vardagsrumsbordet. Den tar sån stor plats om man har folk hemma. Men det ska jag försöka göra nu, eller senare ikväll. Idag ska jag i alla fall försöka göra det. Man kanske ska ta och städa igen också. Så jag inte har massa bortförklaringar imorgon när jag ska plugga hela dagen.

Jag började skrubba skrivbordet på jobbet idag också. Chefen blev lite förvånad när jag stog där och torka trots att min arbetstid var över. När vi ändå är inne på jobb så kan jag berätta att dagen gick jätte fort idag. Det har rullat in folk hela tiden nästan. Jag tycker det är så kul när det kommer in äldre människor och handlar. Dom är så roliga att lyssna på. Det brukar komma in en gumma och en farbror i mellanåt. Dom storhandlar alltid hos oss. Gumman hör väldans dåligt, fick reda på att hon var 91 år gammal, så farbrorn får alltid skrika åt henne för att hon ska höra. I och försig så hör inte han sådär superbra heller. Eller så är det så att han inte orkar lyssna på henne jämt. Envis är den här gumman också, hon skulle minsann bära ut sina kassar själv till rullatorn. Men det gick bra, inga brutna ben idag. Oftast får man hjälpa dom med att packa och bära ut kassarna åt dom också. Så idag fick jag höra att jag är "en snäll flicka" eller snarare "go flicka".  farbrorn sa det när han gick "Tänk att det finns sådana här fina och snälla flickor i byn". Det är alltid lika kul att höra det av äldre människor.
Det är då man känner sig duktig!
                                                                                                                                                                           

God morgon

Det var fruktansvärt svårt att kliva upp i morse. Satan va trött jag var, är. Det blev rätt sent faktiskt. Skulle kolla på film, men så bråkade datorn och vid tolv fick jag igång programmet. Då blev det automatiskt att man kollade klart på hela filmen. Fast jag kan juh erkänna att jag var påväg att somna flera gånger. Tror inte att jag somnade förs halv två eller något. Det är juh faktiskt dumt, eftersom jag har så svårt att komma upp på morgonen. Men jag kom upp ordentligt. Eller jag låg och drog mig ett tag men de va lugnt ändå.
Så nu sitter jag här. Chefen har precis ringt, brödet är snart klart och jag öppnar om en halvtimme. Now what? Jag får väl surfa runt lite ett tag för att fördriva tiden.
Vi ska ha pubafton här i byn i helgen så jag ska anmäla mig dit också. Det ska bli sjukt kul som vanligt, synd bara att jag jobbar den helgen, också som vanligt. Men det fungerar ändå. Jag brukar fixa det i alla fall.

Suckpipe ^^

Jag har haft en jätte trevlig ikväll. Jag följde me Magnus (Suckpipe) för att hämta lite saker som han glömt hos en kompis. Vi skulle hämta upp syster också, hon var hos sin karl. Vil blev kvar där ett tag och sen drog vi hem till mig. Vi hade bestämt att vi skulle se på Beck och äta chips. Syster följde med hem till mig också. Fast jag tror inte någon av oss tittade så jätte mycket på tvn. Det blev mest att vi snackade en massa. Letade upp massa gamla klasskamrater på Facebook, fan de är inte så lätt. Vissa var det typ 15 år sen man såg så dom har juh förändrats något. Andra är sig fortfarande lik.
Suckpipe kom upp med. Jag har bestämt mig för att från och med nu så heter Magnus Suckpipe. Han skulle tydligen översätta sugrör till engelska och då blev det kort och gott -suckpipe. Men det är samma sak som när jag var i USA med jobbet för flera år sedan och vi såg en tvättbjörn. Ingen av oss kom på vad det hette på engelska så det blev då londrybear (ursäkta stavningen).  Klart man inte kan komma ihåg alla översättningar så man tar juh den som ligger närmast till hands. Det låter juh logiskt när man säger det då. Men när man får reda på det riktiga ordet får man sig i alla fall ett gott skratt.
Ett gott skratt har jag fått ikväll, mer än ett gott skratt.

Ingen bio men träff med barndomskompis

Det blev riktigt sent igår. Emma drog visserligen hem efter elva någongång men jag blev kvar framför datorn. Sent i natt ringde A very old friend till mig. Han är en av mina få barndomskompisar som jag fortfarande har kontakt med. Eller det brukar gå i vågor. Nu på senaste så har det mest blivit fyllesamtal. Till idag. Jag trodde inte att han skulle komma ihåg att han sagt att han skulle ringa mig idag. Men när jag kom hem från jobbet så ringde telefonen och det var han. Riktigt roligt faktiskt. Han är en väldigt trevlig prick. Det visade sig att han var påväg till sina föräldrar som bor några kilometer ifrån mig så han svängde förbi och hälsade på. Men det blev bara en snabbis för han skulle meka bil. Men vi ska kanske träffas senare ikväll. Det är väldigt längesen vi umgick. Det brukar vara i perioder, eller det har blivit så nu på sistone.
Egentligen skulle jag på bio med min mor ikväll. Men hon hade tydligen glömt det så vi fick skjuta fram det igen. Och jag hoppas på bättre resultat då.

Nu ska jag fräscha upp mig efter jobbet och åka över till mamma och pappa. Och så hoppas vi på en trevlig kväll också.

Vart är vi påväg egentligen

Ikväll har jag och Emma suttit hemma hos mig och tittat på melodifestivalen. Detta va nog det klenaste startfältet någonsin tycker jag, Om någon skulle vinna så skulle det ha varit Alcazar tyckte både jag och Emma. Men sen när juryn började dela ut poäng hit och dit så blev jag bara förvirrad och besviken. Emma var upprörd. Hur kunde Malena Ernman vinna? Ja jisses, vi får se hur det går sen i stora finalen. Om det kanske blir en flopp som det har blivit de senaste åren.
Eftersom jag missade Grillad igår så kollade vi på SVTPlay nu ikväll istället. Jag tyckte att det var helt okej. Men hoppas på att de kommande programmen är bättre. Men nu har Emma gått hem och jag ska nog kolla på fredagens Så ska det låta.
Just de, jag klippte mig idag också. Fick mig en chock när jag såg resultatet. Men det blev bra, tycker jag. Det blev fint faktiskt och nu saknas bara en färgning.



Jag ser mycket yngre ut nu tycker jag. Men det blev rätt sött.

Fan ryggen sa nog upp sig

Shit, jag tror min rygg sa upp sig idag. Jag har hunnit med att jobba idag. Kom hem tidigare för att vi e så duktiga och snabba. Trodde att det skulle va svårare att komma upp imorse än va det var. Mot slutet av arbetsdagen när man saktat ner tempot en aning märkte jag att ryggen inte ville vara med längre. Och jag som ska jobba två dagar till och sen ha en dag ledigt. Får försöka leta rätt på någon som är villig att massera mig litegrann.
Jag och Petra åkte och kalasade hos våran vän som fyllde 21 igår. Vi hade bara planerat att vara där ett tag och fika. Men det kom massa andra vänner dit så det blev mycket längre än planerat. Eftersom att jag började jobba klockan åtta imorse så blev det en nykter kväll för mig. Jag drack enbart kaffe. Dom andra drack alkoholhaltiga drycker däremot. Jag hade det jätte trevligt i alla fall. Det var länge sen man träffade dessa goa prickar. Men nu lär vi ses redan nästa vecka. Fast det beror lite på min ekonomi, det är alltid synd att roliga saker som kostar ska läggas innan löning. Men på något sätt ska det nog gå bra.
Åter till gårdagen, trots att jag skröt om att jag brukade ge bort vinster när jag tar trisslotter till kunderna uppe i affärn, vilket brukar betyda otur, så skrapade vännen fram 100 kronor. Det var kul. Det kom och gick några personer under kvällen men det slutade med att jag och syster var dom sista kvar. Och en till vän som jag sedan fick köra hem också. Det är så när man är nykter, man blir automatiskt fyllechaffis. Det var inte heller meningen att syster skulle dricka med det blev så ändå. Hon föll för grupptrycket, eller fall om man ska citera henne.
Vi får också se om den här vännen som jag körde hem kommer ihåg våran kaffestund på måndag. Ja som sagt, det återstår att se. Roligt skulle det dock vara med lite sällskap en måndagmorgon.

Vi får se vad som händer ikväll, förmodligen blir det en kväll framför melodifestivalen med chips och cola. As usual.

Jobbar på ba'

Nu tror jag att jag har gjort allt som jag i vanliga fall brukar vänta med in i det sista varje fredag. Det enda som ska göras nu är att städa av butiken. Men det behöver jag nog inte göra just nu. Det kan jag i alla fall vänta med ett tag till. Men idag har det faktiskt varit bra rörelse här. Det är inte långa stunder jag har fått suttit vid datorn idag. Det är så det ska vara. Men då har jag däremot inte kunnat plugga något. Så imorgon ska jag ge mig fan på att jag ska sitta efter att jag har varit och jobbat. Jag ska klippa mig först innan jag kan plugga också.
Så imorn måste jag nog lägga upp en bild, för jag ska göra något som jag aldrig har gjort förut, jag ska klippa raklugg. Jag har bara haft snelugg. Men jag är bra sugen på att färga håret också. Men jag vet inte i vilken färg. Så jag ska prata med min käre vän som ska klippa mig imorgon.

Nu kom jag på en sak som jag inte har gjort.. Jag har inte lagt upp bröd. Det ska göras nu. Hörs senare ikväll efter att jag har varit och grattat min käre vän som fyller år idag.



Såhär ser jag ut på jobbet ^^

Samtal med syster

Det är inte så långt mellan mig och mina föräldrar där min syster också bor. Men nu har vi pratat om ingenting i över en timme i telefon. Eller vi har väl mest pratat om tatueringar. Jag har nämligen bestämt att  jag ska göra en ny tatuering snart. Men sen har även jag och syter bestämt att vi ska tatuera en likadan tatuering.
Jag försökte nyss lägga på för att vi har pratat så länge, men hon ville inte de. Även fast hon inte hade något direkt att prata om.
För några dagar sen upptäckte jag att 5an inte fungerar på min tv. Och idag så försvann även 3an. Det är inte bra. Det är liksom dom två kanalerna som man tittar mest på. Så jag vet inte om jag måste ringa till hyresvärden och fråga vad som händer. Det kanske är så att det är för mycket snö på parabolen. Men nu tittade jag på både 3an och 5an och båda kanalerna fungerade. Dom kanske har varit och sopat av parabolen.

Idag fyller min vän 21 år! Grattis! Vi ska åka till honom ikväll och fika litegrann. Det var länge sen vi träffades. Vi har blivit så gamla så vi bokar in fikastunder med varandra. Kaffe och någon kaka. Så var det inte förr men nu sen vi flyttade hemifrån, i alla fall jag och han,  så har det blivit mer fika. Ibland kan vi festa ihop fast det är inte ofta. Ikväll kanske även en vän ifrån Uppsala kommer och hälsar på. Det var länge sen vi också sågs. Så det ska nog bli jättekul. Han är supersnäll han med. Han ska dela med sig av Hjalle och Heavy låtar. Allt ifrån På Rymmen till Mimikry. Äntligen någon som kan hjälpa mig med min mani. Jag har pressat dom på youtube i flera dagar nu. Men det är det bästa, när man både kan se och höra dom. Fast jag ska försöka se dom i sommar om det är så att dom ska spela någonstans här i närheten. Annars får jag väl ta min lilla bil enda till Haparanda  om det ska vara så. Men så illa hoppas jag verkligen inte att det ska bli.
Men i sommar ska jag försöka vara lite mer aktiv än vad jag var förra sommaren. Då var jag mest hemma och lallade. Jag jobbade inte så mycket i somras heller. Med ska det också bli ändring på. Det ska bli ändring på allt detta år. Och kul ska det bli. För det har jag redan bestämt.

Ingen vila, bara jobb

Nu har jag bestämt mig. Jag ska lägga mig tidigt ikväll och sen gå upp tidigt imorgon för att plugga och städa innan jag ska upp till jobbet. Jag var och jobbade en sväng nu ikväll också med juniorerna. Sandra (som också jobbar på juniorerna) och jag bestämde att vi skulle leka nästa torsdag efter jobbet. Hennes karl drar iväg till USA på  söndag och är borta i sex veckor. Så istället för att hon ska sitta hemma och vara en ledsen gräsänka så ska vi ha lite kul.
Hon och jag brukar inte annars inte umgås privat men när vi jobbar ihop brukar vi ha jättekul. Vi jobbar även på läger och såna saker så då brukar man umgås rätt mycket och rätt intensivt eftersom det blir över en helg eller en hel vecka ibland. Får se vad som planeras då nästa vecka. Massa chips ska jag ha i alla fall. Nu har jag varit utan det i flera dagar så det är nästan det enda som snurrar framför mina ögon just nu. Jag har verkligen abstinens. Men det är tur att jag jobbar imorgon så då kan jag köpa med mig cola och chips hem.
Jag trodde juh att jag skulle få en helledig helg men sen hörde en av sig och fråga om jag kunde ta hennes tider på söndagen. Idag ringde chefen och fråga om jag inte kunde ta lördagen också, eftersom jag redan hade sagt ja till söndagen. Så där försvann min lediga helg. Jag vill inte säga nej till jobb heller så då blir det att när jag är ledig och dom ringer mig så ställer jag upp. Om jag inte planerat något annat.
Så om två helger är jag kanske ledig igen, förhoppningsvis. Det var länge sen jag hade en helt ledig helg. Förra helgen hade jag juh skola på lördagen så det tar inte jag riktigt som ledighet.
Men nu ska jag bara ta det lugnt ikväll. Ska göra mig lite mat och sen sova.


I'm a freak

Det är fan illa när inte ens jag förstår mig på mig själv. Jag förstår inte varför jag inte kan göra saker som jag planerat att göra. Jag förstår inte varför jag bara släpper taget om allt även fast jag vet bättre. Jag vill juh egentligen inte göra det. Jag vill vara bättre. Men varför går allt emot mig. När allt gör det då släpper jag taget om allt. Och när det väl går bra för mig, upptäcker jag det försent och det blir bara pannkaka av allt. Varför kan inte jag vara som alla andra. Det verkar som att alla andra bara tar allt med en klackspark. Det gör inte jag, jag kan inte göra det. Jag sitter och ältar allt miljoner gånger. Varför kan jag inte bara låta allt dåligt vara och fokusera på allt bra? Jag vet att det händer bra saker även för mig. Men jag reagerar inte på det. Det hinner förbi mig lång innan jag ens märker det. Men så har det nog varit länge om jag tänker efter.
Ta det här med fotograferingen till exempel, Alla säger att jag blir bra och det finns dom som vill fota mig. Men jag tycker jag blir hemsk på bilder och det har då automatiskt blivit så att jag dragit mig undan från kamerorna. Varför kan jag inte bara ta den chansen och så får man se hur det blir. Nej då ska jag sitta och tveka i evigheter till personerna tröttnar och hittar någon annan dom vill fota istället.
Tänk om det skulle bli bra då, så missar jag allt för att jag inte vågar. Jag förstår inte ens varför jag tänker så. Egentligen är det helt och hållet mitt fel att jag sitter hemma själv och inte har något liv. Jag får skylla mig själv eftersom jag inte vågar chansa. Jag lär juh garanterat ångra allt jag inte gör om jag inte gör något åt det. Självklart slutar folk fråga om jag vill följa med när jag alltid säger nej. Det är fullt förståligt men det inser man inte förens senare. Som nu.
Men jag vill inte att det ska sluta med att jag blir ensam. Får leva ensam. Det går jag inte med på längre. Därför måste jag skärpa mig och fokusera på allt det som är bra. Och allt det som alla gör för min skull.
Jag ska försöka göra det nu på en gång. Men eftersom jag har så svårt för att gå sakta framåt, jag vill se att allt händer på en gång, så lär det juh bli svårt.
Men det är något jag måste lära mig med. Livet är svårt- man får leva med det.


090312

God morgon alla glada. Jag har i och försig varit vaken länge. Katterna väckte mig tidigt, dom for runt som idioter i hela lägenheten. Eller dom gör det fortfarande. Rivit ner massa papper på golvet som dom har hållt på och lekt med. Ibland blir man bara så irriterad på dom. Lusse har även fått för sig att han ska upp i mitt knä, trots att jag sitter med datorn i knät. Och eftersom jag flyttar på honom så blir han juh sur och ska fortsätta bråka med mig. Han ger sig liksom inte. Läncis är däremot lugnare idag. Hon ligger på sin klösbräda och psykar mig istället.

Idag ska jag bara vara hemma, jag ska plugga förstås och sen ska jag jobba ikväll. Jag har för mig att jag och en vän hade bokat filmkväll i kväll, men det verkar inte bli något. Jag har i alla fall inte hört något mer om det. Men det är juh arbetsdag imorgon så jag vet inte om man orkar med film. Men det hade faktiskt varit riktigt trevligt och mysigt. Nu var det länge sen jag hade en mysig filmkväll. Jag vill ha en myskväll, en trevlig kväll liksom. Jag får försöka övertala min vän om att jag vill träffas. Kanske inte i kväll, men snart. Det var jättelänge sen vi träffades.

Nu ska jag fixa lite att äta och sen försöka vakna till liv ordentligt.

Ibland kan jag bli manisk

Det har inte hänt så mycket sen sist jag skrev. Fortsatte kolla på Hjalle och Heavy. Jag har kommit på att det inte är bra att pressa samma saker hela tiden så man får variera sig lite. Men jag blir sådär "manisk" när jag väl börjar lyssna eller titta på någon artist. Jag förstår verkligen inte varför det är så, men det är väl för att jag är knäpp.
Men när jag insåg att det fanns klipp från På Rymmen fastnade jag direkt. Men sen har jag lyssnat igenom de flesta av Hjalle och Heavy's låtar. Dom är faktiskt riktigt bra. Jag var även sjukt nära på att beställa några skivor med dom. Men jag behärskade mig som tur var.
Men det är liksom på senare som jag har blivit så "manisk" vad det gäller musik. Ibland kan det vara samma artist i flera dagar och ibland bara en dag. Och det sjuka är att jag inte lessnar på det heller. Men sen har jag en väldigt bred musiksmak så det kan dröja månader innan jag lyssnar på samma igen. Fast nu varierar jag mellan Järvheden och Hjalle och Heavy (dom har även flera bandnamn, så det blir lite variation där med).

Nu ska  jag försöka sluta tjata om Hjalle och Heavy eller Järvheden för idag. Ska nog bädda ner mig och kolla lite på tv ett tag eller så ska jag försöka göra mig en bit mat för nu har jag blivit hungrig igen.

På Rymmen

Det verkar aldrig vilja sluta snöa. Visserligen har det avtagit en massa men det flyger fortfarande snö i luften. Det var en halvbra dag på jobbet också. Det flöt på bra i perioder liksom. Men under tiden då det inte va en käft inne och handla så satt jag och kollade på På Rymmen med Hjalle och Heavy. Jag älskade det programmet när jag var mindre. Det är synd att det inte finns fortfarande. Men det var bäst när dom två pojkarna var med, tyckte jag i alla fall. Man får sig ett gott skratt. Men jag blev juh lite avbruten eftersom chefen kom och löste av mig så nu sitter jag här hon mor och far och tittar på de resterande klippen. Synd att det bara finns ett helt program med dom på youtube. Men jag funderar om det kanske finns någon annanstans, fler avsnitt därifrån. Men det borde nog inte finnas på dvd. Det är också synd isåfall. Jag får nog luska vidare.. Men nu ska jag återgå till klippet innan jag ska åka och jobba. Syster fyller år idag också så vi ska fira henne eftersom hon ska komma och leka med dom andra barnen ikväll. Jag och Petra ska dit och blåsa upp ballonger och liknande för att det ska bli mer "kalasigt".

Mer o mer o mer

När jag vaknade imorse så såg jag att det fortfarande snöade. Jag vill inte att det ska snöa, jag vill att det ska vara vår och varmt. Det är liksom sommartid om två veckor. Då ska det inte snöa!
Men i alla fall, när jag åkte upp till jobbet så kom jag att tänka på Hjalle och Heavys låt Mer o mer o mer. Just för att det snöar så förbannat! Jag vet inte om det bara är jag som tycker att dom är bra, men jag tänkte lägga upp den låten så ni som inte hört kan få lyssna. Den är rätt komisk faktiskt.



Råkar bli klipp, på klipp

Oj nu blir det mycket klipp. Men jag glömde den här. Den är sjukt fin, allt kanske inte stämmer men det mesta gör faktiskt det.

Mitt 300:e inlägg

Jag tänkte faktiskt ägna mitt 300:e inlägg till Thomas Järvheden. Jag såg honom på RAW på kanal 5 igår.





Dom som känner mig vet att jag är helt såld på Thomas Järvheden. Enligt mig är han en utav dom bästa!

Det måste bli bättre

Det är verkligen en seg dag idag. Det var inte riktigt såhär jag hade lagt upp dagen men tydligen så är det såhär det ska vara. Jag har inte orkat gjort något vettigt alls. Jag hade planerat att göra hur mycket som helst. Men det enda jag har gjort är att äta. Då känner man sig inte sådär jätte duktig. Men jag har ingen energi för det riktigt. Det känns bara som att man sitter hemma och väntar på bättre tider. Fast ändå så känner man sig dålig som inte tar tag i saker. Det finns juh så mycket att göra. Och det finns mer saker som jag vill göra. Men jag kommer mig aldrig för att göra det. Det är juh liksom lite som att ta tag i sitt liv. Man måste få ha kul också.
Jag får ändra på det. Fylla kalendern med mera saker. Just nu står det bara jobb på schemat. Men det finns juh luckor där man kan göra mer roligare saker.
Jag ska försöka ta med mig mamma på bio också och om hon inte vill så försöker jag med någon annan. Men mamma och jag har pratat om det jätte länge men det har alltid varit så att någon av oss har jobbat eller varit upptagna på annat sätt. Men nu tror jag att vi kom fram till att vi skulle åka i helgen.

Annars får jag väl kanske åka till min vän som bor på rätt sida av stan.


Det är sån jag är

Redan nu känns det inte som att det blir en bra dag och jag har inte kommit längre än til soffan. Men när jag vaknade i morse och tittade ut genom fönstret såg jag bara vitt. Överallt var det vitt. Och det verkar juh aldrig sluta snöa heller. Jag trodde att våren var på ingång men tydligen så har någon bestämt att det ska vara vinter ett tag till. Men jag vill inte ha det såhär längre. Jag vill ha värme och grönska. För det här är inte någon riktig vinter, snön smälter juh så fort det slutar snöa så det är bara onödigt att det ens kommer någon snö överhuvudtaget. Fast just nu verkar det inte vilja sluta, det har snöat sen igår kväll. Det är verkligen vitt överallt. Dom har inte ens hunnit ploga än vad det ser ut som. Fast här i byn så är dom väldigt sega på att ploga, jag hoppas bara att jag kan komma ut med min bil från parkeringen senare.

Igår kväll pratade jag med en vän som jag inte pratat med på jättelänge. Vännen tyckte att jag kunde komma dit så vi kunde muntra upp varandra och kanske kolla på en film eller så. Men jag tyckte att det var alldeles försent för det. Och dessutom är det långt dit härifrån. Jag har så svårt egentligen att säga nej när det är så att jag vill säga ja, bara för att det var så länge sen vi sågs. Men eftersom jag aldrig varit där förut och jag skulle köra dit helt själv så blev jag väldigt osäker. Och jag har juh dessutom Sveriges sämsta lokalsinne. Även fast det inte var svårt att köra dit och att det låg på rätt sida av stan så skulle jag ändå inte hitta. En vanlig människa kanske men eftersom jag aldrig varit där någon gång tidigare så skulle det vara ännu svårare att hitta.
Jag måste verkligen träna på det. Jag vet inte om det kan vara för att jag känner mig osäker och inte vill köra fel. Men det går nog att träna bort precis som alla andra fobier och rädslor jag har. Fast jag vet inte om jag vill det, vet liksom inte ifall jag har utvecklat allt det här för att glömma bort annat. Jag känner mig tryggare med det istället för de saker som det egentligen handlar om. Jag och min mamma har haft lite diskussioner om det. Men oftast så brukar det handla om att man vill förtränga andra jobbiga saker. Och precis så är det nog. Istället för att ta itu med det som är jobbigt så utvecklar jag en fobi.

Det bara snurrar

Jag är just hemkommen från yogan och jag känner mig helt snurrig i huvudet. Jag kunde inte koncentrera mig alls ikväll. Jag brukar alltid kunna koppla bort allt men det gick verkligen inte. Ryggen var inte heller med helt ikväll. Det klickade och tog stopp. Så brukar det inte vara. Och nu när jag sitter hemma så känner jag hur tungt huvudet är. Jag vet inte alls vad det handlar om. För så har det inte varit förut. Men sen känns det tungt i hela kroppen.
Jag tror att jag måste försöka ta tag i allt sånt här nu. Det är jobbigt när man märker hur humöret skiftar så som det gör just nu. Allt sånt ska bli bättre i och med allt jag håller på med men det gör det tydligen inte. Fast det kanske blir bättre om ett tag. Jag kan juh inte begära att allt ska bli bra på en gång.
Även fast jag är en sån människa som vill att allt ska hända på nu på en gång. Fast det är sällan som det händer. Jag tycker att det är mest motgångar för mig än medgångar.
Men som sagt det kanske blir bättre med tiden.

Men nu sitter man hemma ensam igen. Det finns inte mycket man kan göra en måndag kväll, annat än att vänta på att RAW ska börja. Sen är det natt igen. Fast idag har jag inte bara suttit hemma och ugglat så det har juh faktiskt varit lite annorlunda än mot alla andra dagar.

090309

Jag vet att förra inlägget blev helknasigt. Men det var bara för att jag blev så stressad. Jag var juh tvungen att skynda över till Renée, maten va nästan klar.
Det blev en hel del snack faktiskt. Kul för hennes del verkligen, men i mitt huvud cirkulerade bara en enda sak, eller person kanske man ska säga. Så jag märkte själv att jag va lite ur fokus om man säger så. Jag hoppas inte att hon tog illa upp eller så. Men jag kände att tankarna bar iväg med mig åt helt fel håll. Fast vi pratade om annat med, vi drog oss till affären, eller först för att tanka men då blev det juh strul även där.. Det är alltid strul för mig har jag märkt, ingenting går riktigt som jag vill liksom. Fast det löste sig det med till slut. Vi fick i alla fall vårat snus idag. Så nu är jag glad igen, för stunden åtminstone. Det blev så att vi stannade och snacka lite med chefen också.
Men nu sitter jag hemma, ska snart vidare till mamma och pappa för sen är det yoga som gäller för hela slanten.

Liten lunch med Renée

Nu är jag rätt stolt över mig själv. Jag har faktiskt pluggat lite, hoppas bara på att jag inte får tillbaka något nu. Har däremot en sak kvar. Men den tänkte jag göra alldeles strax. Nu ska jag i alla fall klä på mig lite mer kläder och sen kanske jag ska diska också. Det behövs verkligen har jag insett.
Eftersom jag är ledig idag så har jag all tid i världen att fixa sånt. Jag är även ledig imorgon, på dagen vilket fall. Jobbar sen på kvällen. Men jag är också ledig i helgen. Det känns riktigt skönt att vara. Men sen ska jag bara försöka komma på något roligt att göra i helgen med. Fast jag har juh hela veckan på mig att komma på vad.
Nu har Renée bjudit över mig på lunch så det är bäst att klä på sig och kila över en sväng.

Spenderar min kväll som jag gjort alla andra kvällar

Det blev som vanligt, det här med att sitta hemma hos mamma och pappa. Fast med ett litet undantag. Jag följde med syster när hon skulle hämta mamma på jobbet. Det var juh kanske en liten avstickare. Jag åkte längre än till affärn. Det var något nytt. Det känns så i alla fall. Men jag har även hunnit med att läsa lite idag också. Lite omväxling liksom. Än att bara sitta framför datorn eller tv:n. Egentligen hade jag planerat att städa idag efter att jag kom hem från jobbet. Men får gå upp tidigt imorgon, eller tidigare, för att städa och även hinna plugga. Eftersom jag har lite kvar från förra kursen så måste jag göra det först, och helst så fort som möjligt. Men om jag bara skärper mig och koncentrerar mig så skulle jag faktiskt till och med bli klar imorgon. Om jag inte håller på med allt annat som inte har med skolarbete att göra så ska jag klara det.

Jag ska i alla fall snart göra mig lite kvällsfika och titta på Beck- Den svaga länken. Just nu är det Parlamentet, Robert Gustavsson är nog den bästa komikern/politikern i det här programmet. Jag såg just att snuset börjar sina i dosan. Jag bara väntar på att mitt snus ska komma hem till affärn. Jag hoppas verkligen att det kommer imorgon, annars blir det jobbigt för min del. Jag vet att är dumt, men det är så gott. Fast man känner sig rätt dum som inte slutar när man vet att det är farligt. Men har man inte riktigt viljan så går det inte. Så är det för mig i alla fall, jag vet juh inte hur det är för alla andra. Men än så länge lider jag inte riktigt av det. Enda nackdelen är juh att det blir så dyrt. Jag skulle kunna lägga dom här pengarna på något helt annat egentligen.
Men så tänker man inte riktigt när man väl har fastnat.

Söndag

Jisses, jag kommer knappt ihåg vad jag skrev inatt när jag kom hem. Dels hade  jag fått i mig ett antal glas vin men sen var jag fruktansvärt trött också. Jag kände redan då hur trött jag skulle vara imorse när jag klev upp. Men jag vaknade klockan sju och trodde att jag hade försovit mig. Men jag kunde sova en timme till. Så jag var faktiskt inte sådär jättetrött. Men däremot kände jag av vinet från gårdagen. Det blev kanske 2 glas för mycket egentligen.
Det var juh bara att pallra sig till jobbet ändå. Man kan juh inte sjukskriva sig för att man är bakis. Första timmen var väl jobbigast men sen gick det riktigt bra, taktmässigt alltså. Sen att gästerna är jordens största stolpskott kan juh inte jag råför. Tyvärr blev det en lång dag, längre än vad jag hade räknat med. Fast det är inte mitt fel det heller. Ingenting är mitt fel idag faktiskt, det känns juh i alla fall bra för mig att intala mig det.
Men nu sitter jag hemma, som ni kanske märker, fast det vill jag egentligen inte heller göra. Jag vill hitta på något, något kul, med någon. Fast det lär väl bli så som vanligt att jag sitter hos mamma och pappa hela kvällen. Syster ringde mig för ett tag sen och sa att hon var påväg hit med bilen, eller vi la på när hon var här med bilen (min bil). Det var liksom för tio minuter sen. Vet inte vart hon tog vägen sen. Det vore väl kul i fall hon kom vilse, då skulle det lysa upp min dag idag. Känner för att få mig ett gott skratt, men hittills har det inte hänt något kul.
Antingen är det så att folk är upptagna eller så är det så att jag inte har möjlighet att ta mig till folk. Jag förstår inte varför det alltid ska vara så komplicerat att försöka träffa människor. Är de inte det ena så är de det andra.
Som nu idag till exempelt. Jag har jobbat till nu typ och nu är alla andra upptagna med massa annat. Och bara för att jag inte jobbar imorgon så betyder det juh inte att alla är lediga då. Så de blir juh i sådana fall bara en snabb fika, men då stöter vi på ett annat problem, om jag skulle ta hem folk till mig. Först och främst har jag inte städat alls hemma. Och sen så har jag ändå inget kaffa kvar. Det har helt glömts bort att köpas hem.
Jag ska nog ta och sätta upp en stor kom-ihåg-lista på väggen.

Nej nu kom syster innanför dörren så det är lika bra att kila iväg.

090307

Idag var det skola som gällde. Det kändes inte riktigt som att det var så jag ville spendera min lördag  men det var faktiskt kul att få träffa alla andra i klassen. Fast samtidigt var det jobbigt att vara där i så många timmar. Men det var lärorikt, dessutom så har vi slutat kurs ett och ska nu börja kurs två.
Efter skolans slut hade jag sjukt bråttom hem. Jag skulle juh på middag med chefen. Så det var bara raka spåret hem för att duscha och göra sig i ordning. Men tog en sväng förbi mor och far, skulle låna ett par skor av syrran. Tog en brownie i förbi farten också.
Var tvungen att hämta syrran hos hennes karl eftersom hon skulle ta min bil, så hon kunde hämta mig sen med. Så kul som jag har haft det nu ikväll, har jag nog inte haft på jättelänge.
God mat, vin och trevligt sällskap är nog botemedlet har jag kommit underfund med nu under kvällen. Trots att jag var yngst så har vi haft många intressanta samtalsämnen. Jag tycker att det är kul att träffa nya människor, och dom jag träffade ikväll var väldigt lätta att prata med och tycka om.

Men nu är klockan jättemycket och jag ska upp tidigt imorgon för att jobba. Så jag säger nu god natt!

Det blev inte riktigt som planerat

Jag och Petra skulle ner på seniorerna nu ikväll. Det är en grupp för oss ledare och andra. Eftersom jag jobbar inom kyrkan med barn så har vi startat en liten kvällsgrupp för oss. Men det var inte några som kom så vi åkte hem tidigare. Vi satt och snackade ett tag innan vi åkte.
Petra skulle åka till sin karl och jag kände att jag inte hade något vettigt för mig, än att bara sitta hemma som varje annan kväll, så jag åkte med hem till honom. Vi skulle titta på Så ska det låta. Det är verkligen hur kul som helst. Men sen såg jag att hennes karl höll på att somna i soffan så det var lika bra att åka hem.
Ja, så nu sitter man här hemma ensam och vet inte vad jag ska göra av den resterande tiden av kvällen. Man kanske ska slå på en film och somna. Jag ska juh trots allt upp till skolan imorgon bitti. Usch, jag vill verkligen inte det.
Såhär kan jag inte ha det längre, inte varje dag, varje kväll och inte varje helg. Men nu är det så, ska försöka ändra det också. Listan blir bara längre och längre. Men det är väl som allt annat, man får ta lite i taget.

Nu ska jag ägna mig åt mina chips, cola och tv:n.

Have a good night!

Jag funderar..

Jag har tänkt, eller Renée fick mig att tänka- på tiden förr. Då vi hade så sjukt kul. Det var galet, men jag älskade den tiden. De bekymmer som jag har nu hade jag inte då. Man kan säga att jag levde lite för dagen och det var underbart.
Nu vill jag bara åka iväg, utan slutdestination, bara se vart man hamnar. Inte tänka på allt som har varit, allt jobbigt på den senaste tiden.
För jag har bestämt mig att jag kan inte hålla på såhär längre, jag orkar inte sitta och tycka synd om mig själv. Vad är det bra för egentligen? Det är juh ingen annan än jag som mår dåligt av det.
Sen sitter jag och tänker lite tyst för mig själv, och hoppas, att den personen som gjort så mot mig är ännu mer ledsen än jag.
Visst, jag förlorade massor på det men han förlorade ännu mer - vill jag tro i alla fall - men det kanske inte är så.
Det kanske bara är jag som har förlorat på det. Det är väl alltid jag som förlorar, på något sätt så är det bara jag. För det är alltid jag som är ledsen och jag som tar lång tid på mig att repa mig. Spelar ingen roll vad det gäller, kärlek eller vänskap. Det är jag som mår dåligt medan det verkar som att den andra personen bara raderar mig helt och fortsätter som att ingenting har hänt.
Hur kan det vara så? Varför kan inte jag göra samma sak, bara vifta bort det som har varit utan att tänka något på det. För det är så det verkar vara för dom.
Men varför verkar det så lätt  men när jag försöker så går det inte. Jag kan inte bara glömma det som varit. Jag är inte en såndan människa. Jag kan inte glömma de människor som betyder något för mig.

Jag kan inte ens spela oberörd, det ligger inte i min natur.

På jobbet

Jag säger det, vilken tur att syrran är med idag på jobbet, för det är så sjukt dött här så jag vet inte vad. Hade jag varit själv hade jag nog blivit tokig vid det här laget. Men nu sitter vi två stycken istället, sjukt uttråkade båda två. Jag får försöka komma på något som vi kan hitta på att göra snart. Hon är en såndär som blir väldigt rastlös väldigt fort, min syster. Who can blame her, hon är juh i den åldern också. Fast sen är det så att hon tror hon kan få vad som helst när hon är här. Men det är juh inte så. Det dras från min lön om man tar nått. Dessutom är hon diabetiker så hon får inte äta det hon vill äta.
Men får nog hitta på något rätt snart för nu sitter hon och räknar hur länge jag har jobbat, tråkigt deprimerande kan jag juh säga. Fast vi sitter juh faktiskt och fikar för tillfället. Fast det har börjat blivit lite rullning här nu. Så det gäller att hälla i sig kaffet fort nu så det inte kallnar som vanligt.

090306

Trots att jag somnade på soffan igår igen så känner jag mig utvilad. Ont i kroppen får man juh men ändå så känner jag mig utvilad. Utvilad, men har lite ångest.
Jag ska till skolan imorgon (javisst, en lördag) och det känns som att det kommer skita sig. Jag fick den känslan igår, att det bara kommer skita sig. Men det är väl bara göra så som med allt annat, ta det som det kommer.

Jag känner mig alldeles tom innuti, allt är bara svart. Det finns inget att skriva liksom. Jag satt och tänkte efter och det enda som kom upp var "näe, det finns ingenting att berätta".  I och försig så gör jag inte så mycket mer än att jobba eller sitta hemma. Men jag verkar juh inte ens ha någon fantasi längre. Jisses, jag märker nu att jag måste göra mer saker som jag kan skriva och berätta om.
Jag bestämde att en vän skulle bestämma vad vi skulle göra. Det är nämligen så att vi ska träffas någongång, vi har inte umgåtts på typ ett år. Men min vän bestämde i alla fall att vi kanske skulle se på film. Film är alltid kul, beroende på vilken sorts film man väljer. Det jag inte nämnt är att jag egentligen vill gå på bio, jag vill se Män som hatar kvinnor. Jag har läst triologin och har väntat på filmerna. Men hittills har jag inte haft möjlighet att åka iväg på bio. Men den filmen har jag lovat mig själv att se på bio. Allt blir så mycket bättre på bio, faktiskt.

Nu har jag ändå fått ner litegrann, mer än vad jag hade tänkt. Ajjah, nu ska jag äta klart och sen ska jag fixa lite här hemma innan min syster kommer(känner jag mig själv, kommer jag inte göra något alls) och sen ska vi åka till jobbet. Ja, syster ska med mig idag. Hon tycker det är så kul att vara i affären så periodsvis är hon med mig på fredagar. Inte för att hon har så mycket att göra, men har hon kul så får jag låta henne vara.

Det är så det är

Fick hem kläderna idag. Det är alltid kul med lite nytt. Så nu kände jag mig lite gladare. Har även jobbat ikväll, jag skratta så att jag grät. Ibland undrar man hur mycket IQ barnen har egentligen. Jag och Thomas, som båda hade huvudvärk, fick oss helt klart ett gott skratt. Barnen fick köra mörkerkurragömma. Och oftast när man leker så brukar man vara tyst. Men jag kan juh säga att dom inte var det. Den som letade hörde vart dom andra gömde sig så det var juh inte så svårt att hitta allihopa.
När jag kom hem kokade jag ägg och gjorde mig lite nässelté. Det var riktigt gott, men tyvärr så är jag fortfarande hungrig. Jag kan inte förstå varför jag alltid är hungrig. Men det är så har jag insett, att när jag mår dåligt äter jag mer och inte som många andra som tappar aptit. Jag kan äta hur mycket som helst känns det som. Det är verkligen tur att jag inte har chips och godis hemma. Annars skulle jag bara trycka i mig det. Så jag känner mig ändå duktig som äter någorlunda nyttigt(jämfört med vad jag brukar).

Varför känns det alltid som att när man är ledsen och mår dåligt får man inte skratta när det händer något kul? Det finns jättemycket som får mig att skatta om dagarna och som får mig att bli glad, men ändå så känns det som att jag inte får känna mig glad just för att jag är ledsen. Självklart är jag ledsen eftersom att jag inte ville ha det såhär, jag ville inte att det skulle bli så som det har blivit. Men jag måste juh få vara glad ändå. Även fast det gör ont så ska det här inte förstöra hela mitt liv. Trots detta så ska jag klara av att fortsätta som jag har gjort hittills.  

Jag kan inte fortsätta såhär, Ryck upp dig!

Jag somnade visst på soffan igår och vaknade inte förs klockan ringde imorse. Det var rätt skönt, synd bara att man får så ont i kroppen efter en natt på soffan. Jag somnade nog innan tolv tror jag. Men jag sitter fortfarande i pyjamas. Det känns lite dumt, mer än halva dagen har gått och jag har inte gjort något alls.
Jag skulle egentligen behöva plugga, men jag har huvudvärk så det orkar jag inte alls med. Vet inte om jag kanske ska städa i stället? Det ser ut som en svinstia här och jag har inte orkat göra något åt saken.
Det blir så ibland, att man inte orkar.
Men sen vill jag inte heller sitta hemma. Det var två vänner igår som ville att jag skulle komma till Uppsala och umgås med dom idag. För att få annat att tänka på.
Hade jag kunnat, hade jag gjort det utan att tveka. Det var så sjukt länge sen jag träffa någon av dom. Och båda två är supermysiga att umgås med. 
Förmodligen kommer ena vännen hit till byn i helgen. Får se om vi hinner ses då. 
Jag vill verkligen göra något annat än att bara sitta hemma och må dåligt. Det hjälper inte det minsta. 

Måste bara säga att jag började dricka brännässeltéet som jag fick av Anette när jag var där i tisdags. Alltså det är juh inte sådär supergott, men med honung i så funkar det. Men det är inte mer än drickbart. Fast det ska vara bra för kroppen så det är bara att dricka och se glad ut. 
Jag väntar på mina kläder också, dom borde juh komma vilken dag som helst. Jag längtar verkligen efter dom. Jag har hittat ett par skitsnygga stövlar på Halens som jag är bra sugen på att köpa. 

Vem vet, en dag kanske dom står där i hallen och stärker mitt självförtroende. 

Jag vill inte ha det såhär

Jag var på jobbet jäääätte länge idag. Stannade kvar och fikade med chefen och bara pratade. Det var verkligen trevligt att bara prata om massa annat. Hon bjöd mig även på middag på lördag. Det ska bli kul att få träffa nya människor, människor som inte alls vet vem jag är och hur mitt liv är. Det är precis sånt jag behöver och vill ha, omväxling. Det sägs att omväxling förnöjer, så jag hoppas det.

Jag har försökt tänka på annat, det har gått bra, till jag kom hem nu. Till min tomma lägenhet som känns ännu mer tom nu än förut. Det är verkligen skitjobbigt att vara ensam då. Det är nu jag vill ha massvis med folk hos mig, eller någon att ha jättekul med så man slipper tänka på massa saker. Tänka dumma tankar, nej jag tänker inte dumma tankar så utan mer nervärderande tankar om mig själv. Jag vet att det egentligen inte är så. Men det blir ändå så att jag tänker så. Jag vill egentligen inte med det kommer ändå.
Då hatar jag mig själv ännu mer. Förpestar mig själv med mörka och negativa tankar.

Svallar som en våg

Usch vad det går upp och ner hela tiden för mig just nu. Känslorna svallar som en våg. Jag ska försöka få ihop hjärtat och hjärnan så att dom samarbetar, men det är inte så jävla lätt kan jag säga. Hjärtat vill en sak och hjärnan säger en annan. Dom strider emot varandra och vill inte alls samarbeta.
Jag sitter med en klump i halsen hela tiden och bara hoppas på att det ska lugna sig. Men så känner jag hur det börjar grumla sig i ögonen. Inte bra när man sitter på jobbet. 
Jag försöker mitt bästa, men allt jag egentligen vill är att krypa ner i sängen och aldrig titta upp från täcket igen. 
Jag vill stanna där och aldrig komma tillbaka. Eller i alla fall inte på mycket länge. 
Jag säger till mig själv hela tiden att jag ska skärpa mig, att det är en del av livet. Men funkar det?
Näe, varför ska man lyssna på sig själv för? 
Om man inte kan lyssna på sig själv, kan man absolut inte lyssna på andra. Då vänder man taggarna utåt och säger "jag klarar mig"
Men det är bara inse det,  Du gör det inte!

"Det kommer nya tåg"

Idag var det verkligen en såndär krypa-under-täcket- och-låtsas-att-dagen-inte-existerar-dag. Jag ville inget annat, än att glömma gårdagen. Men det var det sista jag tänke på igår och det första som kom upp i mina tankar när jag vaknade imorse. Jag vill inte ha det såhär. Tror inte någon vill ha det så och ändå så utsätter man sig för den risken varje gång. Varför gör man det? Kan man inte bara få vara glad, måste det alltid föra med sig ångest och tårar? Jag säger varje gång att det här var den sista. Aldrig mer att jag utsätter mig för det här igen. Men den här gången trodde jag att det skulle vara annorlunda. Jag trodde att det skulle bli bra. Men det var bara i min patetiska lilla dröm som det kanske var bra. Men i verkligheten var det helt annorlunda. Det var inte alls så bra som jag trodde att det var.
Varenda gång går jag på en nit, och jag lär mig aldrig heller. Det sägs att man ska lära sig av sina misstag, men jag verkar bara ha misstag och aldrig lär jag mig.
Varför är det så? Varför kan jag aldrig lära mig, utan går på samma lögn varje gång. Det är inte rätt!
Alla andra lyckas juh, varför kan då inte jag göra det?
Uttrycket; "Det kommer nya tåg" och "Det är bara att hoppa upp i sadeln igen" , vill jag inte lyssna på. För nu känns det inte som det. Det känns som att det där var min sista chans. Jag får inga fler, inte nu och inte sen.

Ibland känns livet värdelöst

Det blev inte så mycket mer pluggande. Det blev mest en ledsen eftermiddag. Jag visste att det var på gång men ville ändå inte att det skulle bli såhär. Samtidigt som den onda klumpen i magen försvann så kom trycket av ledsamhet i bröstet. Jag ville igentligen inte träffa någon då, ville bara lägga mig under filten och glömma omvärlden.
Men det gick inte. Jag skulle juh jobba med småknoddarna ikväll. Det blev en filmkväll med popcorn och saft. Vi såg på Evan den allsmäktige, den är faktiskt riktigt bra.
Jag åkte till Anette också, för att heala mig. Jag fick både ny energi och lite massage. Hon märkte på en gång att något var fel. Det var nästan så att hon fick dra ur mig det. Jag ville egentligen inte säga nått men eftersom hon märker saker så är det lika bra att lägga alla korten på bordet.
Men detta var precis vad jag behövde. Speciellt efter denna känslomässigt kaotiska dag.
Nu gäller det verkligen att ta en dag i taget, inte förhasta mig alls och inte göra något drastiskt, bara för att jag inte mår så bra. Det skadar enbart mig själv.
Nu ska jag ta min nyfunna vishet och lägga mig i sängen, helst utan att tänka och känna efter. Bara somna och få en god natts sömn.

No air


Today

Det råkade visst bli så att jag sov sådär länge igen. Jag hade bestämt för mig själv att jag skulle gå upp i tid för att plugga så att jag kunde skicka in allt tidigt imorse. Men i stället sov jag massa mer timmar än vad som är respektabelt. Jag har i alla fall blivit klar och skickat in sista uppgifterna nu. Det blev nog garanterat inte så bra, men det är gjort. Jag har också varitlat vad gäller kompletteringarna, så det måste jag också ta tag i nu innan våran innedag på lördag.
Idag har jag tvättstugan, nu tog jag till och med rätt på dagen. Jag tror att kläderna till och med hinner bli torra innan jag ska åka och jobba. Men tyvärr har jag juh ingen bil så får ringa min far och se om han kanske ska hem i vettig tid idag så att han kan plocka upp mig. Sen hoppas jag på att bilen blir klar ikväll. Annars blir det lite problem imorgon. Mamma tyckte att jag kunde gå till jobbet. Men det orkar man juh inte tidigt på morgonen. Jag har gjort det någon gång när jag jobbade eftermiddag.
Men jag ska nog försöka plugga lite till så att jag blir klar med allt. Jag kan juh i alla fall börja lite smått.

Ute och snurra i snökaoset

Nu är jag hemma igen. När jag åkte till min moster var det fint väder och det gick jättebra. Det började flyga lite snö i luften, men jag tänkte inte så jätte mycket på det. Men sen däremot började det snöa hur mycket som helst. Det var sjukt. Och jag som hade lånat mormors bil som förövrigt har skit dåliga däck så man åker på sladd nästan hela tiden. Jag har liksom aldrig kört med den och jag skulle köra hela vägen hem i snöstorm, typ 6 mil. Jag kan juh säga att jag körde typ 80 på motorvägen. Jag såg absolut ingenting. Låg bakom bussen en sväng, som körde 60 på motorvägen. Men jag kom hem utan större problem. Men däremot så har jag fått jätteont i nacken och axlarna för att jag har suttit på helspänn eftersom jag inte såg vägen för fem öre. Jag trodde ett tag att jag helt hade kört vilse, men tillslut såg jag dom rätta skyltarna.
Åkte upp till mamma och pappa med bilen och sen fick mamma skjutsa hem mig. Min bil står fortfarande i pappas garage. Men som det lät nu ikväll så har han kommit framåt. Förhoppningsvis blir den klar imorgon kväll. Jag behöver bilen helst i morgon men jag behöver den verkligen på onsdag morgon eftersom jag jobbar då.

Jag ska försöka plugga litegrann nu ikväll och sen ska jag sova. Jag är fruktansvärt trött, det har varit världens liv ikväll. Jag är van att ha tyst omkring mig hemma. Men nu hade jag mina underbara småkusiner runt om mig. Dom är så härliga, högljudda men härliga. Har haft det jättetrevligt ikväll. Det är inte ofta jag kommer mig för att åka sådär och hälsa på. Nu hade jag visserligen en anledning. Men det är alltid kul att bara åka och hälsa på utan anledning också.

Jag missade ett samtal nu ikväll också. Jag hoppas verkligen att det ringer igen så jag vet vad som gällde.

Ett litet besked som förgyllde min dag

Jag fick ett litet glädjebesked idag när jag var hos dietisten. Jag har gått upp lite i vikt! Kanske är jag på rätt väg nu. Visst, det var inte alls mycket men det var i alla fall litegrann. Behövligt är det också. Men jag hade det lite på känn. För det är juh så att oftast så känner man på sig om man går upp eller ner i vikt. Trots att det har hänt rätt mycket negativa saker så känner jag mig ändå glad och pigg. Det är det som räknas. Jag är jättekänslig, så fort det händer något så går jag ner i vikt. Det är lättare för mig att gå ner än att gå upp. Och det är juh upp jag vill. Det gäller att fortsätta kämpa.

Om ett tag ska jag åka till moster min också. Det var ett tag sen som jag träffade dom så det ska bli kul. Visst, det blir inte så jättelänge men det blir i alla fall en stund.

Jag skriver mer när jag kommer hem. Måste plugga nu innan jag far.

Jag utan bil är inget jag

Jag har spenderat mesta delen av kvällen hos mamma och pappa. okuperade deras tvättmaskin i några timmar, hade absolut inga rena tröjor kvar. Jag trodde att jag skulle tvätta idag men så var inte fallet. Ändå gick jag ner i tvättstugan igår för att boka tid till idag. Men jag hade visst lite fel på datum. Vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag var där igår för jag bokade dagen igår och inte idag. Blandade ihop litegrann. Men då var min mamma så snäll så hon kom och hämtade mig (min bil står fortfarande i pappas garage iväntan på att få bli lagad). Så jag har suttit där och pluggat, lite grann i alla fall. Ätit en massa brownies och pratat. Klockan nio gav jag upp och kollade på reprisen av "så ska det låta" med mamma och syster. Det avsnittet kan jag titta på hur många gånger som helst. Brolle är fruktansvärt duktig. Däremot störde jag mig på Sibel. Jag klarar inte av henne alls.
Men nu sitter jag hemma igen. Har hängt all tvätt och håller tummarna för att det ska vara torrt imorgon bitti när jag ska åka till dietisten.
Jag har försökt få min far att komma hit och hjälpa mig med hyllor som ska upp på väggarna. Får se när det händer. Fast först kan han få laga min bil. Den är klart viktigast att få igång. Jag utan bil är inget jag. Jag känner mig handikappad utan bil, man måste kunna få ta sig ifrån bushen när jag känner för det. Jag känner mig så låst utan den. Men jag ska få låna bil av mamma och pappa imorgon när jag ska till min moster en sväng.

Ska lägga mig och läsa nu en stund innan det är dags att sova. Behöver lugna ner hjärnan lite innan jag somnar.


Djupt förvirrad

Har äntligen kommit hem från jobbet nu. Kände att det inte gick så bra idag. Jag hade inte samma fokus som igår så det blev bara pannkaka av allt idag. Tror inte min kollega var så jätte glad över min insats. Hon såg inte så glad ut när dagen var slut i alla fall.
Jag fick nämligen reda på, igår, av en "bekant"  saker om mitt förhållande som inte ens jag visste om. Och inte nog med det, jag fick inte tag på min karl för att höra vad allt handlar om. De som jag fick reda på gjorde mig fruktansvärt ledsen och upprörd. Jag har varit med om det förr och jag vill inte vara med om det en gång till. Jag trodde jag hade gjort det klart för honom.
Om det här bara är rykten blir jag bara ännu mer förbannad. Det värsta är att den här personen som snackade med mig igår, blev förbannad på mig och sa att jag ljög. Men varför ska jag hålla på och ljuga? Jag säger juh bara som det är. Den här personen anklagade mig och antydde en massa saker som bara gjorde mig förvirrad. Sen helt plötsligt skulle jag radera allt som har med den här personen att göra för att "din pojkvän kommer börja snacka skit om mig". Jag förstog absolut ingenting. Varför ska jag radera allt som sades igår bara för att min karl kommer snacka skit om den här personen. Vad har det med mig att göra?
Om personen säger såhär, betyder det då att personen bara har suttit och ljugit för mig? Eller är det så att allt personen sa igår är sant och min karl kommer försöka snacka bort det genom att snacka skit?
Jag är så djupt förvirrad att jag inte vet vad jag ska tro. Men varför utsätta mig för en massa dryga saker om det är min kille man är arg på? Det var juh inte några vettiga svar jag fick när jag försökte få fram mera saker.
Det här är verkligen det sista jag behöver just nu!


RSS 2.0